Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hasselriis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hausegger, Friedrich von, österrikisk musikskriftställare,
f. 1837, studerade juridik, men samtidigt äfven musik
under Salzmann och Dessoff, blef först advokat i Graz,
derpå (1872) docent i musikens historia och teori
vid universitetet derstädes. Som hans hufvudarbete
anses Die musik als ausdruck (1885), ett kort,
sakrikt och med alla den nyare fysiologiens rön
riktadt repetitorium i tonkonstens estetik, högst
fjättrande och specielt af wagneristerna uppstäldt
såsom ett »standard work», men dess värre delande
wagnerskolans ensidighet att ej kunna betrakta
musiken i och för sig såsom något sjelfständigt,
utan blott i oupplöslig förbindelse med språket eller
åtbörden. H:s senaste bok, Das jenseits des künstlers
(1893), innehåller många fina och djupgående
undersökningar om den konstnärliga verksamheten i
dess såväl analogi med som åtskillnad från drömmen och
vansinnet. A. L.
Hausen, Reinhold Teodor, finsk historiker, arkivman,
f. å Bomarsund på Åland d. 9 Okt. 1850, blef student
1869, filos. kandidat 1876 och filos. licentiat
1882. Sedan 1872 tjenstgjorde han som extra amanuens
i Finlands statsarkiv, blef 1876 andre, 1878 förste
amanuens och 1880 aktuarie samt utnämndes 1883,
efter att sedan 1881 förestått chefsämbetet,
till statsarkivarie. H. har af trycket utgifvit
bl. a. Anteckningar gjorda under en antiqvarisk
forskningsresa 1870 i vestra Nyland (1872), 1871
uti Egentliga Finland samt på Åland (1873) och 1876
i östra Nyland (1881), planschverket Kuustö slott
(1883), Öfversigt af Finlands statsarkivs uppkomst,
tillvext och närvarande organisation (s. å.),
urkundspublikationerna »Bidrag till Finlands historia»
(I–II, 1, 1881–83, 94), »Åbo domkyrkas svartbok»
(1890), »Utdrag ur Åbo domkyrkas räkenskaper
1551–1634». F. n. (1897) är H. sysselsatt med förarbeten
till ett finländskt medeltidsdiplomatarium och ett
planschverk öfver finländska medeltidssigill.
*Hauser, Miska, afled 1887 i Wien.
Hauser, Anton, österrikisk arkitekt, f. 1824, d. 1870,
byggde slottet Miramar vid Trieste och vattenledningen
vid Pola. J. K–e.
*Hausjärvi tillhör sedan 1897 Borgå stift.
*Haussmann, G. E., dog 1891 i Paris. Mémoires du
baron H. utgåfvos i 3 bd 1890–93.
*Haussonville. — 1. J. O. B. de C. d’H. afled
1884. Louise d’H. afled 1882. — 2. G. P. O. de C. d’
H. invaldes 1888 i Franska akademien. Han var 1891–94
(efter Bocher) ledare af det orleanska partiet. Bland
hans senare arbeten märkas Études biographiques et
litteraires (2 bd, 1879–88), Le salon de m:me Necker
(2 bd, 1888) och Madame de La Fayette (1891).
Haustorier (af Lat. haustor, som dricker l. hemtar),
näringssugande organ hos parasitväxter. Jfr Rot,
bot.
Haute-Garonne [åt garå’nn]. Se Garonne 2.
Haute-Loire. Se Loire, Haute.
Haute-Marne. Se Marne, Haute.
Hautes-Alpes. Se Alpes. 2. Äfven i Suppl.
Haute-Saône. Se Saône. 3.
Haute-Savoie. Se Savoie. 2.
Hautes-Pyrénées. Se Pyrénées. 2.
Haute-Vienne [åt]. Se Vienne. 3.
*Haut-Rhin. Se vidare Belfort. Suppl.
*Haüy, B. J. Se vidare Kristallografi, sp. 1576–77.
