Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyllning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hästmynta, bot., namn på Mentha aquatica.
Hästräkan. Se Räkor.
Hästsvansen, anat. Se Ryggmärg, sp. 118.
Hästtämjarna, en marmorgrupp. Se Dioskurerna och
Koloss.
Hästvandring. Se Trampmaskiner.
*Hästveda. 6,140 har. 1,864 innev. (1896). Inom
socknen ligger H. jernvägsstation vid Södra stambanan,
19 km. n. ö. om Hessleholm, äfven utgångspunkt för
Hästveda–Karpalunds jernväg (se nästa art.).
Hästveda–Karpalunds jernväg, normalspårig, med
s. k. lätt öfverbyggnad, 36 km. lång, tillhörig
Hästveda–Karpalunds jernvägsaktiebolag, går från
Hästveda station å Södra stambanan till Karpalunds
station vid Kristianstad–Hessleholms jernväg, der den
står i förbindelse äfven med Gärds härads jernväg,
och öppnades för trafik d. 16 Nov. 1886. Banans
tåg framgå äfven å den Kristianstad–Hessleholms
jernväg tillhöriga bandelen Karpalund–Kristianstad.
J. L.
*Hö. Se vidare Ensilage. Suppl. och Ängar.
*Höedt, F. L., afled d. 22 Mars 1885.
Höffding, Harald, dansk filosof, född d. 11 Mars
1843 i Köpenhamn, blef 1861 student och 1865
teol. kandidat, men påverkad af R.
Nielsen och S. Kierkegaard uppgaf han tanken på
att blifva prest och egnade sig åt filosofiska
studier, tog 1870 doktorsgraden och skref sedan
flere arbeten i den nyare filosofiens historia, såsom
Filosofien i Tyskland efter Hegel (1872), Den engelske
filosofi i vor tid (1874) och Spinozas liv og lære
(1877). I Om grundlaget for den humane ethik (1876)
förfäktade han den åsigten att man kunde bygga en
etik på en rent mensklig grundval, oberoende af alla
dogmer. 1880 blef han docent vid universitetet och
1883 professor. Han har vidare författat Psykologien
i omrids (1882; 3:dje uppl. 1892) och Etik (1887;
2:dra uppl. 1897), till hvilka arbeten slöto sig
Psykologiske undersögelser (1889) och Etiske
undersögelser (1891), men han har ej öfvergifvit
sina studier i filosofiens historia, utan skrifvit
S. Kierkegaard som filosof (1892), Kontinuiteten i
Kants filosofiske udvikling (1893), J. J. Rousseau
og hans filosofi (1895) och Den nyere filosofis
historie (2 bd, 1894–95). Flere af H:s skrifter äro
öfversatta till tyska, engelska och ryska. E. Ebg.
Höfvitsman (Lat. capitaneus), under medeltiden och
början af nyare tiden benämning på innehafvaren
af ett större eller mindre län (slottslän), men
viker från midten af 1500-talet i denna betydelse
småningom för ståthållare- och, något senare,
landshöfdingetitlarna; under 1500-talet beteckning
äfven för befälhafvare öfver en större eller
mindre truppstyrka eller på ett örlogsfartyg. Jfr
Rikshöfvitsman. Ehd
*Hög. 1. Socken i Gefleborgs län. 8,228 har.
718 innev. (1896). Pastoratet tillhör Helsinglands Norra
nedre kontrakt. — 2. Socken i Malmöhus län. 651
har. 480 innev. (1896).
