Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helvedesfossen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men mycket, som erinrar om de egentliga negrerna vid
Binue. De tala uteslutande hottentotternas språk,
lefva till ett antal af omkr. 35,000 af jagt i
södra Damara och Stora Namalandets svårtillgängliga
bergstrakter, ständigt förföljda af hottentotter
och bastards.
Herfjötur, M. Se Härfjetter.
Hergenröther, Josef, kardinal, kyrkohistoriker,
teolog, f. i Würzburg 1824, blef 1852 professor i
kyrkohistoria och kanonisk rätt vid sin födelsestads
universitet. Hans om grundlig lärdom vittnande
arbeten Photius, patriarch von Constantinopel,
sein leben, seine schriften und das griechische
schisma (3 bd, 1867–69) och Handbuch der allgemeinen
kirchengeschichte (3 bd 1876–80; 3:dje uppl. 1886)
i förening med hans lifliga försvar for påfvedömet,
t. ex. emot Döllinger (i Anti-Janus, 1870) och emot
den italienska regeringen, förskaffade honom 1879
kardinalshatten. S. å. öfvertog han såsom »cardinale
archivista» högsta vården af det påfliga arkivet,
och hans chefskap blef epokgörande. På hans initiativ
öppnades nämligen vatikanska arkivet för forskare,
och under hans ledning började Honorius III:s, Klemens
V:s och Leo X:s »Regesta» att utgifvas. Han lemnade
1889 befattningen och dog i Okt. 1890 i klostret
Mehrerau vid Bregenz.
Heribannum, Med. Lat. Se Härbann.
*Herjedalen. Arealen utgör 14,052 qvkm., hvaraf
421 qvkm. vatten. Landskapet ingår i Herjedalens
domsaga och i Jämtlands södra fögderi, som
omfattar 7 länsmansdistrikt, af hvilka 5 tillhöra
H. Församlingarnas antal är 11. 12,154 innev. (1896),
hvilket visar en ökning under de sista tio åren af
fullt 10 proc.
Herjedalens domsaga, Jämtlands län, omfattar
Svegs, Hede, Bergs tingslag. 16,521 qvkm. 17,929
innev. (1896).
Herjeån, biflod till Ljusnan (se d. o.).
*Herkeberga, socken i endast Trögds härad. 1,854
har. 465 innev. (1896).
*Herkomer, H., åtnjuter numera såsom målare,
i synnerhet såsom porträttör, ett synnerligen högt
anseende och har vunnit lysande utmärkelser. Bland
hans porträtt märkas Stanley, Archibald Forbes,
Miss Grant (»Hvita damen»), kapellmästare Hans
Richter. Äfven som etsare är H. framstående och
har uppfunnit en metod att på galvanoplastisk
väg fixera med tryckfärg utförda teckningar på en
kopparplåt, hvarefter teckningen kan reproduceras
genom tryckning. H. blef 1885 Slade-professor i
Oxford och har utgifvit sina föreläsningar der
under titeln Etching and mezzotint-engraving
(1892). Han är äfven skald och kompositör.
J. K–e.
Herkulesbaden. Se Mehadia.
Hermannsbad. Se Radeberg.
Hermann vom Busche, psevdonym. Se Baumstark, A. Suppl.
Hermansson, Per Frans Gustaf, arkitekt, f. i Stockholm
d. 9 Okt. 1864, student 1882, elev vid Tekniska
högskolan och Konstakademien 1885–88, är bosatt i
Sundsvall, der han 1896 blef stadsarkitekt och utfört
en mängd byggnader, såsom kyrka, sparbank, folkskola,
flickskola samt åtskilliga privathus. Dessutom har
han utfört ritningarna till kyrkor i
Helsingborg, Asmundtorp och Oviken.
J. K–e.
Hermanubis. Se Anubis (äfven i Suppl.).
*1. Hermelin, O. Se Rättelser, bd 18, sp. 842.
Hermenegild. Se Leovigild.
Herminiera elaphroxylon, bot. Se Ambakträdet. Suppl.
Herminium. Se Honingsblomman och Ophrydeae.
*Hermite, Ch., blef led. af Vet. soc. i Upsala 1874
och af Vet. akad. i Stockholm 1881.
*Hermon. Med det i art. nämnda berget bör ej förvexlas
det s. k. Lilla Hermon, Djebel ed Dehi, en 515
m. hög bergtopp i Palestina, s. v. om Tabor.
*Hermosillo har endast omkr. 7,000 innev.
*Hermupolis, 22,104 innev. (1889), har i merkantilt
hänseende öfverflyglats af Piraeus och Patras.
*Hernals. Bildar sedan 1890 med Dornbach och
Neuwaldegg Wiens 17:de stadsdistrikt, med 74,657
innev.
*Hernevi, socken i endast Vestmanlands län, Torstuna
härad. 1,433 liar. 436 innev. (1896).
*Hernia. — H. umbilicalis. Se Nafveibråck.
*Herniotomi. Jfr äfven Kelotomi.
Hernlund, Karl Ferdinand, landskapsmålare, f. i
Eksjö d. 17 Aug. 1837, elev af professor P. D. Holm,
utbildade sig vidare i Düsseldorf, Karlsruhe
och München, och blef 1887 ledamot af Akad. f. de
fria konsterna. H. hemtar sina motiv företrädesvis
från Östergötland, Småland och Öland. Bland hans
arbeten märkas Kalmar slott och Borgholms slott
(gåfvor af Kalmar och Öland till konung Oskar II och
drottning Sofia vid silfverbröllopet 1882), Qvarn vid
Valdemarsvik (1885), Slättlandskap från Östergötland
(1887) och Skogsinteriör från Kolmården (1894). H. är
bosatt i Linköping. J. K–e.
Hernlund, Carl Hugo, skolman, f. i Lilla Edet,
filos. kand. 1875 och filos. doktor 1882. Efter
att hafva tjenstgjort vid åtskilliga läroverk
samt såsom e. o. amanuens i Riksarkivet (1875–80)
och tillf. byråchef i Ecklesiastikdepartementet
(1882) utnämndes han 1883 till lektor i historia
och svenska språket vid Visby allm. läroverk, der
han 1883–84 äfven var rektor, och förordnades 1884
till rektor vid Nya elementarskolan i Stockholm,
der han sedan 1894 derjämte är lektor i historia och
geografi samt modersmålet. H. var 1890–91 led. af
Överstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
och har verksamt tagit del i denna stads kommunala
angelägenheter. Utom recensioner samt smärre uppsatser
i tidskrifter och artiklar i Nordisk Familjebok
har H. utgifvit åtskilliga större värdefulla
afhandlingar, bl. a. Skolordningsförslaget 1778
(i Stockh. gymn. årsber. 1880), Bidrag till svenska
skollagstiftningens historia under partitidehvarfvet
1718–1809 (i Norra latinlärov:s årsber. 1882; hvartill
sluta sig med statsmedel utg. bilagor, 1892), Förslag
och åtgärder till svenska skriftspråkets reglerande
1691–1739 (1883) och Vetenskapsakademien och Lars
Laurels rättskrifningsförslag (i Nya elem. skolans
årsber. 1888). Tillsammans med K. A. Melin och
R. Steffens har H. utgifvit »Svensk läsebok för
läroverkens mellanklasser» (1880) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
