Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hernösand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ferieläsning i svensk litteratur» (1896). Under H:s
ledning har utarbetats det förslag till s. k. praktisk
afslutningsklass inom de allm. läroverken,
hvilket från höstterminen 1897 praktiseras vid Nya
elementarskolan.
*Hernösand hade 7,601 innev. 1896. Dess område,
1892 tillökadt med den s. k. Gådeåstaden och
hospitalets mark, utgör 3,930 har. Taxeringsvärdet
var 1895 9,116,600 kr., hvaraf 875,700 kr. för
jordbruksfastighet. Stadens jord är satt till 8 1/3
mtl. Handelsflottan räknade 1895 15 segelfartyg,
om 4,689 tons, och 12 ångfartyg, om 4,494 tons och
955 hästkrafter. S. å. inklarerade från utrikes ort
477 fartyg, om 229,600 tons, och utklarerade 776, om
345,888 tons. Å stadens sjömanshus inskrifne sjömän
voro s. å. 69 befälhafvare och 361 man. S. å. hade
staden 130 handlande (med 132 biträden), hvilka
erlade i bevillning 5,228 kr., 69 handtverkare
(med 181 arbetare) och 6 fabriker, med 223 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 266,100 kr. I staden
utgifvas 2 dagliga tidningar, »Hernösandsposten»
och »Vesternorrlands allehanda». Det i H. förr
förlagda batteriet har ingått i Andra Svea
art.-regemente. 1893 öppnades jernvägen H.–Sollefteå
(se d. o. Suppl.). H. har en kemisk station för
jordbruket och näringarna och ett afdelningskontor
af riksbanken (sedan 1890). Döfstuminstitutet är
sedan 1892 7:de döfstumundervisningsdistriktets
döfstumskola och fick ny byggnad 1895. För
riksdags-mannaval är staden förenad med Örnsköldsvik
till en valkrets.
Hernösand–Sollefteå jernväg, normalspårig,
102 km. lång, tillhörig Hernösand–Sollefteå
jernvägsaktiebolag, går från Hernösand utmed
Bottenhafskusten och Ångermanelfvens mynning till
Bollstafjärden samt genom Ytterlännäs och Dal till
elfven vid Mellby och derifrån vesterut längs elfven
till Sollefteå station å Norra stambanan. Den öppnades
för trafik d. 12 Dec. 1893. J. L.
*Hernösands stift. Ångermanlands Vestra kontrakt
och Medelpads kontrakt omfatta ej numera någon del
af Jämtlands län och ej häller Södra Lappmarkens
kontrakt och Jämtlands Norra kontrakt någon del af
Vesternorrlands län. Pastoraten äro 113, af hvilka
46 tillhöra Vesternorrlands län, 23 Jämtlands, 24
Vesterbotten och 20 Norrbottens län; 43 äro regala
(deraf 1 prebende), 59 konsistoriella (deraf 1
prebende) och 11 äro lappmarkspastorat. 241,380
qvkm. 581,020 innev. (1896).
Herodotos. Se H. H. v. Schwerin: »Herodots
framställning af Europas geografi» (1884).
Herondas (Herodas), grekisk skald, f. i 3:dje
årh. e. Kr., antagligen på Kos, författade på
jonisk dialekt s. k. mimiamber, scener ur det
grekiska folklifvet i form af dialog emellan några
personer. Endast några fragment af dem voro kända till
helt nyligen, då i en egyptisk papyrus (utg. af Kenyon
i »Classicai texts from Papyri in the British museum»,
1891) påträffades omkr. 700 verser från åtta mer
eller mindre fullständiga dikter. Jfr Fr. Bücheler:
»Herondi Mimiambi» (1892) och L. Kjellberg: »En
återuppstånden författare» (i »Sv. tidskr.», II).
*Herpes. H. circinatus l. tonsurans (»skäggsvamp»,
»hårsvamp»). Se Ringorm och Sycosis.
Herpestes, zool. Se Mangustslägtet. –
H. penicillatits. Se Hundfretten.
Herpetologi (af Grek. herpein, krypa, och logos,
lära), läran om reptilierna.
Herrberga, socken. Se Härberga.
Herrens smorda. Se Kröning 1.
Herrenwörth. Se Chiemsee. Suppl.
*Herrestad. 1. Socken i Göteborgs och Bohuslän. 9,028
har. 1,921 innev. (1896). — 2. Socken i Östergötlands
län. 1,470 har. 455 innev. (1896). — 3. Härad,
omfattar bland andra socknar hela Stora Köpinge,
men ej Tranås och ingen del af Tryde eller
Ötoby. 17,793 har, 7,662 innev. (1896). — 4. Stora
Herrestad, socken. 2,112 har. 805 innev. (1896). —
6. Östra Herrestad, socken. 1,358 har. 640
innev. (1896). Annexet heter numera Östra Ingelstad.
Herrfurth, Ernst Ludwig, preussisk statsman, f. 1830,
blef 1873 föredragande råd i inrikesministeriet,
1881 ministerialdirektor, 1882 understatssekreterare
och 1888 inrikesminister. Såsom sådan genomdref
han de nya kommunallagarna af 1891 för de sju östra
provinserna och 1892 för Schleswig-Holstein. Han
bekämpade Miquels skattereformplaner, men då han
ej lyckades genomdrifva sin åsigt, afgick han
1892. H. har utgifvit en mängd arbeten rörande
finansförvaltningen, försäkringsväsendet och
kommunalförvaltningen i Preussen.
*Herrljunga, socken, Kullings kontrakt. 1,781 har. 861
innev. (1896).
*Herrmann, Emil, afled 1885 i Gotha.
*Herrmann, E. A., afled 1884 i Marburg.
Herrmästare. Se Tyska orden, sp. 1109.
*Herråkra. 7,459 har. 453 innev. (1896).
Herslow, Karl Kristian Peter, tidningsman,
politiker, finansman, född d. 3 April 1836 i
Karlskrona, blef student i Lund 1853, filos.
doktor (med andra hedersrummet) 1859, förberedde
sig för docentur i estetik och studerade 1861 vid
utländska universitet, men öfvertog 1862 den af
C. J. Meijerberg (se denne) grundade skolan i
Göteborg och var 1865–74 lektor i moderna språk
och modersmålet vid Malmö läroverk. Han hade 1870
i sistnämnda stad uppsatt »Sydsvenska Dagbladet»
och på nyåret 1872 förenat »Snällposten» med denna
tidning, som blifvit en af de mest framstående i
Sverige, icke minst genom de politiska »ledare»,
som flutit ur H:s fint skurna penna (om tidningens
hållning se Sydsvenska Dagbladet Snällposten). Såsom
ombud för Malmö stad i Andra kammaren bevistade
han riksdagarna 1877–86 och 1888–93 (han hade
1887 afsatt sig riksdagsmannauppdraget för
att sköta sin helsa). Under hela sin riksdagstid
tillhörde H. centern och intog inom detta parti en
ledareställning under de senare åren, då detsamma
trädt i samarbete med Gamla landtmannapartiet
(1889–91). Han förde med talang och ståndaktighet
frihandelns talan. H. var 1891 bevillningsutskottets
ordförande och utsågs till talman i Andra kammaren
1892 (äfven vid urtima riksdagen) och 1893. Genom
framstående talaregåfva och grundliga insigter har
H. gjort sig mycket bemärkt i det offentliga. Han
blef ledamot i bankkomitéerna 1882 och 1889,
checkkomitén 1896 och skattekomitén 1897. Sedan 1876
styrelseledamot i Skånes enskilda bank, mottog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
