- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1137-1138

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hodgson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Holm, Gustaf Birger Anders, jurist,
tidskriftsutgifvare, boktryckare, född i Ystad
d. 25 Nov. 1845, blef student i Lund 1863, vice
häradshöfding 1871 och verkställande direktör för
boktryckeriaktiebolaget P. A. Norstedt & Söner 1879,
som under hans energiska och kraftiga ledning alltjämt
gått framåt. H. utgifver sedan 1874 den ansedda
tidskriften Nytt juridiskt arkiv (se denna art.). Han
har derjämte med förklaringar utgifvit »Nya lagfarts-
och inteckningslagarna» (1875; 2:dra uppl. 1885),
»Nya utsökningslagen» (1877), »Lag om dikning m. m.»
(tills. med V. Huss, 1879) och »Nya vexellagen»
(tills. med O. Bergius, 1880; 2:dra uppl. 1893).

*Holmberg, G. Y. Jfr E. Aspelin: »Werner Holmberg,
hans lefnad och verk» (1890).

1. Holmberg, Gustaf Henrik Teodor,
folkhögskoleföreståndare, f. i Gärdslöf, Malmöhus
län, d. 12 Jan. 1853, blef student i Lund 1871,
filos. kand. 1876 och s. å. föreståndare för
Tärna folkhögskola i Vestmanland. H. har i tal
och skrift nitiskt verkat för folkupplysningen.
Han började 1896 utgifva sina föredrag, tal och
dikter under titeln Från skolsalen. Den af honom
redigerade Soldatens sångbok (1893) har fått stor
spridning. Tillsammans med H. Odhner utgaf han
1884–86 »Folkhögskolebladet».

2. Holmberg (Bååth-H.), Cecilia Ulrika
Laura Lovisa,
den föregåendes hustru.
Se Bååth-Holmberg. Suppl.

*Holmby, socken. 1,791 har. 971 innev. (1896).

*Holmedal. 14,286 har. 2,420 innev. (1896). Annexet
Fogelvik heter numera Vestra Fogelvik.

Holmehus. Se Hospital. Suppl.

Holmengrå (Fornn. Hólmrinngrái), ö vid Strömstad,
fordom räknad till Hvalöerne. Sjöslag d. 12 Nov. 1139,
hvaruti konung Magnus den blinde stupade.

Holmer, Valdemar, dansk läkare, född d. 5
Sept. 1833 i Köpenhamn, blef 1851 student och 1859
med. kandidat samt tog 1866 doktorsgraden. Han
var från 1868 till sin död, d. 8 Juli 1884,
öfverkirurg vid Kommunehospitalet i Köpenhamn. Han
utförde många svåra operationer och införde
Listers antiseptiska förband i Danmark.
E. Ebg.

*Holmes, O. W., afled 1894 i Boston.

*Holmestad. 4,381 har. 1,162 innev. (1896).

Holmfirth [håmförth], stad i Westriding af engelska
grefsk. York, vid Colmes biflod Holme, 9 km. s. om
Huddersfield. 8,875 innev. (1891). Tillverkning
af yllevaror.

*Holmger, Knut långes son, tillhörde ej »på mödernet
den vidtutgrenade folkungaätten», utan hans moder
var Helena, danske riddaren Peter Strangessons
dotter. Sjelf var han gift med Helena Filipsdotter
af Sko (af Rumbyätten).

*1. Holmgren, Hj. J., afled d. 29 Aug. 1885 på Väddö.

*2. Holmgren, A. E., afled d. 30 Dec. 1888 i
Stockholm.

