- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1063-1064

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hannover ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är öfversatt på franska, spanska, engelska och
norska. H. har vidare utgifvit Aus dem
opernleben der gegenwart
(1884), Suite (1885), Concerte,
componisten und virtuosen
(1885), Musikalisches
skizzenbuch
(1887), Musikalisches und literarisches
(1889), Aus dem tagebuche eines musikers (1892; »Ur
en musikers dagbok», s. å.) och Fünf jahre musik
(1895). A. L.

*Hanssen, G., dog 1894 i Göttingen.

*Hansson, A. J., blef akademiens led. 1818.

Hansson, Ola,
svensk-tysk författare, född d. 12 Nov. 1860 i
byn Hönsinge, Malmöhus län, hemmansegareson,
blef student i Lund 1881 och filos. kandidat 1882,
företog resor öfver kontinenten, uppträdde från
1884 med literära arbeten och bosatte sig i Berlin
1889, från hvilken tid han skrifvit sina skönliterära
och kritiska arbeten äfven på tyska. I H:s Dikter
(1884) samt ännu mer i hans diktsamling Notturno
(1885) och prosaskisserna Sensitiva amorosa
(1887; på tyska 1892) finner man ett mystiskt
försjunkande i sensationer och stämningar,
ett utomordentligt stegradt känslolif, som i
sin pessimistiska färgning, sitt starka intryck af
»lifsångesten» verkar halft patologiskt. För öfrigt
äro den skånska slättnaturens egendomligheter
deri mångenstädes återgifna med skarp och känslig
iakttagelse. I H:s novellistiska arbeten Parias
(»Fatalistische geschichten», 1890; på danska
»Skæbnenoveller», s. å.), Alltagsfrauen (1891;
2:dra uppl. 1896), Kärlekens trångmål (1892),
romanerna Frau Ester Bruce (1894) och Vor der ehe
(1895; på norska »För giftermålet»), Im huldrebann
(s. å.), Meervögel (s. å.), Der weg zum leben
(1896; » Vägen till lifvet», s. å.), romanen Der
schutzengel
(s. å.) och Nordisches leben (I, Goldene
jugend,
s. å.) framlyser öfverallt hans utmärkande
naturbestämdhet; personerna tänka och tala som
författaren sjelf, men han gör många intressanta
iakttagelser och fängslar genom såväl psykologiskt
djup som innerlig och skiftrik stil. I utlandet,
der H. tillkämpat sig en sjelfständig ställning,
har han dock kanske gjort sig mera bemärkt
såsom eminent essay-författare. Redan i
Literära silhouetter (1885) ådagalägger han
några af en kritikers vigtigaste egenskaper,
hvilka mera mognade framträda i hans Das junge
Skandinavien
(1891), Seher und deuter (1893,
2:dra uppl. 1895; på danska »Tolke og seere», 1893),
Friedrich Nietzsche (1895) m. m., der han för den
rika individualitetens talan gent emot naturalismen.
Vidare må nämnas de högtfarande prosadikterna
Ung Ofegs visor (1892) och Reisen hjem. En
ungdoms- og vandringshistorie
(1894; »Resan hem»,
1895). — H. ingick 1889 äktenskap med Laura Mohr,
känd under psevdonymen L. Marholm, f. 1854 i Riga,
dotter af en dansk sjökapten och en tyska. Hon fick
en tysk uppfostran, skref först dramer (Patkul, 2 bd,
1878–80; Frau Marianne, 1882) och sände från Köpenhamn
spirituella skildriagar till tyska tidningar.
Hon har sedermera utgifvit essay-samlingarna Das
buch der frauen
(18955 »Kvinnor», s. å.) och Wir
frauen und unsere dichter
(1895; 2:dra uppl. 1896),
novellerna Zwei frauenerlebnisse (1895; »Tvänne
qvinnoöden», 1896) och dramat Karla Bühring (1895).
Äfven hos henne framträder en uppjagad
sensitivitet, men hon är mindre fint anlagd än H.

*Hansteen, C. Det magnetiska observatoriet blef
färdigt först 1841. H. var 1817–32 med-direktör vid
triangeluppmätningen, 1832–61 ensam direktör och
1861–72 förste direktör. Han var led. af svenska
Vet. akad., Krigsvet. akad., Landtbruksakad.,
Vet. soc. i Upsala samt Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg.

Hants, eng. grefskap. Se Hampshire.

*Haparanda hade
1,488 innev. 1896. Areal 1,835 har. Taxeringsvärdet
1895 var 956,900 kr., deraf 7,000 kr. för
jordbruksfastigheter. H:s handelsflotta
räknade 1895 5 ångfartyg, om 1,815 tons och 405
hästkrafter. S. å. hade staden 24 handlande (med
42 biträden), hvilka erlade i bevillning 811 kr.,
24 handtverkare (med 43 arbetare) och 2 fabriker, med
ett tillverkningsvärde af omkr. 30,000 kr. Läroverket
är sedan 1878 femklassigt. För riksdagsmannaval är
staden nu förenad med Luleå till en valkrets.

Hapaxantisk (af Grek. hapax, en gång, och anthein,
blomma). Se Monokarpisk.

Hapiocerus, zool. Se Snögeten.

Hapteres, bot. Se Klängen.

Har, rättshist. Se Hamna.

Har, i Sverige officiel förkortn. af hektar.

*Haraker. 7,814 har. 1,663 innev. (1896).

*Harald, norska konungar. — 5. H.
Gille
dödades 1136.

*Hárar, fordom hufvudstad i en liten sjelfständig
stat, eröfrades 1875 af egypterna, men dessa drogo sig
redan s. å. tillbaka efter att hafva på tronen uppsatt
den siste emirens son, Abdullahi. Enligt Paulitschke,
som jämte Hardegger besökte H. 1885, skall det hafva
38–40 tusen innev., deraf 2/3 qvinnor. Det ligger nu
inom italienska kolonien Eritrea.

*Harbitz, G. P., afled på Abbediengen i Vestre-Aker
d. 22 Nov. 1889.

*Harbo, socken delad å Vestmanlands län, Våla
härad, och Upsala län, endast Bälinge härad. 12,770
har. 1,395 innev. (1896), deraf 12,697 har, 1,377
innev. i den förra delen.

*Harburg hade 42,583 innev. 1895.

*Harcourt, Sir William G. G. V., afgick
med den öfriga liberala ministèren i Juni 1885. Han
var skattkammarkansler i Gladstones tredje (Febr.–Juli
1886) och fjerde (Aug. 1892–Mars 1894) kabinett samt i
Roseberys (Mars 1894–Juni 1895). Vid valen 1895 blef
han, det liberala partiets nuv. ledare i underhuset,
slagen i sin förra valkrets Derby, men fick en plats
för Monmouthshire.

Hardangerfiol, norskt folkinstrument, ett mellanting
mellan violin och viole d’amour (se Viola), enligt
uppgift först bygdt omkr. 1670 af en skollärare Lars
Klark i Hardanger. Denna fiol (eller »fela») har 4
strängar liksom violinen, men den (eller de båda)
lägsta är uppstämd en hel ton högre, hvarjämte under
gripbrädet löpa 4 medljudande stålsträngar, oftast
stämda i d e fiss a. Liksom på den äldre »Langleike» spelas
skalans qvart ofta för hög, hvarjämte melodien äfven här
nästan oafbrutet ledsagas af en eller två liggande
(»brumm»-) toner. En af de berömdaste felaspelarna
var den s. k. »Myllarguten», Torgeir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free