Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hernösand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlemmar väljas för 6 år till 1/3 af de högst
beskattade, till 2/3 af kommunalfullmäktige. Hvarje
krets har ett förvaltningsutskott, som består
af kretsrådet och 6 af kretsdagen för 6 år valda
ledamöter. På liknande sätt sköta en provinsialdag
(hvars medlemmar väljas af provinsens kretsdagar för
6 år) och ett provinsialutskott af 8 medlemmar under
ordförandeskap af provinsialdirektorn förvaltningen
af provinsens angelägenheter. Domstolsinstanserna
äro sedan 1877 oberlandesgericht: i Darmstadt,
3 landgerichte: i Darmstadt, Giessen och Mainz (en för hvarje
provins), 5 handelskamrar och 49 amtsgerichte. —
Enligt kyrkoförfattningen af 1874 (ändrad 1885)
omfattar den evangeliska landskyrkan samtliga
evangeliska, lutherska, reformerta och unerade)
församlingar, med rätt för hvarje församling att
bevara sin bekännelse okränkt. Storhertigen är
den evangeliska landskyrkans hufvud och utöfvar
kyrkostyrelsen genom öfverkonsistorium, i vigtiga
ärenden med bifall af landssynoden, hvilken är den
evangeliska kyrkans gemensamma representation och
består af den evangeliske prelaten, ett presterligt
och ett lekmannaombud för hvardera bekännelsen
samt 7 (3 prester och 4 lekmän) af landsherren
utnämnda medlemmar, sammanträder hvart femte år
och under mellantiden representeras af ett af 5
medlemmar bestående synodalutskott. Alla evangeliska
kyrkoförsamlingar inom ett dekanat (storhertigdömet
är deladt i 23 dekanat) representeras af en i regeln
hvarje år sammanträdande dekanats-synod, bestående af
samtliga prester inom dekanatet och lika många af
kyrkostämmorna valda lekmän; ordförande är dekanen,
som väljes af dekanatssynoden för 6 år. Den katolska
landskyrkan, biskopsstiftet Mainz, bildar en del af
den öfverrhenska kyrkoprovinsen och lyder under en
biskop med domkapitel. För den israelitiska kulten
finnas 7 rabbinat. Till bestridande af utgifterna
för den evangeliska kyrkan lemnade staten 1891–94
ett årligt bidrag af 240,000 mark, till den
katolska kyrkan omkr. 130,000 mk. — Budgeten för
finansperioden 1894–97 upptager de årliga inkomsterna
till 27,652,964 mk (deraf 6,1 mill. af domäner och
skogar) och utgifterna till 27,563,830 mk (deraf
civillistan 1,88 mill.). De extraordinarie inkomsterna
beräknades för hela finansperioden till 21,250,770
mk, de extraordinarie utgifterna till 11,711,940
mk. Statsskulden belöpte sig d. 1 April 1895 till
40,18 mill. mk, hvaraf 36,4 mill. voro jernvägsskuld;
motsvarande tillgångar voro 3,86 mill. mk. I den
ordinarie budgeten för perioden 1894–97 upptogos
utgifterna för statsskulden till 1,559,590 mk, i den
extraordinarie till 1,164,133 mk. Matrikularbidraget
till rikskassan utgjorde 1895–96 7,728,600 mk. —
Ludvig IV, som afled 1892, efterträddes af sin ende
son, den nu regerande storhertigen Ernst Ludvig.