*Havaii hade 26,754 innev. 1890. Hufvudort är Hilo,
på östkusten, vid Vailukus utlopp i Hiloviken, med
omkr. 6,000 innev. Omkr. 3 km. ofvanför staden bildar
Vailuku ett mycket berömdt. 25 m. högt vattenfall.
*Havaii-öarna, numera republik, hade enligt
folkräkningen 1890 89,990 innev. (58,714 män och
31,276 qvinnor), fördelade på de olika öarna på
följ. sätt: Havaii 26,754, Oahu 31,194, Maui 17,357,
Kauai och Niihau 11,859, Molokai och Lanai 2,826. Af
dessa voro 34,436 af ren havaiisk ras, 6,186 af
blandad ras, 7,495 födda på H. af främmande föräldrar,
15,301 kineser, 12,360 japaner, 8,602 portugiser,
1,928 nordamerikaner, 1,344 briter, 1,034 tyskar,
588 polynesier, 227 norrmän, 70 fransmän och 419
andra främlingar. Under de senare åren har den
infödda befolkningen varit stadd i aftagande,
medan en kinesisk och i synnerhet en japansk
immigration rent af öfversvämmat öarna. I slutet
af 1896, då befolkningssiffran öfversteg 100,000,
voro således endast 31,000 infödda, medan 24,500
voro japaner och 21,600 kineser. Enligt statistiken
för 1884 voro 29,685 protestanter, 20,072 katoliker
och 72 judar. Enligt uppgift för 1892 funnos 168
folkskolor, med 392 lärare och 10,712 lärjungar. I
två tredjedelar af skolorna undervisas endast
på engelska språket. Folkskoleundervisningen är
obligatorisk. Dessutom finnas tre högre skolor
(high schools) i Honolulu, Lahaina och Hilo. Kyrka
och skola äro skilda. — Ögruppen proklamerades som
republik d. 4 Juli 1894 under en president, som måste
vara minst 35 år gammal, infödd öbo eller hafva bott
på ögruppen sedan 15 år tillbaka. Lagstiftande
församlingen består af en senat af 15 (30 år
fyllda) medlemmar, valda indirekt för 6 år, och
en representantkammare af 15 (25 år fyllda) medl.,
valda indirekt för 2 år. Hvarje till myndig ålder
(20 år) kommen medborgare, som kan tala, läsa
och skrifva vare sig havaiiska eller engelska, är
röstberättigad. Presidenten väljes för 6 år af de båda
husen i gemensam session. Han kan icke omväljas för
påföljande ämbetsperiod. Dessutom finnes ett statsråd
af 15 pers., af hvilka 5 utses af senaten, 5 af
representantkammaren och 5 af presidenten. – Budgeten
bestämmes för två år i sänder. För perioden
1892–94 beräknades inkomsterna till 3,874,559 doll. och
utgifterna till 3,690,449 doll. Statsskulden uppgick
vid 1895 års slut till 3,811,000 doll. Krigsstyrkan
består blott af en milis. Flaggan har 8 horisontala
strimmor: hvit, röd, blå, hvit, röd, blå, hvit,
röd; venstra öfre hörnet har liksom den britiska
flaggan det britiska unionsmärket (Georgs- och
Andreas-korset i rödt, kantadt med hvitt, på
blå botten). — De vigtigaste näringsgrenarna äro
jordbruk, får- och nötkreatursafvel. Mest odlas
sockerrör och ris. Hela rikets export hade 1894 ett
värde af 9,14 mill. doll. (deraf socker för 8,47
mill., ris för 0,3 och bananer för 1/2 mill. doll.),
importen 5,7 mill. doll. S. å. inlöpte i hamnarna 340
fartyg (250 amerikanska) om 336,400 tons. Öarnas egen
handelsflotta räknade 1894 51 inregistrerade fartyg,
om 21,459 tons. Jernvägarna hafva en längd af 114
km., näml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