*Höganäs. 1. Bruksförsamling och t. v. socken,
delvis skild från Väsby socken. 3,778 innev. (1896). —
2. H. stenkolsbolag eger, utom de i hufvudart. nämnda
fastigheterna, Tagalycka och Hustafla, tillsammans
3 mtl, tax. till 200,000 kr. Från de bägge schakten
uppfordrades 1896
659,264 hl. stenkol; s. å. såldes 104,884 hl., för
verkets egna behof nyttjades 530,377 hl. Af eldfast
lera upptogos s. å. 287,930 hl. och användes för
verkets behof 228,180 hl. Vid lerfabrikerna, som
1896 hade 118 ugnar och 540 arbetare, tillverkades
9 mill. eldfasta tegel, 430 tusen saltglacerade
rör och 200 tusen lerkärl. Under året såldes 8,5
mill. eldfasta tegel, 400 tusen glacerade rör
och 206 tusen lerkärl. Ryd, Hultabo och platsen
vid H. hamn hafva nu omkr. 5,000 innev. Medelst
bibana från Kattarp står H. i förbindelse med
Vestkustbanan. H. stenkolsverks sparbank finnes
ej längre. — Å H. anträffades stenkol först 1796
(grefvinnan Oxenstiernas köp 1667 gällde trakten
kring Kulla-Gunnarstorp), och året derpå bildade
grefve Ruuth jämte grossh. Karl Bagge från Göteborg
stenkolsbolaget. Det nya bolag, som 1825 öfvertog
verket, dref det med någon vinst, dock ej tillräckligt
stor att medgifva någon utdelning. Verkets skulder
minskades dock årligen. Jfr H. A. Mueller: »Minnesblad
till Höganäs 100-års jubileum» (1897).
Höga Tatariet. Se Turkestan, sp. 969.
*Höga visan. Jfr O. C. P. Åhfeldt: »Salomos Höga
visa. En gammaltestamentlig studie» (1896; i Högre
realläroverkets i Stockholm program), som innehåller
öfvers., utläggning och framställning af handlingens
gång, öfversigt af Höga visans innehåll, redogörelse
för hennes form (hon är äfven enligt Å. en dramatisk
dikt), idé och ställning i Gamla test:s kanon,
tiden för hennes tillkomst samt en framställning af
utläggningens historia.
Högblad, bot. Se Braktéer. Suppl.
*Högbo. 1. Socken. 10,974 har. 6,137
innev. (1896). H. tillhör Gestriklands östra
kontrakt. — 2. Bruksegendom, der bruksrörelsen
fortfarande är nedlagd, eges nu (1897) af fru
M. Lundeberg och hr Chr. Lundeberg, disponent för
Forsbacka jernverks aktiebolag. Mejeriskolan är ej
längre förlagd vid H.
Högbom, Arvid Gustaf, geolog, universitetslärare,
f. i Vännäs socken, Vesterbotten, d. 11 Jan. 1857,
aflade mogenhetsexamen 1876, blef filos. kand. i
Upsala 1880 och filos. lic. 1884, disputerade för
graden 1885, blef docent i geologi s. å. och förestod
professuren i mineralogi och geologi h. t. 1887–Mars
1890 och en del af hösten s. å. Han blef 1891 tillf.
lärare och 1895 professor i mineralogi och geologi
vid Stockholms högskola samt utnämndes 1896 till
professor i mineralogi och geologi vid Upsala
universitet. H. har företagit undersöknings- och
studieresor inom Sveriges flesta provinser och
åtskilliga resor i Norge samt besökt Tyskland,
Österrike, Schweiz, Italien, Finland och, såsom
ett af Sveriges ombud vid den internationella
geologkongressen i S:t Petersburg 1897, Ryssland
och Ural.
Han har ådagalagt en ganska stor mångsidighet. Af
hans många vetenskapliga skrifter rör sig en del om
eruptiva bergarter, bl. a. de i »Geol. för:s
förhandl.» införda uppsatserna Om basiska utsöndringar
i Upsalagraniten (1888), Om postarkeiska
eruptiver i det svensk-finska urberget (1893),
Om de s. k. urgraniterna i Upland (s. å.), Über das
Nephelinsyenitgebiet auf der insel Alnö (1895). Andra
angå fjälltrakternas, särskildt Jämtlands, geologi,
såsom Om kvartsit-sparagmilområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
