Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huercal-Overa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Hvidinge. 1. Norr-H., socken. 1,243 har, 768 innev.
i Onsjö härad och 650 har, 386 innev, i Harjagers
härad (1896). — 2. Söder-H., socken. 905 har. 636
innev. (1896).
*Hvilostånd. Jfr Grufstadgan af d. 16 Maj 1884,
kap. 5.
Hvilstadium, svamparnas, bot. Se Ascomycetes. Suppl.
*Hvitaby, 3,041 har. 1,754
innev. (1896). Moderförsamlingen heter Södra Mellby.
Hvita dejor, bot. Se Hvitört. Suppl.
Hvita fanan (»Bourbonernas hvita fana»). Se
Liljebaneret.
Hvjta fetknoppen, bot. Se Sedum.
Hvita kornmasken, zool. Se Kornmalen.
Hvjta myror. Se Termiter.
Hvit andorn, bot. Se Marrubium.
Hvita ormen. Se Lindormen, 1.
Hvita pigor, bot. Se Hvitört. Suppl.
Hvita rasen, detsamma som Kaukasiska rasen.
Hvitaskald. Se Olaf Tordsson.
*Hvita örns orden. 2. Serbisk riddareorden,
stiftad d. 23 Jan. (g. st.) 1883, har fem
klasser. Ordenstecknet utgöres af serbiska
riksvapnet: en gyllene hvitemaljerad, tvehöfdad
krönt örn med en oval röd midtsköld och på denne
ett hvitt kors med gyllene strålar mellan armarna.
*Hvitbeta. Se Beta. Suppl. och Betodling. Suppl.
*Hvitbetssocker. Se Betodling. Suppl.
*Hvitfeld. Jfr H. Rördam: »Historieskriveren
Arild Hvitfeldt» (1896), och P. F. Giöderen: »Iver
Hvitfeldt» (1885). E. Ebg.
Hvithven, bot. Se Kryphven.
Hvitkindade hjelmfogeln, zool. Se Musophagidae.
Hvitkullor, bot. Se Hvitört. Suppl.
Hvitlinglyran, zool. Se Torskslägtet.
Hvitlåcka, bot., i folkspråket i vestra Sverige
benämning på hvitsippan (Anemone nemorosa).
*Hvitmossa. Se vidare Sphagnaceae och Torf.
Hvitpeppar. Se Piper, bot.
*Hvitsand. 21,645 har. 2,269 innev. (1896).
*Hvittaryd. 6,030 har. 673 innev. (1896).
*Hvittinge. 14,425 har. 1,821 innev. (1896).
Hvitt inte (Lat. nihilum album), kem., zinkhvitt. Se
Oxidum zincicum och Zink.
Hvitvingar, zool. Se Pieris.
Hvitögat. Se Öga, sp. 601.
Hvitört, hvita dejor (pigor), hvitkullor, bot.,
m. fl. dylika namn tilläggas kamomillblomman
samt de snarlika baldersbrå (se Tripleurospermum),
surkullan (Anthemis cotula) och åkerkullan (Anthemis
arvensis).
Hyaemoschus, zool. Se Hyoemoschus, hvilken form
är oriktig.
Hya-hya, bot. Se Tabernaemontana.
Hyalosiderat, miner. Se Olivin.
Hyalospongia, zool. Se Svampdjur.
*Hyby, socken. 5,534 har. 2,309 innev. (1896).
Hyckert, Johan Henrik, skådespelare, född i
Stockholm d. 4 Sept. 1807, var engagerad vid
k. teatern derstädes 1833–45. Af kroppsliga lidanden
och melankoli drefs han att begå sjelfmord, d. 13
April 1845. H:s sceniska skapelser utmärkte sig för
sjelfständighet, poetisk uppfattning, manérfrihet
och en hög grad af
natursanning. Bland hans roller har man framhållit Sir
Fredrik Blount i »Penningen» och Lord Lilburne i
»Natt och morgon».
*Hycklinge. 12,656 har. 1,773 innev. (1896).
Hyde Park [hejdpark], stad i nord-amerik. staten
Massachusetts, vid Nepousit river, s. om Boston, hvars
affärsmän der hafva en mängd sommarvillor. 10,193
innev. (1890). Tillverkning af papper, kasjmir och
bomullsvaror.
Hydraotes. Se Rawi.
Hydratocarbonas plumbicus, farmak. Se
Cerussa. Suppl.
*Hydrazin, kem., en af Curtius upptäckt
förening af qväfve och väte, H2 N-NH2, eller
diamid, modersubstansen till ett stort antal
organiska föreningar, såsom hydraziner och
hydrazoföreningar. Hydrazin, hvilket kan uppfattas
som ammoniak, NH3, hvari H blifvit ersatt af NH2,
är till sin natur basisk, ger liksom ammoniak salter
med syror, t. ex. sulfatet (NH3 NH2)2SO4. — Hydrazin
är en vid 113,5° kokande färglös vätska, som vid
lägre temperatur stelnar (smältpunkt + 1,4°). Det
är en ganska beständig, icke explosiv förening,
som utmärkes af stor reduktionsförmåga. Så afger
det redan vid vanlig temperatur väte till svafvel,
oxideras lätt af syre eller luft till
qväfgas och vatten. Hydrazin förenas med vatten
till ett hydrat, NH3(NH2)OH, som är en tjock, luktfri,
i luften rykande vätska med kokpunkten 119°. Det
är starkt alkaliskt, angriper glas och kautsjuk och
är giftigt. P. T. C.
Hydrini, zool. Se Hafsormarna.
Hydrofan, miner. Se Opal.
*Hydrokinon användes till framkallning af fotografier.
Hydrolys, kem. (af Grek. hydor, vatten, och lysis,
lösning), benämnes inom den organiska kemien
en reaktion, som består deri att ett ämne genom
förening med vattens beståndsdelar sönderfaller
i nya ämnen. Hydrolys framkallas genom inverkan af
vatten vid hög temperatur eller vid närvaro af syror,
enzym eller organiserade ferment. Exempel på hydrolys
är saponifiering af fett, hvarvid bildas glycerin
och fettsyror, invertering af rörsocker o. s. v.
P. T. C.
Hydromanti. Se Mantik, sp. 833.
*Hydrometra. Jfr Vattenlöpare.
Hydrometrisk pendel. Se Strömqvadrant.
Hydro-oxygen-gas. Se Hydroxygen-gas.
Hydro-oxygen-ljus. Se Sideralljus.
Hydropsalis forcipatus, zool. Se Lyrnattskärran.
Hydrosalpinx. Se Underlifslidanden. sp. 1340.
*Hydroterapi. Se äfven Vattenkur.
Hydrotionsyra, kem. Se Svafvelväte.
Hydrus (Hydruntum). Se Otranto.
*Hygiea, månadsskrift, redigeras fr. o. m. 1890 af
R. Tigerstedt. Jfr M. Sondén: »Om Hygiea och öfrig
medicinsk periodisk literatur i Sverige» (i »Hygieas»
festband 1889).
*Hygrometer. Se Svafvelsyrehygrometern.
Hylesinus, zool. Se Bastborrarna. Suppl.
*Hylletofta. 6,278 har. 827 innev. (1896).
*Hyllie, socken. 1,008 har. 4,936 innev. (1896).
Hyllingeny. Se Kråknedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
