Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hernösand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han 1893 ordförandevärfvet derstädes och undanbad
sig då återval till riksdagen. H. utöfvar derjämte en
betydande verksamhet inom andra grenar af affärslifvet
i egenskap af ordförande i styrelserna för åtskilliga
jernvägs-, försäkrings- och industriella bolag. Han
är sedan 1891 ordförande för stadsfullmäktige i Malmö.
*Herslöf. 2,432 har. 1,411 innev. (1896).
Herteitr, Isl. Se Härtet.
*Hertford. 1. Grefskapet har en areal af 1,640
qvkm. och 224,550 innev. (1891).
Hertford [harförd], William, earl of. Se Somerset 3.
*Hertigdöme. Jfr F. Westling: »Hertig Karls
furstendöme under åren 1568–1592» (1883) och
K. G. Lundqvist: »Om hertigdömenas statsrättsliga
ställning till kronan i Sverige 1556–1622» (1895).
Hertiginnan af Finland. Se Merthen, E.
*’sHertogenbosch l. den Bosch, 29,319 innev. (1895),
upphörde att vara fästning 1876. Katolsk biskop.
*Hertz, H., föddes d. 27 Aug. 1797 (ej d. 25
Aug. 1798). »Breve fra og til H. H.» utkom 1895.
Hertz, Heinrich Rudolph, tysk fysiker, född
d. 22 Febr. 1857 i Hamburg, blef filos. doktor i
Berlin 1880 och amanuens hos H. v. Helmholtz, som
ledde H:s uppmärksamhet på de elektriska problem,
hvilkas snillrika behandling i såväl teoretiskt
som experimentelt hänseende förvärfvade honom
ett odödligt namn. Han blef 1883 docent i Kiel
samt 1885 professor i fysik vid polyteknikum
i Karlsruhe och 1889 vid Bonns universitet. Död
der d. 1 Jan. 1894. Genom sina undersökningar på
elektricitetslärans område och särskildt angående de
s. k. elektriska oscillationerna (se d. o. Suppl,
och Elektricitet. Suppl.) lyckades H. att bana
väg för den af Faraday grundade och af Maxwell
matematiskt utvecklade åsigten om elektricitetens
natur och sammanhang med ljusföreteelserna.
Af stor betydelse var ock H:s upptäckt, att
en elektrisk urladdning i luft underlättas, om
poltrådarna belysas af en annan elektrisk gnista,
hvilket han visade förorsakas af de i gnistans
ljus innehållna ultravioletta strålarna. Bland
H:s Gesammelte werke (3 bd, 1894–95) må utom
ofvannämnda arbeten såsom särdeles förtjenstfullt
framhållas hans »Principien der mechanik».
S. A–s.
*Hertzberg, norsk slägt. — 2. N. K. E. H. utträdde
ur ministèren d. 26 Juni 1884 och var medlem af
stortinget för Kristiania 1886–88 och 1889–91. Han
gjorde sig i synnerhet bemärkt genom sina angrepp mot
de af Johan Sverdrup framlagda förslagen till skollag,
hvilka ock underkastades några modifikationer.
O. A. Ö.
*Hertzberg, Rafael, utgaf vidare Nya dikter (1884)
och dog i Helsingfors d. 5 Dec. 1896.
*Hertzberg, E. C. H., var medlem af Schweigaards
ministèr (April–Juni 1884) och återgick derefter
till professuren, men tog 1886 afsked för att egna
sig åt utarbetandet af ett glossarium till »Norges
gamle love», ett i sitt slag enastående jätteverk
i den norska literaturen, hvilket afslutades 1895.
O. A. Ö.
Hertzka, Theodor, ungersk nationalekonom,
f. 1845, redaktör af den af honom uppsatta
»Wiener allgemeine zeitung» 1879–86, är mest bekant genom
sina arbeten Die gesetze der sozialen entwickelung
(1886) och det utopiska Freiland, ein soziales
zukunftsbild (1890; 8:de uppl. 1893), som gaf impulsen
till bildandet af »Freilandsföreningar» i flere
land. Jfr Br. Morgenstierne: »En tysk Henry George»
(i »Nord. tidskr.», 1891).
*Herwarth von Bittenfeld, E., dog 1884 i Bonn.
*Hervé, F., dog 1892. Af hans operetter äro
ytterligare i Stockholm gifna Lilla helgonet,
Kosackflickan, Enkan från Malabar, Lili och Lilla
Sophie.
*Hervey-öarna, som i Sept. 1888 ställdes under
britiskt skydd, anses hafva omkr. 8,400 innev.,
deribland ett hundratal européer. Den mest besökta
hamnen är Avarua, på norra sidan af Rarotonga,
der fartyg om 100 tons kunna ankra, och der britiske
residenten bor.
Hervör, Fornnord. Se Hervar.
*Herz, Henri, dog i Paris 1888.
*Herzegovina, den nuv. kretsen Mostar, har en areal
af 9,141 qvkm., med 219,511 innev. (1895). Genom
landet går jernväg från Metkovié i Dalmatien förbi
Mostar till Serajevo. Jfr Bosnien. Suppl.
Herzog, Johann Jakob, tysk reformert teolog, f. i
Basel 1805, professor i Lausanne 1830, Halle 1847 och
Erlangen 1854–77, d. 1882, är bekant företrädesvis
genom den af honom utgifna Real-Encyklopädie für
protestantische theologie und kirche (2 bd, 1853–66;
ny uppl. utg. af H., G. L. Plitt och A. Hauck i 18 bd
1877–88; 3:dje uppl. under redaktion af Hauck började
utgifvas 1896).
Hesnäsöarna. Se Grimstad.
Hesperornis, paleont. Se Ichthyornis.
*Hesselby omfattar 10 1/3 mtl frälse och 3/4
mtl skatterusthåll, med en areal af 1,474
har. Taxeringsvärde 487,000 kr. (1893). Egare är,
sedan 1887, grefve Karl Trolle-Bonde, som utgifvit
»Hesselby. Arkivalier rör. egendomen och dess egare»
(1894).
Hesselgren, Gudmund. Se Silfverstolpe, sp. 1053.
*Hessen, storhertigdöme, 7,682 qvkm., hade 1,039,020
innev. 1895. Jernvägarna hade 1895 en längd af 964
km., deraf 377 km. statsbanor. Om folkskoleväsendets
höga ståndpunkt vittnar den omständigheten att
af de varnpligtige, som under 20-årsperioden
1875–94 inkallats till tjenstgöring, endast 0,14
proc. saknat skolbildning. Utom folk-, borgare-
och fortsättningsskolor funnos 1894 3 lärare-
och 1 lärarinneseminarium, 5 högre flickskolor,
9 gymnasier, 3 realgymnasier, 15 realskolor,
prestseminarium i Mainz samt ett ovanligt stort antal
fackskolor, slöjd- och ritskolor. – I spetsen för
statsförvaltningen står ett statsministerium, hvars
president tillika är minister för storhertigliga huset
och utrikesminister, hvarjämte enl. förordningen af
1879 finnas ett inrikes- och justitieministerium och
ett finansministerium. För valrätt och valbarhet till
representant i andra kammaren fordras en ålder af
minst 25 år (ej 30). Valet sker indirekt. I spetsen
för hvarje provins står en provinsialdirektion och
i hvarje krets ett kretskollegium (kreisamt) med ett
kretsråd. Kretsen representeras af kretsdagen, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
