Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hildebrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Österrike och i Sverige. I dessa land skiljer
man mellan inskrifna (erkända, registrerade)
och icke-inskrifna kassor. De förra underkasta
sig i större eller mindre mån statens uppsigt samt
normativbestämmelser i fråga om reglemente, revision
m. m. I ersättning åtnjuta de vissa förmåner:
de erkännas såsom juridiska personligheter,
kunna förvärfva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter samt kära och svara inför domstol och
andra myndigheter. I vissa fall erhålla de direkt
statshjelp, så exempelvis i England stämpelfrihet och
i Sverige förvaltningsbidrag efter medlemsantalet. I
det sistnämnda landet gäller lagstiftningen (lagen
af d. 30 Okt. 1891) s. k. sjukkassor, hvilka lemna
understöd endast vid sjukdom jämte begrafningshjelp
(se Sjukkassa). — England, »associationsidéns
hemland», är äfven hjelpkassornas stamort. Dess
Friendly societies, som nått en storartad utveckling,
äro dels hjelpkassor i vanlig mening, dels
s. k. arbetareordnar (Odd Fellows, Foresters m. fl.),
de senare påminnande om frimurareorden eller om
nykterhetsordnarna, men med ekonomisk sjelfhjelp till
hufvudsakligt ändamål. Friendly societies äro stundom
byggda på rent försäkringstekniska grunder, stundom
endast på tämligen primitiv uttaxering. I spetsen
för den. engelska registreringsmyndigheten står
en särskild ämbetsman (Chief registrar of Friendly
societies). — I Tyskland och Österrike skiljer
man mellan »fria hjelpkassor» och »tvångskassor»;
i de senare stadgar lagen inträdestvång för
vissa klasser af arbetare i samband med statens
lagstiftning rörande sjuk- och olycksfallsförsäkring.
E. Bn.
Hjelptorf. Se Mantalsräntan.
Hjelpved. Se Mantalsräntan.
*Hjelsta. 2,073 har. 564 innev. (1896).
*Hjelstaholms pastorat 1,440 innev. (1896).
Hjelster, bot. Se Jolster.
*Hjelt, O. E. A., som 1885 erhöll afsked med arkiaters
n. h. o. v. har ytterligare utgifvit bl. a. Svenska
och finska medicinalverkets historia 1663–1812 (3 bd,
1891–93). Han blef led. af Vet. soc. i Upsala 1894.
*Hjernarp. 6,284 har. 1,953 innev. (1896).
*Hjerpeslägtet. Hjerpen är utom Norr- och
Vesterbottens län fridlyst d. 15 Febr.–d. 15 Aug.
Hjerpeströmmen. Se Indalselfven.
*Hjerpås. 4,325 har. 1,239 innev. (1896).
*Hjersås, socken i endast Östra Göinge härad. 8,449
har. 1,752 innev. (1896).
Hjert-atrofi. Se Mikrokardi.
Hjertberg, Ernst Gustaf, donator, f. i Stockholm
d. 21 Mars 1831, d. der d. 3 Mars 1888, var sedan 1876
protokollssekreterare i Nedre justitierevisionen. Se
vidare Vitterhets historie och antiqvitetsakademien,
sp. 1257.
Hjertborrar, zool. Se Sjöborrar.
Hjertfel. Se Hjertsjukdomar.
*Hertlanda. 2,453 har. 273 innev. (1896).
*Hertum. 13,297 har. 3,045 innev. (1896).
*Hessa. Se vidare Hufvudskål.
*Hjo, med ett område af 901 har, deraf 63 har
vatten, hade 1,554 innev. 1896. Taxeringsvärdet
1895 var 1,705,500 kr., deraf 481,300 kr. för
jordbruksfastighet. 1895 hade staden 25 handlande
(med 25 biträden), hvilka i bevillning erlade 1,018
kr., 37 handtverkare (med 23 arb.)
och 6 fabriker, med ett tillverkningsvärde af
omkr. 90,000 kr. Pedagogien indrogs med d. 1 Juli
1893. För riksdagsmannaval är staden nu förenad med
Lidköping och Skara till en valkrets.
Hjob. Se Ijob.
*Hjo landsförsamling. 3,613 har. 1,275 innev. (1896).
*Hjort, P. — Jfr »P. H. Et tilbageblik i anledning
af hundred aaret efter hans födsel» (1893).
*Hjorted. 26,879 har. 4,012 innev. (1896). —
Döfstuminstitutet upphörde i Juni 1895.
*Hjortsberga. 1. Socken i Blekinge län. 6,716
har. 1,246 innev. (1896). — 2. Socken i Kronobergs
län. 10,334 har. 1,334 innev. (1896). Till H. är
Qvenneberga annex.
Hjortsvamp. Se Elaphomyces.
Hjortvipa. Se Hjort, D. T.
Hjo–Stenstorps jernväg, smalspårig (0,891 m.),
tillhörig Hjo–Stenstorps jernvägsaktieboiag går från
Hjo till Stenstorps station å Vestra stambanan och
öppnades för trafik d. 18 Nov. 1873. Från Svensbro
station utgår en grenbana till Tidaholm (sträckan
Svensbro–Ekedalen öppnades för trafik
d. 20 Nov. 1874, Ekedalen–Tidaholm d. 1 Juni 1876).
Sammanlagd längd 55 km. J. L.
*Hjularöd. Efter ritningar af G. Clason och Wahlman
uppfördes 1894–97 å en af vallgraf omgifven holme en
ny slottsbyggnad i romansk stil med anläggningen
påminnande om franska medeltidsslott. Egare äro nu
A. och H. Toll.
Hjuldjur, hjulmaskar. Se Hvirfveldjur.
Hjulormen. Se Lindormen, 2.
Hjulplog. Se Plog.
*Hjulsjö. 24,884 har. 2,938 innev. (1896).
Hjulsport. Se Velociped.
*Hjulsta eges af f. d. majoren frih. J. A. Kantzow.
*Hjälstad. 1,578 har. 587 innev. (1896).
*2. Hjärne, U., är Sveriges förste romanförfattare
med sitt arbete Stratonice (1665).
*8. Hjärne, Rud., dog i Stockholm d. 25 Dec. 1884.
9. Hjärne, Harald Gabriel, historiker,
universitetslärare, den föregåendes brorson,
föddes på Klastorp i Skaraborgs län d. 2 Maj 1848,
blef 1865 student i Upsala, der han 1871 aflade
filos. kandidatexamen och 1872 promoverades till
filos. doktor med första hedersrummet (primus),
efter att hafva försvarat afh. Om den fornsvenska
nämnden enligt Götalagarne. S. å. kallades han
till docent i historia. Under det derpå följande
årtiondet företog han dels på egen bekostnad,
dels som stipendiat, dels med särskildt statsanslag
vetenskapliga resor till Danmark (1879) och Ryssland
(1880, 1883) samt till Tyskland, Österrike och Italien
(1881–82). Från Sept. 1882 t. o. m. Jan. 1885 förestod
H. e. o. professuren i historia vid Upsala universitet
samt utnämndes 1885 till
e. o. professor och 1889, efter Hammarstrand,
till professor i nyss nämnda ämne. Vid jubelfesten
i Upsala 1893 kreerades han till juris hedersdoktor.
Under en kortare tid af 1892 och 1894 vistades han för
studier i England. Såsom ordförande i Historiska
föreningen (sedan 1884), skapare af det historiska
seminariet samt nitisk arbetare för och vid de
s. k. sommarkurserna (sedan 1893) har han, utom å
ämbetets vägnar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
