Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urskogarna han kartlade, vidare till Korla och Karasjahr
och derifrån genom öcknen till Lopnor och skingrade
definitivt det dunkel, som alltid sväfvat kring
denna sjö (se vidare Lop-nor. Suppl.). Han återvände
öfver Tjarsjlik, Tjertjen och Kerija till Khotan,
hvarifrån han bröt upp i Juni 1896 och gick öfver
Kwen-lun-bergen upp på Tibets högland, som han med
en karavan af 10 man och 56 kameler, hästar och
åsnor korsade från v. till ö. Under färden, som två
månader gick på omkr. 4,450 m. höjd, dogo djuren,
så när som på 3 kameler och 3 hästar, af brist på
bete. Hela detta område kartlades geologiskt och
topografiskt, och 23 sjöar upptäcktes, af hvilka en
är en af de största i hela inre Asien och icke ens
antydts af de kinesiske kartograferna. I Tsajdam nådde
karavanen med svigtande krafter de förste mongolerna
och fortsatte, ständigt på vakt mot tangutiska
röfvare, till Kuku-nor och Sining-fu. Från Liang-tsjeo
korsade H. den okända delen af öcknen Ala-sjan, gick
öfver Hoang-ho genom Ordos och genom norra Sjan-si
till Peking, som nåddes d. 2 Mars 1897. Dermed var
genomkorsandet af Asien fullbordadt. Återfärden
gick genom Mongoliet öfver Urga, Kiachta samt
genom Sibirien och Ryssland till Stockholm, dit
H. anlände d. 10 Maj 1897. Utom i ofvannämnda verk
har han framlagt resultat af sina forskningar dels
i de i »Zeitschrift der gesellschaft für erdkunde
zu Berlin» införda redogörelserna Forschungen über
die physische geographie des hochlandes von Pamir
(1894), Die gletscher des Mus-tag-ata (1895), Reise
durch die Takla-makan wüste (s. å.), Forschungsreise
nach dem Lop-nor (1896), dels i A journey through
the Takla-makan desert (London 1896), dels i en serie
resebref till »Stockholms dagblad».
Hedjas (Hidjas). Se Arabien.
*Hedlinger, J. K.
Hans medaljsamling inköptes 1893 för 30,000 francs
af museet i Zürich. Jfr K. Warburg: »Hedlinger. Ett
bidrag till frihetstidens konsthistoria» (1890).
*Hedlund, S. A., var äfven 1883 ledamot af
bevillningsutskottet, men afsade sig s. å. åter
sin plats i Andra kammaren. 1885–89 var han, för
Kristianstads län. led. af Första kammaren. 1886
väckte han motion om åtgärder till betryggande af
sunda och billiga arbetarebostäder samt om minimilön
och normalarbetsdag i tullskyddade näringar såsom
garanti för att äfven arbetarna skulle få gagn af
tullarna. Efter tullskydds-systemets seger 1888
väckte H. ett visst uppseende med sin ironiska
motion om tull på ull, lin, hampa och bomull;
han motionerade s. å. om sänkning till 500 kr. af
»strecket» för valrätt till Andra kammaren. Bättre
framgång hade hans motion (1889) om konkordieformelns
utmönstrande ur kyrkolagens kap. 1, § 1. I sin
tidning har H. under 1890-talet intagit en bestämd
hållning gent emot den norska vensterns uppträdande
i de unionella frågorna. 1896 upphörde han att vara
ansvarig utgifvare för sin tidning, men qvarstod såsom
hufvudredaktör, medan han under de senare åren mer
och mer lemnat ifrån sig tidningens skötsel, dock
bibehållande öfverinseendet deröfver.
2. Hedlund, Henrik, tidningsman, den föregåendes brorson, född
d. 18 April 1851 å
Skytteholm på Ekerö, Stockholms län, blef student i Upsala
1870, anställdes 1874 i »Göteborgs Handels- och
sjöfartstidning», blef 1896 dess ansvarige utgifvare
och förestår nu tidningen under S. A. Hedlunds
öfverinseende. Han var under valperioden 1891–93
ledamot af Andra kammaren för Göteborgs stad och
tillhörde derunder Gamla landtmannapartiet. Han har
med särskildt intresse egnat sig åt arbetarefrågan.
3. Hedlund, Hans Fredrik, arkitekt, den föregåendes
broder, f. på Ekerö, Stockholms län, d. 27 April 1855,
genomgick Chalmersska institutet i Göteborg (1871–75)
samt konstakademien i Stockholm (1875–80), der han var
elev af F. W. Scholander. Sedan 1881 har H. varit
praktiserande arkitekt i Göteborg, der han äfven
verkar som lärare (vid Slöjdföreningens skola till
1886, derefter vid Chalmersska institutet). Bland H:s
verk märkas, förutom flere privathus, Realläroverket
och försäkringsbolaget Sveas hus i Göteborg samt (i
förening med Y. Rasmussen) grafkapellet öfver John
Ericsson (på Filipstads nya kyrkogård, invigdt 1895.
J. K–e.
*Hédouin, E., afled 1889 i Paris.
Hedsjir, El (Madain Saleh), gammal ruinstad i El
Hedjas i Arabien, vid pilgrimsvägen mellan Damaskus
och Mekka, ungefär under 26° 15’ n. br. På Ptolemaios’
tid, då staden kallades Egra, var den en hufvudstation
for handeln med guld och rökelse. Nu ligga på platsen
4–5 af lera uppförda och med murar omgifna byar. I
sandstensklipporna finnes ett hundratal grafkamrar
med inskrifter.
*Hedvig Eleonora, församling, sedan 1885 äfven kallad
Östermalms församling. 51,752 innev. (1896). Kyrkans
inre renoverades 1892.
*Hedvig Elisabet Charlotta. På det Bondeska
godset Eriksberg i Södermanland förvaras
drottningens egenhändigt, på franska affattade
dagboksanteckningar och andra efterlemnade papper. Ur
dagboksanteckningarna, som omfatta tiden
1775–1817, hafva stycken i öfversättning publicerats af
frih. Carl Carlson Bonde i skriften »Sverige och Norge
1814. Skildringar af H. M. Drottning Hedvig Elisabet
Charlotta enligt utdrag ur hennes brefväxling med
H. Exc. Herr Grefve E. Ruuth samt hennes efterlemnade
egenhändiga memoarer» (1896).
Hedvigsfors bruk. Se Iggesund och Strömbacka.
*Hedvigs församling. 7,599 innev. (1896).
Hedvigsstad. Se Piteå, stad.
*Heegaard, S. V., utgaf 1871–72 några romaner
(Et handelshus, Familien Gorm), som utmärka sig
för god karaktersskildring, och 1874 en samling
småstycken, Öjebliksfotografier, som vittna om mycken
qvickhet. Hans hufvudarbete, Om opdragelse (1880,
4:de uppl. 1893), innehåller både en historik öfver
uppfostran och en uppfostringslära. Sjukdom och
familjesorg förvandlade den forne fritänkaren till
en troende kristen, och hans öppna bekännelse derom
(1882) väckte stort uppseende. Han dog d. 27 Mars
1884. E. Ebg.
Heek [hēk], Alexander af. Se Hegius.
*Heemskerk, J. van, öfvervintrade endast 1596 på
Novaja-Semlja.
*Heer, O., afled d. 27 Sept. 1883 i Lausanne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