*3. Holmgren, A. F., utgaf sedan 1889
»Scandinavisches archiv für physiologie»
(Leipzig). Han kreeiades till filos. hedersdoktor
vid jubelfesten i Upsala 1893, erhöll 1895 Karl
Johans pris för fosterländsk diktning och var
led. af Videnskabernes selskab i Köpenhamn (1889)
och Kristiania (1891). Hans metod för kontroll af
jernvägspersonalens färgsinne nyttjas numera öfverallt (utom
i Frankrike). Död å villan Åsen vid Upsala d. 14
Aug. 1897. — H:s hustru, Ann’ Margret Tersmeden
(f. på Hessle d. 17 Febr. 1850, gift 1869)
har under psevdonymen Märta Bolle skrifvit Fru
Stråhle. Tidsbilder ur tre släktled
(1894) och När
riddar Ulf suckar. Ur familjekrönikan på Höögsborg

(1896), bägge arbetena 1897 öfvers. till tyska.

Holmgren, Herman Teodor, arkitekt, f. i Östad,
Elfsborgs län, d. 31 Mars 1842, elev 1863–71
vid Konstakademien, utbildade sig 1871–74 såsom
akademiens stipendiat på resor i Tyskland, Frankrike
och Italien samt blef 1887 led. af akademien. Sedan
1871 är han arkitekt i Öfverintendentsämbetet. H:s
förnämsta arbeten äro Universitetshuset i Upsala,
Sundsvalls enskilda banks byggnad,
landshöfdingeresidenset i Jönköping, landsstatshusen

i Falun och Luleå samt döfstumskolornas
byggnader
i Hernösand, Gefle och Vexiö.
J. K–e.

Holmgrens sefirgarnsmetod. Se Färgblindhet och
Holmgren 3 (äfven i Suppl.).

2. Holmlund, Jeannette, målarinna, syster till
Josefina H. (se denna). Se Möller.

Holmquist, Viktor, skådespelare och teaterledare,
född d. 24 Sept. 1842 i Stockholm, ingick sjuttonårig
vid en teatertrupp (Smitts) och spelade vid olika
sällskap i Norge och landsorten till 1870, då han
fästes vid Zetterholms trupp i Stockholm (Södra och
Djurgårdsteatrarna). Efter Zetterholms död öfvertog
H. tillsammans med E. Wallmark Djurgårdsteatern
för sommaren 1873, gaf derefter en tid gästroller
samt företog en studieresa till Tyskland, Italien
och Paris. 1875–78 tillhörde han Nya teatern,
der han bl. a. med mycken framgång uppbar en
allvarlig karaktersrol, Tjælde i Björnsons »Ett
handelshus», och uppträdde 1879 med eget sällskap å
Djurgårdsteatern, der hans grefve Corniski i »Niniche»
var en skapelse af oemotståndlig komik. S. å. hyrde
han och L. Josephson i bolag Nya teatern, hvilken
de 1880 inköpte, men 1890 nödgades sälja (se närmare
Stockholms teatrar, sp. 632), hvarefter H. hyrde den
för sitt sällskap 1890–91. När k. Operan ditflyttat,
var han ett halft år anställd vid dennas dramatiska
afdelning, men gaf derefter under tre år gästroller
i Stockholm, landsorten och Finland. H. afled d. 31
Maj 1895 å Löfnäs nära Mariefred. — Som komiker hade
H. ymniga tillgångar i ett jovialiskt och uppsluppet
lynne, omedelbarhet, stor förmåga af karakterisering,
en utvecklad grimeringskonst och en, ehuru liten,
förträffligt använd kuplettröst. Han skydde ej
att »breda på» i buffa-framställning, utan att
dock öfverskrida den smakfulla måttans gräns (man
erinre sig t. ex. hans teaterdirektör Striese i
»Sabinskornas bortröfvande», hans grotteska och
saftiga operettfigurer eller Lundström i »Andersson,
Pettersson och Lundström»). Men derjämte förstod han
att i sin komik inlägga en hjertevinnande känsla på
ett sätt, som adlade hans spel till verklig humor,
i synnerhet såsom Jeppe på berget, Kumlander och
Onkel Braesig.

Holmstrand, Emma, operasångerska, f. i Dalby,
Värmlands län, d. 22 Jan. 1866, elev af Bax
m. fl., har på Operan i Stockholm 1889–90 och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free