- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1139-1140

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hodgson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1892–95 sjungit en mängd olikartade sopranpartier,
såsom Benjamin i »Josef», Zerlina i »Fra Diavolo»,
Margareta i »Faust», Colettei »Skrifvarkungen»,
Venus i »Tannhäuser», Nedda i »Pajazzon», Lalla
Rookh, Navarresiskan
m. fl. A. L.

*Holmström, I. Jfr G. Frunck: »Ett bidrag till I. H:s
monografi» (i »Samlaren», 1881).

Holmström, Leonard Pontus, geolog, folkhögskolelärare,
f. i Vesterstad, Malmöhus län, d. 29 Okt. 1840, blef
1858 student i Lund, 1865 filos. doktor, 1866 adjunkt
vid Lunds högre allm. läroverk, 1867 docent i geologi
och 1868 föreståndare för folkhögskolan Hvilan,
vid hvilken han genomfört flere för folkhögskolans
utveckling vigtiga åtgärder, bl. a. införande
af praktiska tillämpningsämnen för landtbrukare,
anknytning till skolan af en teoretisk landtbrukskurs
(hvilket gaf uppslag till landtmannaskolorna).
1877–86 var han derjämte lärare i afvägning, fältmätning
och ritning vid Alnarps landtbruksinstitut. H. var
medlem af komitén ang. organisationen af rikets
landtbruksläroverk (1882–84). Sedan 1871 är
han led. af Fysiogr. sällsk. i Lund. H. har
författat bl. a. Märken i Skåne efter istiden
(1865), Iakttagelser öfver istiden i södra Sverige
(1867), Om folkhögskolan i Bara härad (1868), en af
den svenska folkhögskolans grundläggande skrifter,
Om den svenska folkhögskolan (1872), Om yttre skick
(1875), Läran om jorden (1877), Populär framställning
af geologien
(s. å.), Om moräner och terrasser
(1879), Handbok uti fältmätning och afvägning
(1880; 2:dra uppl. 1885; i sammandrag 1893), Om den
nordiska folkhögskolan
(i »Nord. tidskr.», 1886), Om
strandlinjens förskjutning å Sveriges kuster
(1888;
belönt med Wallmarkska priset), Naturlära (s. å.;
2:dra uppl. 1895) och Studier öfver de lösa jordlagren
vid egendomen Klågerup i Skåne
(1896).

Holmström, Olof, teolog, född d. 5 Sept. 1854 i
N. Nöbbelöf, student i Lund 1875, teol. kandidat 1883,
docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet 1886,
teol. licentiat 1893, erhöll teol. doktorsvärdigheten
s. å. och utnämndes 1895 till domprost i Strengnäs,
hvilket ämbete han ej hann tillträda, emedan han 1896
utnämndes till e. o. professor i praktisk teologi och
moralteologi vid Lunds universitet samt kyrkoherde
i Husie. Han har författat bl. a. Om kyrkostyrelsen
inom lutherska kyrkan
(1886), Om ordinationen inom
lutherska kyrkan
(1889), Vårt lutherska skriftermål
(1891) och Om kyrklig fattigvård (1892), förutom
smärre skrifter och broschyrer.

Holmsund, lastageplats vid Ume elfs mynning
(se Baggböle. Suppl.); skall jämte skogar utmed
Uman och Vindelelfven öfvertagas af ett 1896 bildadt
aktiebolag (med minimikapital af 3 mill. kr. och
maximikapital af 6 mill. kr.).

*Holmsund, kapellförs., hade 663 innev. 1896.

*Holmö. 4,924 har. 432 innev. (1896).

Holocephali (af Grek. holos, hel, och kefale, hufvud), zool.
Se Broskfiskar.

Holostei, zool., benganoider. Se
Ganoidei.

Holothuriae. Afdelningen heter
Holothurioideae.

*Holst. 1. V. K. H. Hans hustru, Elise H., afled d. 8
April 1891. — 2. Ch. F. H. blef 1886 öfverstelöjtnant
och tog afsked 1895.

*Holst, H. P., utgaf Udvalgte skrifter (6 bd,
1887–88) och en samling Lejlighedsdigte 1849–84
(1884). Han dog d. 2 Juni 1893 som konferensråd.

*Holst, J. G. von, tog 1891 afsked såsom major
i armén.

Holst, Hermann Eduard von, rysk-tysk historiker,
f. i Fellin (Livland) 1841, nödgades för sin skrift
Das attentat vom 16. April 1866 in seiner bedeutung
für die kulturgeschichtliche entwickelung Russlands

(1867) utvandra till Nord-Amerikas förenta stater,
der han verkade som korrespondent till tyska
tidningar och (fr. o. m. 1869) såsom medredaktör
af »Deutsch-amerikanisches konversationslexikon»
samt idkade omfattande studier rörande unionens
historiska, politiska och sociala förhållanden. Han
blef e. o. professor i historia i Strassburg 1872
samt ord. professor i Freiburg 1874 och i Chicago
1892. Hans vigtigaste arbete är det mycket spridda,
för många nya synpunkter och opartiskhet utmärkta
Verfassung und demokratie der Vereinigten staaten von
Nordamerika
(I, »Staatssouveränität und sklaverei»,
1873; II–V, »Verfassungsgeschichte der Vereinigten
staaten von Amerika seit der administration
Jacksons», 1878–91; engelsk uppl. 1876–92). Han har
vidare utgifvit bl. a. Staatsrecht der Vereinigten
staaten
(i Marquardsens »Handbuch» etc., 1885) och
The french revolution tested by Mirabeaus career
(1894). F. Arnheim.

Holst, Lars Kristian, norsk publicist, f. i Bergen
d. 22 Okt. 1848, blef 1871 juris kandidat och
1883, efter någon tids publicistisk verksamhet
i Bergen och Kristiania, hufvudredaktör för den
liberala tidningen »Dagbladet» i Kristiania. H. har
verkat mycket för det norska målsträfvandet.
O. A. Ö.

Holstebro-å. Se Storaa.

*Holstein, dansk adlig slägt. — 3. L. H. K. H. tog
1881 på grund af olyckliga privata förhållanden afsked
såsom öfverkammarherre (hvartill han utnämnts 1876)
och lemnade också sin sedan 1866 innehafda post som en
af Landhusholdningsselskabets presidenter. Deramot
var han 1887–89 å nyo medlem af folketinget. Han
afled d. 28 April 1892. — 6. J. L. K. K. T. H. var
till 1890 ordförande i finansutskottet och spelade
en framstående rol i kampen mot den Estrupska
ministèren. 1890 drog han sig dock undan från
det politiska lifvet och bosatte sig i Freiburg,
Schweiz. Vid faderns död (1895) blef han länsgrefve.
E. Ebg.

*Holtei, K. von, föddes 1798.

*Holten, K. V., afled d. 1 Dec. 1886 i Köpenhamn.

Holter, Ivar, norsk kompositör, f. i Gausdal d. 13
Dec. 1850, blef student 1869, egnade sig sedan
åt musiken samt utbildade sig 1876–79 i Leipzig
under Judassohn, Richter och Reineke och i Berlin
1879–82. Efter Grieg öfvertog han 1882 dirigentplatsen
i musiksällskapet »Harmonien» i Bergen och är sedan
1886 dirigent för musikföreningen i Kristiania. Utom
åtskilliga stycken för piano och mindre sånger har han
skrifvit en qvartett för stråkinstrument, en idyll,
St. Hans kveld, för stråkorkester, en symfoni för stor
orkester, musik till Götz v. Berlichingen, en kantat.
O. A. Ö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free