- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1055-1056

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamburg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under Karl XI:s regering. I. Grefve Jakob Johan Hastfer
(1888), II. Ätten von Mengden och Livland under
svenska väldet
(1889), Om Tordenskjold och svenskarne
(1890–91) och Generalen Grefve Gustaf Wachtmeister,
hans släkt och hans fälttåg
(1893–95, 1897) samt
den i »Nord. tidskr.» publicerade essayn Carl August
Ehrensvärd
(1893).

5. Hammarskjöld, Knut Hjalmar Leonard,
universitetslärare, juridisk författare, ämbetsman,
den föregåendes syssling, född d. 4 Febr. 1862 på
Väderum, Tuna socken, Kalmar län, blef student i
Upsala 1878, filos. kandidat 1880, juris kand. 1884,
docent i allmän och speciel privaträtt 1886,
vice häradshöfding 1888, e, o. professor i speciel
privaträtt 1891, ledamot af Nya lagberedningen 1893
och af Lagbyrån 1895 samt konst, revisionssekreterare
och t. f. chef för lagärenden s. å. Han utnämndes 1896
till revisionssekreterare. Vid jubelfesten i Upsala
1893 kreerades H. till juris hedersdoktor. Bland de
särskilda uppdrag, som anförtrotts H., må nämnas, att
han antogs till sekreterare i den kungl. bolagskomitén
(1886–90), i 1895 års riksdags särskilda utskott för
behandling af bolags- och föreningslagstiftningen
och i 1895 års unionskomité (svensk sekreterare) och
att han var svensk delegerad vid den internationella
Pariskonferensen 1896 för artistisk och literär
eganderätt. Af hans skrifter må nämnas Om fraktaftalet
och dess vigtigaste rättsföljder
(1886), Redogörelse
för den utländska bolags- och föreningsrättens
utveckling och nuvarande ståndpunkt, den svenska
bolagsrättens utveckling samt de svenska föreningarne
för ekonomiskt ändamål
(bil. till bolagskomiténs bet.,
1890), Om grufregal och grufegendom i allmänhet
(1891) och Promemoria ang. frågan om särskild
handelslagstiftning
(bil. till Nya lagberedningens
förslag till lag om köp och byte, 1895).

*Hammarsten, O., utnämndes 1883 till professor
i medicinsk och fysiologisk kemi och var 1893–97
universitetets prorektor. Sedan 1886 är han ordförande
i Upsala läkareförening och i styrelsen för Sätra
brunn. Han blef 1878 led. af Vet. soc. i Upsala,
1880 led. (1894 hedersled.) af Sv. läkaresällskapet,
1895 led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och 1893
filos. hedersdoktor i Upsala. Af hans arbeten må
ytterligare nämnas Kortfattad lärobok i farmaceutisk
kemi
(1886) och Lärobok i fysiologisk kemi och
fysiologisk kemisk analys
(1883; 2:dra uppl. med
titeln Lärobok i fysiologisk kemi 1889), belönt med
Sv. läkaresällskapets halfsekelsmedalj i silfver
och öfvers. till tyska (1891; 3:dje uppl. 1895) och derifrån
till engelska, italienska och ryska.

*Hammarstrand, S. F., afled i Upsala d. 25
Jan. 1889. Bland hans skrifter må ytterligare nämnas
Romerska rikets författningshistoria från Augustus
till Vestromerska rikets fall
(2 hftn, 1882, 87).

*Hammarö, socken i Karlstads härad. 5,152 har. 1,641
innev. (1896).

*Hammenhög. 1,117 har. 992 innev. (1896).

*Hammer (sp. 644). — 2. W. H. dog d. 9 Maj 1889.

*Hammerdal. 1. Tingslag, omfattar äfven Gåxsjö
socken. 8,845 qvkm. 12,705 innev. (1896).
— 2. Socken. 1,556 qvkm. med inräkning af
Gåxsjö socken, som är annex till H. 4,034
innev. (1896).

*Hammerfest hade 2,238 innev. 1891. En
stor del af staden förstördes genom eldsvåda natten
mellan d. 21 och 22 Juli 1890. Införseln hade
1895 ett värde af 493,500 kr., utförseln af 1,531,600
kr., deraf fiskeriprodukter för 1,319,100 kr.
1896 egde staden 41 segelfartyg, om 1,272 tons.

*Hammerich. 4. Angul H., broder till H. 3., dansk
musikskriftställare, f. 1848 i Köpenhamn, der han
1867 blef student och 1872 tog »statsvidenskabelig
examen» samt anställdes i den k. lifränteanstalten,
men samtidigt studerade musik under Rüdinger
och Franz Neruda och slutligen helt egnade sig åt
musikvetenskapen. Han blef 1876 medarbetare i »När
og fjern», 1880 i »Nationaltidende», tillbragte
vintern 1886–87 med forskningar i Italien och blef
1892 filos. doktor på afhandlingen Musiken vid
Christian den fjerdes hof.
Öfriga skrifter af honom
äro Musikforeningens historie siden 1836 (1886),
Niels W. Gade (1891), Kjöbenhavns Musikconservatorium
(1892). Han har äfven hållit musikhistoriska
föredrag och väckt uppseende genom sina noggranna
undersökningar af de i danska torfmossar funna
bronslurarna, hvilkas fullkomliga byggnad synes tyda
på en vida mer framskriden musikalisk utveckling
hos forntidens nordbor än hos något annat folk på
motsvarande kulturstadium. A. L.

Hammermöllen. Se Hellebäk.

*Hammershaimb, V. U., föddes d. 25 Mars 1819 och blef
kyrkoherde 1878 (ej 1874). Han har utgifvit »Færöisk
anthologi» (2 bd, 1886–91), innehållande ett urval
af sånger och sagor, samt en följd folklifsbilder
på färöiskt språk och en rik ordsamling. Han är
den förste, som utbildat det färöiska språket till
skriftspråk. E. Ebg.

Hammersmith, stadsdel i vestra London, 4
km. från Hyde park. 97,239 innev. (1891). Der ligga
bl. a. West-London hospital, latinskolorna Godolphin
och Latymer, flere barnhus och en rad romersk-katolska
anstalter, såsom prestseminarium (S:t Thomas),
lärarinneseminarium (S:t Mary), Magdalenahem och
två nunnekloster.

*Hammers museum. Samlingarna skingrades på auktioner
i Köln 1892 och följ. år, från hvilka Nordiska museet
lyckades åt vårt land återbörda ett större antal
värderika föremål.

Hammerstein, Wilhelm von, friherre, tysk politiker,
f. 1838, blef ledamot 1876 af Preussens Andra kammare
och 1881 af tyska riksdagen. Han blef snart en af
ledarna för den yttersta högern och öfvertog 1881
äfven ledningen af »Kreuzzeitung», men framkallade i synnerhet
genom häftiga angrepp på regeringen 1889 en
splittring inom det konservativa partiet och måste
utgå ur dess styrelse. Han blef icke häller återvald
i riksdagen 1890, men lyckades komma in 1892 och
behöll sin plats äfven vid nyvalen 1893. Till följd af
»oregelmässigheter» i »Kreuzzeitungs» förvaltning blef
H. 1895 suspenderad och reste utrikes, befanns skyldig
till förfalskningsbrott för öfver 200,000 mark och
misstänktes hafva sålt sina partivänners privatbref,
som publicerades i radikala tidningar. Han greps i
Athen i slutet af 1895 på tyska regeringens begäran
och dömdes 1896 till fängelsestraff.
J. Fr. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free