Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hildebrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rubriken Smärre kritiska och historiska utflykter
behandlats af honom i »Hist. tidskr.» (sedan 1882),
ej sällan med nya resultat. Såsom urkundsutgifvare
intager H. en af de främsta platserna, i vårt
land. Han har utgifvit »Brefvexling mellan Konung Carl
XII och Rådet» (1874–89, utgörande del. IX, X och
XI, 2 af »Hist. handl.»), en afdelning af »Svenskt
diplomatarium» (del VI, l, 1878; omfattande tiden
1348–50), »Svenska riksdagsakter» (hvaraf 1888–94
utkommo del. I, II, 1 o. 2, III, 1, och hvaraf II,
3 är under utgifning, det hela omfattande tiden
1521–94; afd. I, 1 utgaf H. i förening med O. Alin),
»Sveriges regeringsformer 1634–1809 samt
konungaförsäkringar 1611–1800» (1891) och den paleografiska
publikationen »Svenska skriftprof I» (i förening med
H. Wieselgren och A. Börtzell, 1894). Till läroverkens
tjenst har H. utgifvit Atlas till allmänna och svenska
historien (i förening med N. J. Selander; 1883) samt
1897 börjat redigera en »Läsebok i svensk litteratur»
och »Skolupplagor af svenska författare».
*Hildebrand, H. R., som utarbetade en del af bokst. G
och hela K (1873) i bröderna Grimms »Deutsches
wörterbuch», dog 1894.
Hildebrand, Hermann, livländsk urkundsutgifvare,
f. 1844, d. 1890, utgaf, efter F. G. v. Bunge,
»Liv-, Est- und Curländisches urkundenbuch» (1881,
84) och Die arbeiten für das liv-, est- und
kurländische urkundenbuch im jahre 1815–16 (1877),
en redogörelse för hans forskningar i Nordens arkiv,
särskildt sv. Riksarkivet.
Hildebrand, psevdonym. Se Beets. Suppl.
*2. Hildebrandsson, H. H., blef 1S91 ord. ledamot
i den internationella permanenta meteorologiska
komitén och valdes s. å. i München till ordförande
i den internationella molnkommissionen. Han har
varit censor vid mogenhetspröfningarna sedan
1885 och ledamot af Ultuna landtbruksinstitut»
styrelse sedan 1889. H. invaldes 1888 i Vet. akad.,
1890 i Göteborgs Vet. o. vitt. samhälle och 1891 i
Videnskabsselskabet i Kristiania. Bland hans utgifna
skrifter märkas vidare Samling af bemärkelsedagar,
tecken, märken, ordspråk och skrock rörande väderleken
(i »Ant. tidskr.», VII, 1883), Les orages dans
la péninsule scandinave (med H. Mohn, i »Nova acta
R. soc. sc. Ups.», 14, 1888) och Atlas International
des nuages (1896).
Hildefonsus. Se Ildefonsus.
*Hildesheim. 2. Regeringsområdet har en areal af
5,316 qvkm., med 497,737 innev. (1895). Det är
indeladt i 17 kretsar. — 3. Hufvudstaden hade
38,975 innev. 1895 och är säte för en landgericht
och en amtsgericht. Kristuskolonnen är flyttad
från dom platsen till ett sidorum i sjelfva
domkyrkan, sedan på domplatsen uppstälts en staty
af biskop Bernward. Stadens största fabriker äro
ett sockerraffinaderi, med omkr. 600 arbetare och
ett tillverkningsvärde af omkr. 7 mill. mk, samt
en gummifabrik.
*Hilgenfeld, A. B. C. C., blef 1890 ord. professor.
Hill, Octavia, engelsk filantrop. Se
Arbetarebostäder. Suppl., sp. 313–314.
*Hillared. 3,924 har. 586 innev. (1896).
Hillberg, Emil, skådespelare, f. i Stockholm d. 18
Febr. 1852, blef student i Upsala 1870,
debuterade 1873 å k. teatern i Stockholm, var
1873–74 anställd vid W. Åhmans sällskap i Göteborg
och fick 1874–78, under anställning vid Svenska
teatern i Helsingfors, tillfällen att utveckla sina
rika möjligheter som skådespelare. Hösten 1878
tog han engagement vid Nya teatern i Stockholm
och fick der regien om hand, öfvergick 1879 till
k. teatrarna, ledde hösten 1880 eget teaterföretag i
Göteborg, ingick 1881 åter vid Nya teatern, men bröt
kontraktet 1882, uppträdde i Göteborg samt 1883–84
i Helsingfors och Kristiania, återkom 1884 till
Nya teatern, fästes 1886 vid k. dramatiska teatern
och tog 1897 engagement hos dir. Ranft. Med goda
yttre uttrycksmedel — en högväxt gestalt, ett för
maskering lämpligt ansigte samt en djup och kraftig
stämma — förenar H. intelligens, sjelfständighet
och konstnärlig ingifvelse. Han är en realistisk,
fullt modern skådespelare, som med skärpa och
följdriktighet kan utforma en karakter och belysa den
medelst sinnrikt funna smådrag, men äfven vet att i
spelet utveckla en medryckande makt. Genom åtskilliga
af sina skapelser intager han en plats bland Sveriges
utmärktaste skådespelare. Hans förnämsta roller hafva
varit Jago i »Othello», Gerdt Bokprentare i »Mäster
Olof», Hertig de Septmont i »Främlingen», Cassius
i »Julius Caesar», Pontus Bark i »Sanna qvinnor»,
Doktor Stockman i »En folkets fiende», Brendel i
»Rosmersholm», Krogstad i »Ett dockhem», Risto i
»Arbetarens hustru», Don Manuel i »Galeotto», Giulio
i »Stulen lycka» och Samsthanaka i »Vasantasena».
*Hille, socken i Gestriklands Östra kontrakt. 24,745
har. 4,195 innev. (1896).
*Hillebrand. — 2. K. H. afled 1884 i Florens.
*Hillemacher, E. E., f. 1818, dog 1887.
*Hiller, Ferdinand von, dog 1885.
*Hilleshög. 1,457 har. 590 innev. (1896).
*Hillska skolan. Se H. Ericsson: »Hillska skolan å
Barnängen 1830–1846» (1885).
Hillsko, bot. So Androsace. Suppl.
Hilster, bot. Se Jolster.
*Hiltensperger, J. G., dog 1890 i München.
*Himalaja. Se Rättelser, bd 18, sp. 842.
*Himation. Jfr ock Pallium.
Himeji, hufvudstad i japanska prov. Harima,
i södra delen af ön Nippon, på högra stranden
af floden Jehikava, något ofvanför dess mynning
och vid jernvägen Osaka–Okayama. Omkr. 31,000
inv. Tillverkning af utmärkta läderarbeten.
*Himle. 42,036 har. 13,854 innev. (1696).
Himmelskorn, bot. Se Korn 1.
*Himmeta. 4,860 har. 1,048 innev. (1896).
Hims, stad i Syrien. Se Höms.
Hincks, Edward, irländsk assyriolog, f. 1792 i Cork,
d. 1866 såsom kyrkoherde i grefskapet Down. Se
Kilskrift, sp. 678–679, 681 och 683.
Hind, honan af hjortdjuren.
*Hind, J. R, afled i Twickenham 1895.
Hing-king. Se Mandsjuriet.
Hingstdepot. Se Stuteri.
*Hinneryd. 23,143 har. 2,441 innev. (1896).
*Hiogo. Jfr Kobe. Suppl.
*Hiolle, E. E., afled 1886 i Bois-le-roi.
*Hiong-nu. Tu-kiu är en kinesisk namnform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
