- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1053-1054

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamburg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anslog 540 har jord, öppnades 1887 och tillhör
Kaliforniens universitet i Berkeley.

*2. Hamilton, Hugo, föddes d. 20 Maj 1655.

*8. Hamilton, H. L. H., afled i Amelie les Bains,
depart. Pyrénées-Orientales, Frankrike, d. 15
Jan. 1886.

10. Hamilton, Hugo Erik Gustaf, grefve, ämbetsman,
politiker, brorson till H. 9, son af Adolf Ludvig
H
. (född på Blomberg d. 13 Jan. 1820, landshöfding
i Upsala län 1862–93, död d. 24 Dec. 1896) och
dotterson af Erik Gustaf Geijer, föddes på Blomberg
d. 21 Aug. 1849. Efter att i Upsala hafva aflagt 1869
student- och 1878 juris kandidatexamen, 1880 utnämnts
till vice häradshöfding och en tid tjenstgjort i
riksdagens kansli, bl. a. 1883–84 såsom sekreterare
i bevillningsutskottet, fick han 1884 i uppdrag att
vidtaga förberedande åtgärder för inrättande af en
patentmyndighet, förordnades s. å. till chef för
den då organiserade Patentbyrån samt utnämndes 1895
i sammanhang med nämnda byrås utvidgning till ett
Patent- och registreringsverk till öfverdirektör
och chef för detsamma. Han var ledamot 1886–89 och
1891 af arbetareförsäkrmgskomitéerna, ordförande
i den 1894 af öfverståthållaren tillsatta komitén
för afgifvande af utlåtande ang. arbetslösheten i
hufvudstaden och i den 1895 tillsatta komitén för
omorganisation af Stockholms fattigvård och led. i
1897 års befästningskomité. Såsom stadsfullmäktig
1888–93 och sedan 1896 har han han egnat mycket
arbete åt fattigvårdsväsendet. Framstående
talare och hyllande frisinnade idéer samt ifrig
frihandlare, blef han snart en af de bemärktare
männen bland hufvudstadens liberala politiker och
har 1891–93 och sedan 1897 varit en af Stockholms
representanter i Andra kammaren, som valde honom
till ledamot af särskilda utskottet vid urtima
riksdagen 1892 och af bevillningsutskottet 1893. Han
har vid riksdagen väckt motion om bl. a. äkta
makars inbördes egendomsförhållanden, vilkorlig
frigifning vid längre frihetsstraff, revision af
bevillningsförordningen, stadsplanelag och Sveriges
anslutning till Bernkonventionen. I tidningar och
tidskrifter har H. skrifvit uppsatser af politiskt
och nationalekonomiskt innehåll.

*Hamlin, H., dog 1891 i Bangor (Maine).

*Hamm, W. v., afled 1880 i Wien.

Hammada (Hamada) kallas i Sahara »stenplatåer»,
bestående af stenar, afslipade eller oftast
skarpkantade, och fin sand, absolut utan vatten
och vegetation, med andra ord den verkliga öcknen,
en jämn eller svagt vågig yta, ofta af ofantlig
utsträckning. En af de största bland dylika platåer är
H. el-Homra (»den röda H.»), som skiljer Tripolis från
Fessan, omkr. 600 km. i ö. och v. och 200 km. bred och
af omkr. 600 m. höjd öfver hafvet (enl. Nachtigal).

*Hamman, E. J. C., afled 1888 i Paris.

*Hammar. 1. Socken i Örebro län. 19,224 har. 6,072
innev. (1896). — 2. Stora H., socken i Malmöhus
län. 1,049 har. 483 innev. (1896).

*Hammarby. 1. Socken i Stockholms län. 2,348 har. 700
innev. (1896). — 2. Socken i Södermanlands län. 1,000
har. 321 innev. (1896).

*Hammarkind. 1. Häradet har förut omfattat Hammarkinds
härads tingslag och Stegeborgs
skärgårds tingslag, men bildar numera sedan 1895
endast ett tingslag. I det ingå numera bland andra
socknar hela Vestra Husby och Drothem, men ingen
del af Yxnerum. 1,018 qvkm. 17,236 innev. (1896). —
2. Kontrakt. 1,023 qvkm. 19,104 innev. (1896). S:t
Anna är numera en annexförsamling.

Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga
omfattar Hammarkinds härad och Skärkinds härad. 1,370
qvkm. 23,126 innev. (1896).

Hammarlund, Emil, publicist, riksdagsman, född
d. 20 Febr. 1853 i Stöfvelstorp, Kristianstads
län, var 1873–84 folkskolelärare och samtidigt
medarbetare i tidningar samt uppsatte 1881 i Stockholm
veckoskriften »Svensk läraretidning» (se d. o.), 1891
barntidningen »Jultomten» (uppl. 160,000 ex.) och
1895 barntidningen »Tummeliten» (uppl. 100,000
ex.), hvilka tidningar 1897 öfvertogos af ett inom
lärarekåren bildadt bolag med H. såsom verkställande
direktör och redaktör. H. var en af stiftarna af
Sveriges allm. folkskolelärareförening och är sedan
1895 dess ordförande. Han har varit en af Stockholms
stads liberala representanter i riksdagens Andra
kammare 1885–87 (äfven vid Maj-riksdagen 1887)
samt 1891–96 och omvaldes sistn. år. H. var 1892
och 1895–97 ordförande i kammarens första tillfälliga
utskott. Åtskilliga af H:s motioner hafva föranledt
lagstiftningsåtgärder, såsom de om bestämda tider för
lärarelönernas utbetalande (1887), om statsanslag för
slöjdundervisning i flickskolor (1893), om utarbetande
af en årlig folkskolestatistik (1895), om förbud för
barn att på sön- och helgdagar idka viss försäljning
(1896), om höjning af statsbidraget till de högre
folkskolorna (1897) samt om åtskilliga förändringar
i kyrkostämmoförordningen m. m.

*Hammarlunda. 2,443 har. 1,139 innev. (1896).

*Hammarlöf. 1,053 har. 706 innev. (1896). Annexet
heter numera Vestra Vemmerlöf.

*3. Hammarskjöld, C. G., tog d. 6 Febr. 1888
afsked från statsrådsämbetet, i sammanhang med den
frihandelsvänlige statsministern Themptanders afgång
och bildandet af ett protektionistiskt kabinett
(Bildt), samt utnämndes d. 28 Sept. s. å. till
justitieråd. Han var 1889–93 ordförande i styrelsen
för Stockholms högskola samt är led. af svenska
kyrkans missionsstyrelse (1888), inspektor för
Högre realläroverket (1889), ledamot af Direktionen
öfver Stockholms stads undervisningsverk (1891)
och led. af riksdagens Första kammare (1894) för
Stockholms stad. Han är led. af Vet. akad. (1885)
och Landtbruksakad. (1890) samt hedersled. af
Vitt. hist. o. ant. akad. (1897). Upsala universitets
filos. fakultet kallade honom 1893 till hedersdoktor.

4. Hammarskjöld, Karl Hilarion Agaton, historiker,
den föregåendes syssling, född i Stockholm d. 13
Sept. 1848, student i Upsala 1870, filos. kandidat
1880, sedan 1885 hufvudlärare i historia, filosofi
och svenska vid f. d. Beskowska skolan i Stockholm
och sedan 1888 derjämte e. o. amanuens i Riksarkivet,
har gjort sig känd såsom föreläsare öfver historiska
ämnen och författat värdefulla historiska uppsatser
i tidningar och tidskrifter, bland hvilka må nämnas
de i »Hist. tidskr.» införda Bidrag till Livlands
historia


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free