*Hessen-Nassau, preussisk provins. Hela
vinbergsarealen uppgick 1893 till 3,826 har, och
skörden uppgafs till omkr. 53,000 hl. med ett värde af
5,5 mill. mk. S. å. uppfordrades 285,000 t. brunkol,
omkr. 650,000 t. jernmalm, 12,300 t. blymalm,
6,000 t. manganmalm och 540 t. kopparmalm. Provinsen
hade 1890 1,664,426 innev.,
af hvilka 69,48 proc. voro evangeliska, 27,36
proc. katoliker och 2,67 proc. judar. 1895 hade
folkmängden vuxit till 1,756,802 pers. Nu finnas i
H.-N. 14 gymnasier, 4 progymnasier, 4 realgymnasier,
15 realprogymnasier, 10 högre och lägre realskolor,
7 lärare- och lärarinneseminarier, 1 landtbruksskola,
flere abnormskolor m. m. — Regeringsområdet Kassel är
deladt i 24, Wiesbaden i 18 kretsar. Provinsen har
en »oberlandesgericht» i Kassel (med »landgerichte»
i Hanau, Kassel och Marburg) och en i Frankfurt
a. M. (med »landgerichte» i Frankfurt a. M.,
Hechingen, Limburg, Neuwied och Wiesbaden).
Hesse-Wartegg, Ernst von, österrikisk resande och
skriftställare, f. 1851 i Wien, har företagit resor
i södra Europa (1872), Vestindien och Central-Amerika
(1875), olika delar af Förenta staterna i Nord-Amerika
(1876, 1878), Nord-Afrika, Egypten och Sudan
(1880–81), nordvestra delen af nord-amerikanska
unionen (1883) sydstaterna derstädes och Mejico
(1884), Vestindien och norra delen af Syd-Amerika,
olika delar af Förenta staterna och Canada (1837–90)
Spanien och Marokko (1892) samt gjorde 1894 en resa
omkring jorden, hvarunder han en längre tid uppehöll
sig i Öst-Asien. Af hans många reseskildringar hafva
till svenska öfversatts Chicago, ein gross-stadt im
amerik. Westen (1892; »Chicago, verldsstaden i den
amerik. västern», 1893) och Nord-Amerika, seine
städte und naturwunder, sein land und seine leute
(1879, 2:dra uppl. 1885–87: »Nord-Amerika i våra
dagar», 1880–81; 2:dra uppl. 1893), ett i förening
med U. Brachvogel, Bret Harte o. a. utarbetadt,
tämligen ytligt verk, långt ifrån förtjent af de
loford det fått i svenska pressen.
Hessisch-Oldendorf. Se Oldendorf.
Hessleby, socken. Se Häsleby.
*Hessleholm. Enligt k. br. d. 6 Dec. 1893 må under
vissa vilkor (som uppfylldes först på hösten
1896) H:s stationssamhälle (som 1887 fick
municipalstyrelse) såsom en kommun för sig bilda en,
jämväl i fattigvårdshänseende, från Stoby och Vankifva
socknar afskild köping. Platsen, 149,3 har, med en
municipalstyrelse af 3 pers., har omkr. 2,000 innev.,
läkare, apotek, två sparbanker, afdelningskontor af
Kristianstads ensk. bank, tidning samt liflig rörelse
i öfrigt. Norr ut går sedan 1890 en bredspårig enskild
jernväg till Vittsjö (23 km.), 1892 fortsatt af en
annan linie till Markaryd (14 km.) vid Lagan.
Hessleholm–Markaryds jernväg, gemensam benämning
på Hessleholm–Vittsjö jernväg (23 km., öppnad
d. 14 Sept. 1890) och Vittsjö–Markaryds jernväg
(14 km., öppnad i Okt. 1892). Banan är af normal
spårvidd. J. L.
Hessleholm–Vittsjö jernväg. Se Hessleholm–Markaryds
jernväg. Suppl.
Hesslunda, socken. Se Häslunda.
Hestia, Grek. Se Solsystem, sp. 65.
*Hestra. 1. Södra H. 9,707 har. 1,307 innev, (1896). —
2. Norra H., socken i endast Jönköpings län, Mo
härad. 3,829 har. 399 innev. (1896).
Heterecisk (heteroik), bot. Se Autecisk. Suppl.
och Generationsvexling.
Heterocephalus, zool. Se Bathyergidae. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
