Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1191-1192 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indikator ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Indikator. — 2. Kem., ett ämne, som anger när
en kemisk reaktion fullständigt afslutats,
t. ex. fenolftalein, som genom intensiv rödfärgning
anger när en syra blifvit neutraliserad,
kaliumkromat, som genom uppkomsten af rödt
silfverkromat visar när klormängden i en
neutral lösning blifvit fullständigt fälld af
silfversalter o. s. v.         P. T. C.

Indikatris. De afsatta styckena (r. 7–8) skola
vara lika stora med qvadratroten ur motsvarande
sektioners krökningsradier.

Indirekt bevisning, jur. Se Indicier.

*Indiska hafvet. Hittills Kända största djupet i
I. hafvet, 5,852 m., ligger under 9° 18’ s. br. och
105° 28’ ö. lgd och lodades af engelska fartyget
»Egeria » under dess expedition 1887–90.

Indiska kejsaredömet. Se Indien.

Indiska kräfstorken. Se Adjutantfogel.

Indiska noshörningen, zool. Se Enhörningen.

Indiska puckeloxen, zool. Se Zebun.

Indisk kanel. Se Kanel-kassia.

Indiskt gult (Fr. jaune indien), piuri, kem.,
färgstoft, som tillverkas i Monghyr (Bengalen) af urin
från kor, som blifvit fodrade med mangoblad. När
urinen uppkokas, uppstår en fällning, som samlas,
formas till kulor och torkas. Färgstoftet består
af magnesiumsalt till en syra, euxantinsyra,
C₉ H₈ O₁₁. P. T. C.

*Inclo-Kina. Se Franska Indo-Kina. Suppl.

Indokinesiska halfön, detsamma som Östra Indiska halfön
(se d. o.).

Indonesien, en af Bastian införd benämning på öarna
i Indiska arkipelagen.

*Indor uppgifves officielt hafva en areal af
21,756 qvkm., med 1,091,689 innev. 1891. —
Hufvudstaden hade s. å. 92,329 innev. (15,000 i
hufvudartikeln är tryckfel för 75,000), af hvilka
20,000 muhammedaner. Omkr. 22 km. sydligare vid samma
jernväg, en bibana från Bombay–Allahabad-jernvägen,
ligger staden Mau (Mhan, Mhow), hufvudqvarter för
en afdelning af Bombay-armen med arsenal. 31,773
innev. (1891).

In dorso. Se Dorsum.

Indoxylsvafvelsyra, kem., svafvelsyre-eter af
oxiindol, C₈H₆N . O . SO₃H, finnes som kaliumsalt i
urin, i synneihet i växtätarnas, och är en produkt
af ägghviteämnenas förruttnelse i tarmkanalen. En
alkalisk lösning af indoxylsvafvelsyra upptager
syre ur luften och ger upphof till indigoblått.
P. T. C.

Indragiri, flod i mellersta delen af ön Sumatra,
upprinner på vestkustens berg s. ö. om staden Padang
och faller ut på östra kusten genom ett stort
delta midt emot Lingga-arkipelagen. Vid densamma
ligger Ringat, residens för herskaren i den under
nederländsk öfverhöghet stående staten Indragiri,
35,800 qvkm., omkr. 100,000 innev., hvars bästa del
ligger i den rika floddalen.

*Indre. 2. Departementet beräknas nu hafva
en areal 6,905 qvkm., med 289,206
innev. (1896).

*Indre-departementet består af
4 kontor: 1:sta kontoret, till hvilket höra de
ärenden, som angå rikets gränser, civila boställen,
husdjursskötsel, landtbruk, jagt, fiske, åtgärder
med anledning af skador framkallade genom storm,
skogsbrand m. m.; 2:dra kontoret, till hvilket hör
allt, som rör kommunal lagstiftning och förvaltning, rikets
civila indelning, lagstiftning rörande handel
och handtverk, rörande försäljning af bränvin,
öl och vin, arbetarelagstiftningen, skogsväsendet
m. m.; kontoret för handels- och konsulatärenden;
veterinärkontoret. Departementets tjenstemän
äro 1 expeditionssekreterare, 3 byråchefer,
9 kungl. fullmäktige samt 24 kopister och extra
skrifvare. O. A. Ö.

*Indre-et-Loire, departement, 6,157 qvkm., 337,064
innev. (1896).

Induktionskoefficient, Specifik, fys. Se
Dielektricitetskonstant. Suppl. och Henry. Suppl.

Induktionsvåg. Se Hughes. Suppl.

*Induktor. Se äfven Armatur. Suppl.

Indulin. Se Tjärfärger.

*Induno. — 2. G. I. afled i Milano 1890.

Indusium, bot. Se Sori.

*Industri. Till belysning af den svenska industriens
utveckling under de sist förflutna 15 åren efter 1880,
för hvilket år hufvudartikeln meddelar en statistik,
må följande siffror tjena. År 1885 funnos i Sverige
2,976 fabriker i gång med ett tillverkningsvärde
af 191,47 mill. kr., år 1890 3,251, med 269,9
mill. kr. tillverkningsvärde, och 1895 5,083 fabriker,
med ett tillverkningsvärde af 418,06 mill. kr. Den
vid fabrikerna använda drifkraften beräknades 1885
till 41,349 hästkrafter, 1890 till 77,948 och 1895
till 136,379. Arbetarnas antal växte från 72,980 år
1885 till 98,301 år 1890 och 140,766 år 1895. För
jämförelse med den i hufvudartikeln upptagna tablån
öfver åtskilliga industrigruppers utveckling meddelas
ock följande sammanställning öfver samma grupper
för 1895:

	Antal fabriker	Antal arbetare	Tillverkningsvärde i 1,000 kr.
Sten-, glas- och lergodsindustri	820	22,277	24,160
Metallindustri	680	28,209	63,295
Trävaruhandel (ej sågverksrörelse)	422	19,567	44,938
Kemisk-teknisk industri	302	2,966	17,032
Textilindustri	320	24,328	68,549
Pappersindustri	64	4,953	13,997
Läderindustri	593	3,255	10,483
Näringsämnesindustri (med margarin-, maltdrycks- och sockertillverkning, men ej brännvinsbränning och mejerier)	637	14,111	101,043

Såsom i art. Bergshandtering. Suppl. meddelas,
har fr. o. m. 1892 en del tillverkningar i Sveriges
officiella statistik öfverflyttats från berättelsen
om bergshandtering till berättelsen om fabriker
och manufakturer, hvarför jämförelsen i denna grupp
haltar. Handtverkerinäring idkades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>