Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hodgson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mest bekante och berömde af Japans konstnärer,
utvecklade en oerhörd produktivitet (öfver 80 verk,
med öfver 300 band) och utmärker sig såväl för
djerf fantasi som drastisk humor i sina bilder ur
det japanska folkets lif. De berömdaste af hans
verk äro Mangwa (Flyktiga skisser, 1814 och f. år,
15 bd) och 100 utsigter af berget Fuji (3 bd, 1835).
J. K–e.
*Hol, socken i Kullings kontrakt. 3,958 har. 892
innev. (1896).
Hólar, Isl. Se Holum.
*Holberg, L. I sammanhang med firandet af tvåhundrade
årsdagen af H:s födelse restes hans kolossala (af
J. Börjeson modellerade) staty 1884 i Bergen och
utgåfvos hans skådespel i en jubelupplaga (3 bd,
1883–85) med en mängd utmärkta illustrationer af
H. Tegnér och flere upplysande tillägg. »Peder Paars»
utkom 1885 illustrerad af H. N. Hansen. Vigtiga
kritiska bidrag till H:s skådespel hafva under
de senare åren utgifvits af biblioteksamanuensen
J. Martensen, och K. V. Bruun har skrifvit lärda
monografier öfver drag ur hans lif. K. Warburg har
skildrat »Holberg i Sverige» (i Vet. o. vitt. samh:s
handl., 1884).
Holborn [håbörn], stadsdel af London, n. om
Thames, mellan Waterloo- och Blackfriarsbron,
med 141,920 innev. (1891). Öfver Fleet-bäckens 8
m. djupa dal går sedan 1869 den efter Haywoods
förslag byggda Holbornviadukten (430 m. lång,
25 m. bred); bredvid ligger Holbornstationen för
London–Chatham–Dover-jernvägen.
Holics [hålitsj], köping i ungerska komitatet Neutra,
vid March och jernvägen till Pressburg. Omkr. 6,000
innev. Kejserligt slott.
Holinshed l. Hollinshed [hå’llinsjädd], Raphael,
engelsk krönikeförfattare, död mellan 1580 och 1584,
hopskref med bidrag af andra forskare Chronicles of
England, Scotland and Ireland (2 bd, 1577; 2:dra
uppl. 1587), ett för kännedom om Englands äldre
historia värderikt arbete, ur hvilket Shakspere
direkt hemtade ämnen till flere af sina historie-
och sägen-dramer, bl. a. Henrik V, Henrik VI, Lear
och Macbeth. H:s krönika har utgifvits i flere uppl.,
kritiskt 1807–08 (i 6 bd).
Holk, bot. Se Blomställning. Suppl.
*Holland. 2. Nord-Holland hade 829,489 innev. 1889,
af hvilka 67,5 proc. tillhörde reformerta, 27,5
proc. katolska kyrkan. 1895 beräknades folkmängden
till 919,510 pers. Endast omkr. 14 proc. af arealen
äro åkerjord. — Syd-Holland hade 949,641 innev. 1889,
af hvilka 73,5 proc. tillhörde reformerta, 24,5
proc. katolska kyrkan. 1895 beräknades folkmängden
till 1,061,828 pers. Omkr. 22 proc. af arealen utgöra
åkerjord.
*Holland, J. G., afled 1881.
*Holland, W. L., dog 1891 i Tübingen.
1. Hollander, Sofia Henrika. Se Lundeqvist,
N. V. (äfven i Suppl.).
2. Hollander, Sven August, vitterhetsidkare,
den föregåendes broder, f. i Stockholm 1817, erhöll
1846 Svenska akad:s andra pris för skaldestycket
Den första bönhörelsen och utgaf 1849 sina
Vitterhets-försök (2:dra uppl. 1853) samt 1874
det biografiska arbetet Biskopar och superintendenter
i Sverige och Finland efter reformationen.
Han samlade och utgaf under titlarna »Minne
af» etc. hvad som på vers och prosa skrifvits om
skalderna J. O. Wallin (1865), Es. Tegnér (1866),
F. M. Franzén (1868) och E. G. Geijer (1869). Dessutom
ombesörjde H. upplagor af Wallins »Vitterhetsarbeten»
m. m. H. afled i Strengnäs d. 21 Mars 1896.
Hollinshed. Se Holinshed. Suppl.
Hollow-fire [hå’llo fejr], Eng. Se Vällning.
Hollstén, Elis Bruno. Se Eldsläckning. Suppl.
Holländarehusen. Se Barsebäck. Suppl.
*Holländska literaturen. Marnix’ satir (sp. 1422) bar titeln De
byencorf der H. Roomschie kerke. L. W. van Merken
(sp. 1423) föddes 1721. Tollens folksång börjar
»Wien Nêerlands bloed»; hans »De overwintering
der Nederlanders (ej hollanders) etc.» skrefs
1816. Bosboom-Toussaint dog 1886, Dekkers 1887,
Hasebroek 1896 och Conscience 1883.
Holländska trädgårdsstilen. Se Trädgårdskonsten,
sp. 859.
Holländsk-reformerta församlingen i Stockholm,
hvilkens kyrkoböcker börja med d. 5 Maj 1692,
upplöstes 1838 och införlifvades i Tyska församlingen.
Holländskt hvitt, kem. Se Blyhvitt.
*Holm. 1. Socken i Elfsborgs län. 5,639 har 2,559
innev. (1896). — 2. Socken i Hallands län. 2,542
har. 815 innev. (1896). — 3. Socken i Upsala län. 873
har. 221 innev. (1896). — 4. Socken i Vesternorrlands
län. 30,255 har. 1,367 innev. (1896). Annex (år 1889)
till Indals-Liden, Medelpads kontrakt.
*Holm, Peter Edvard, har vidare utgifvit
afhandlingarna Om det syn paa kongemagt, folk
og borgerlig frihed, som udviklede sig i den
dansk-norske stat 1746–70 (1883), Nogle hovedtrak
af trykkefrihedstidens historie 1746–70 (1885), Den
offentlige mening og statsmagten i den dansk-norske
stat i slutn. af det 18. aarh. (1886), Studier
över Frederik IV:s landmilits og dens indflydelse
paa bondestandens kaar (1884) och Kampen om
landboreformerne 1773–91 (1888). Hans hufvudarbeten
äro dock Danmarks og Norges indre historie under
enevælden fra 1660 til 1720 (2 bd, 1885–86) och dess
fortsättning Danmark-Norges historie fra den store
nordiske krigs slutning til rigernes adskillelse,
1720–1814 (2 bd, 1891–93, omfattande tiden till
1746), hvilka vittna om grundliga källstudier,
mångsidig historisk begåfning och opartisk
uppfattning. Sedan 1882 är H. ordförande i Den danske
historiske förening och sedan 1889 i Carlsbergfondets
direktion. E. Ebg.
Holm, Olaf Andreas, norsk prest och författare, f. i
Bergen d. 26 Juli 1845, blef 1872 teol. kandidat, 1878
kyrkoherde i Tysfjorden, 1884 komminister i Rakkestad,
der han ledt mycket besökta repetitionskurser
för folkskolans lärare, och 1897 kyrkoherde i
Hurum. H. har utgifvit bl. a. diktsamlingen Fra
mine fritimer (1877), Hvad og hvorledes. Fire
religiöse afhandlinger (1891), Kristus (1892),
Kristus eller Ibsen (1893), Hvorledes bliver
man kristen? (1893) och Aand og liv (1896).
O. A. Ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
