Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hannover ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Audunsson, som af Ole Bull
framdrogs inför konsertpubliken.
A. L.
*Hardeberga. 2,027 har. 744 innev. (1896). Annexet
heter numera Södra Sandby.
*Hardemo. 1. Härad, omfattar socknarna Hardemo
och Kräklinge. 9,398 har. 3,302 innev. (1896). —
2. Socken, i endast Hardemo härad. 5,484 har. 2,065
innev. (1896).
*Hardy, G., var såsom president i privy
council medlem af Salisburys första kabinett
(Aug. 1886–Aug. 1892).
Hardy [hārdi], John, engelsk mekaniker, f. 1820, sedan
1840 föreståndare för österrikiska sydbanebolagets
verkstäder, d. 1896, gjorde sig känd genom
uppfinningen af vacuumbromsen (se Broms).
Hardy [ardī], Leopold Amédée, fransk arkitekt,
f. 1829, d. 1894, elev af Nicolle och École des beaux
arts, var öfverarkitekt vid verldsutställningarna
i Paris 1867 och 1878 samt inspektör för
civilbyggnader. Bland hans verk märkas kyrkan i
Cunault (Maine-et-Loire) samt Rosenkranskyrkan
i Lourdes. J. K–e.
Haren, Willem och Onno Zwier van. Se Holländska
literaturen, sp. 1423.
*Hare-ris. Se äfven Spartium.
*Harestad. 2,066 har. 810 innev. (1896).
Harfotsspinnare, zool. Se Ullfotingar.
*Harg. 1. 19,412 har. 2,433 innev. (1896).
— 2. Vestra H. 11,982 har. 1,750 innev. (1896).
— 3. Östra H. 6,312 har. 725 innev. (1896).
*Hargraves, E. H., afled 1891.
Hargreaves [-grīvs], James, engelsk väfvare
och uppfinnare, död 1778. Se Jennystol och Spinning.
Harha. Se Gandak. 2. Suppl.
Haringvliet, flodarm. Se Meuse 1.
Harit. Se Gassanider och Moallakat.
*Harjager. 1. Härad. I det ingår Vestra Sallerup och
(från 1898 års början) Saxtorp i sin helhet, men ingen
del af Borrlunda. 21,664 har. 16,339 innev. (1896).
— 2. Kontrakt. 22,210 har. 17,109 innev. (1896).
Harjavalta, socken i Åbo och Björneborgs län,
Eura domsaga, Loimijoki härad, Finland.
Imperielt pastorat af 3:dje kl., Björneborgs
öfre prosteri, Åbo ärkestift. Areal 70
qvkm. land. 1,714 innev. (1895), nästan uteslutande
finsktalande.
Harka. Se Ålfiske.
*Harkort, F. W., afled 1880.
Harksmide. Se Jern, sp. 1122.
Harkängurun, zool. Se Lagorchestes.
Harling, Hedvig, skådespelerska. Se Willman. 3.
*Harlösa. 3,694 har. 1,313 innev. (1896).
Harmalin, »turkiskt rödt». Se Färgning, sp. 610, och Peganum.
Harmotom, miner. Se Zeolitgruppen.
*Harms, Friedrich, afled 1880 i Berlin.
Harmus-slägtet, zool. Se Lagidium. Jfr Harmössen.
*Harmånger. 13,743 har. 2,525 innev. (1896).
H. pastorat tillhör Helsinglands Norra
öfre kontrakt.
Harnack, Adolf, tysk teolog, är son af den
tysk-lutherske teologen Theodosius H. (f. i Petersburg
1817, professor i Dorpat 1843–73,
med undantag af 1853–66, då han var professor
i Erlangen, d. 1889). Han föddes d. 7 Maj 1851
i Dorpat, blef 1874 docent i kyrkohistoria och
1876 e. o. professor i Leipzig, 1879 professor i
Giessen och 1886 i Marburg samt kallades 1888 trots
lifligt motstånd af öfverkyrkorådet till professor i
kyrkohistoria vid Berlins universitet. 1890 invaldes
han i Berlins vetenskapsakademi. H:s ståndpunkt
är den historisk-kritiska. I teologiska frågor
öfverensstämmer han närmast med Ritschl. Hans studier
omfatta företrädesvis den äldre kyrkohistorien
och dogmbildningens tidehvarf. Epokgörande är i
synnerhet hans Lehrbuch der dogmengeschichte
(3 bd, 1886–90; 3:dje uppl. 1894), i hvilken
han framställer den kyrkliga dogmens upprinnelse
och utbildning samt bevisar densamma vara »ett
den grekiska andens verk på evangelii mark»,
hvilket uppstått genom en i apologetiskt intresse
företagen inställning af den kyrkliga traditionen
i den grekisk filosofiska verldsåskådningen. En
del af 3:dje bandet öfversattes 1891 till svenska
af F. Fehr under titeln »Dogmhistoriens trefaldiga
utmynning». Ett af H. sjelf gjordt sammandrag utkom
under titeln Grundriss der dogmengeschichte (1889–91;
2:dra uppl. 1893). Med v. Gebhardt har han utgifvit
»Evangeliorum codex graecus purpureus Rossanensis»
(1880) samt »Texte und untersuchungen zur geschichte
der altchristlichen literatur» (1882 o. f., hittills
13 bd), en fortlöpande samling af egna arbeten samt
meningsfränders och lärjungars, och med v. Gebhardt
och Zahn »Patrum apostolicorum opera» (3 bd, 1875–78;
editio minor 1877). De vigtigaste af hans öfriga
skrifter äro Das mönchtum, seine ideale und seine
geschichte (1881; 4:de uppl. 1895), Das apostolische
glaubensbekentniss. Ein geschichtlicher bericht
nebst einem nachwort (1892; en mängd uppl.; svensk
öfvers. af F. Fehr s. å.), som framkallade en hel flod
af motskrifter, af hvilka han besvarade H. Cremers
till svenska öfvers. med Antwort auf die streitschrift
Cremers »Zum kampf um das Apostolikum» (1893;
sv. öfvers. s. å.) samt Geschichte der altchristlichen
litteratur bis Eusebius, af hvilken 1893 utkom 1:sta
bandet: Die überlieferung und der bestand der
altchristlichen litteratur. — H:s tvillingbroder,
Axel, sedan 1877 professor vid tekniska högskolan i
Dresden, död 1888, var en framstående matematiker.
Harney Pik. Se Black hills. Suppl.
Haro-arkipelagen. Se San Juans arkipelag.
Harpagophytum, D. C., bot., detsamma som
Uncaria procumbens Burch. Se Pedalineae.
Harpa ventricosa, zool. Se Davidsharpan.
Harper [hārpör], nord-amerikansk bokförläggarefamilj,
hvars affär grundlades 1817 såsom boktryckeri i New
York af bröderna James H. (f. 1795, d. 1869) och
John H. (f. 1797, d. 1875). Förlaget har utvecklat
sig till ett af de största, som finnas, sysselsätter i
affären 1,000 personer och omfattar nästan alla grenar
af vetenskap och vitterhet. Harper and brothers
voro bland de första, som införde träsnittet i
Amerika. Deras illustrerade tidskrifter »Harper’s new monthly
magazine» (sedan 1850), »Harper’s weekly»
(1857), »Harper’s bazar» (1867) och »Harper’s young
people» (1881) äro vidtbekanta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
