Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indikator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1885 af 21,274 pers., med 33,905 arbetare, och 1895
af 23,671 pers., med 37,481 arbetare.
Industriel eganderätt. Se Patentlagstiftning.
Industri- och handelsmuseum, ett slags permanent
utställning af råvaror och industrialster, ordnade i
undervisande och allmännyttigt syfte. Sådana museer,
af vigt särskildt för bibringande af varukännedom
åt dem, som skola egna sig åt handelsyrket, hafva
under de sista årtiondena inrättats i Berlin,
Bruxelles, Chicago, London (se Imperial
institute. Suppl.), S:t Louis, Minneapolis, Wien
m. fl. storstäder i Europa och Amerika. I Okt. 1895
öppnades i det s. k. Industripalatset å Östermalm
i Stockholm ett sådant, på initiativ af direktören
R. Hörnell, och räknar f. n. omkr. 12,000 nummer,
fördelade i grupper: råvaror, hallfabrikat, färdiga
handelsvaror m. fl. Museet, som eges af Föreningen
för ett svenskt handels- och industrimuseum, har
tillkommit uteslutande genom enskild offervillighet.
Industristyrelsen, ett ämbetsverk i Finland,
inrättades 1884 i stället för Manufakturdirektionen
och Bergsstyrelsen, som indrogos, och bör hålla sig
noga underrättadt om industriens tillstånd och behof
samt föreslå åtgärder till dess förkofran. Den har
inseendet öfver myntverket, geologiska kommissionen,
polytekniska institutet samt industri- och
handtverksskolorna och utgöres af en öfverintendent
såsom ordförande samt 2 intendenter (den ene för
bergsväsendet, den andre för manufakturerna) såsom
ledamöter, hvarjämte en bergsingenjör, en sekreterare,
en kamrerare och en registrator äro anställda vid
verket. M. G. S.
Industri-utställningar. Verldsutställningar hållas
numera nästan hvarje år i någon af de större
hufvudstäderna. Bland mera märkliga sådana må
nämnas de i Paris 1878, Sydney 1880, Melbourne 1881,
Paris 1889 (se vidare Utställningar), Chicago (se
vidare d. o. Suppl.) 1893. Skandinaviska (nordiska)
utställningar hafva hållits ytterligare i Köpenhamn
1888 (äfven rysk konstslöjd och fransk konst)
och i Stockholm (å Djurgården) 1897, hvari utom de
skandinaviska landen äfven Ryssland var representeradt
och, på konstens område, England, Frankrike, Tyskland
m. fl. land.
Indy [ängdī], Paul Marie Vincent d’, fransk
tonsättare, f. 1851, elev af César Franck m. fl.,
blef 1875 kördirigent hos Colonne, men egnade sig
senare uteslutande åt komposition. Han hyllar den
nyare riktningen och har skrifvit den dramatiska
legenden Le chant de la cloche, symfoniska dikter
(Wallenstein, Jean Hunyade, La forêt enchantée
m. fl.), sånger, kammarmusik, pianostycken o. s. v.
A. L.
*Inertia. Se vidare art. Tröghet.
Inexakt (af Lat. nekande in och exakt, se d. o.),
otillförlitlig, oriktig.
In extremo. Se under Extrem.
*Infant Läs: Infa’nt.
Infanterirotering. Se Knektehållet.
*Infektionssjukdomar. Se vidare Bakteriologi. Suppl.
*Inflorescens. Se Blomställning (äfven i Suppl.).
Influensa. Se Grippe, Influenza, Rosartad influenza
och Ryska snufvan.
*Infusoriejord. Se Bergmjöl, äfven
i Suppl.
Infosum. Se Infusion.
Införlifvande språk. Se Polysyntetiska språk.
*Ingarö, socken och annexförsamling (år 1889). 7,403
har. 757 innev. (1896).
*Ingatorp. 14,774 har. 2,000 innev. (1890).
*Ingeborg, storfurst Mstislavs dotter. Se Rättelser,
bd 18, sp. 843.
Ingeborg Charlotta Karolina Lovisa Fredrika,
svensk-norsk prinsessa, dotter af kronprins Fredrik
af Danmark och hans gemål Lovisa af Sverige-Norge,
föddes å lustslottet Charlottenlund d. 2 Aug. 1878,
besökte på våren 1897 med sina föräldrar Stockholm
och forlofvades d. 27 Maj s. å. i Köpenhamn med prins
Karl, hertig af Vestergötland, och vigdes vid honom
d. 27 Aug. s. å.
*Ingelow, J., f. 1820, dog d. 20 Juli 1897.
*Ingelstad. 1. Härad, omfattar bland andra socknar
hela Tryde och Öfraby äfvensom Tranås, men ingen del
af Stora Köpinge. Tostarp kallas Tosterup, Hoby Östra
Hoby, Ingelstad Östra Ingelstad. 41,229 har. 24,759
innev. (1890). Jfr N. G. Bruzelius: »Allmogelifvet i
Ingelstads härad i Skåne under slutet af förra och
början af detta århundrade» (1872). — 2. Kontrakt,
till hvilket hör äfven moderförsamlingen Tranås
med annexet Odenslunda (om ock moderförsamlingen
fortfarande tillsv. tillhör Ljunits och Herrestads
kontrakt). Med inräkning af äfven Tranås 42,881 har,
26,066 innev. (1896). — 3. Nu Östra I., socken i
Kristianstads län. 1,322 har. 688 innev. (1890). —
4. Nu Vestra I., socken i Malmöhus län. 1,053 har. 766
innev. (1896).
Ingelstads och Jerrestads domsaga, Kristianstads län,
omfattar Ingelstads härad och Jerrestads härad, som
bilda ett tingslag. 58,530 har. 35,853 innev. (1890).
*Ingelstorp. 1,591 har. 1,121 innev. (1890).
*Ingemann, B. S. 1887 utkommo Svanesang (sonetter
till hans hustru) och en af K. Thomsen illustrerad
uppl. af hans »Morgen- og aftensange». S. å. restes en
minnessten vid hans födelseställe. Jfr J. Nörregaard:
»I:s digterstilling og digterværd» (1886), H.
Schwanenflügel: »Ls liv og digtning» (s. å.),
och R. Petersen: »Mindeskrift om B. S. I.» (1887).
E. Ebg.
Ingeniörbataljon. Se Göta ingeniörbataljon. Suppl,
och Svea ingeniörbataljon.
*Ingeniörföreningen uppgick 1891 i Svenska
teknologföreningen (se d. o.).
Ingerslev, Hans Peter, dansk statsman, född d. 3
Maj 1831 i Aarhus, blef 1849 student, men egnade sig
sedan åt landtbruk och gjorde det 1804 ärfda godset
Marselisborg till en mönstergård. 1873–70 och 1879–84
var han medlem af folketinget, der han var en af
ledarna för högern, invaldes 1834 i landstinget
och blef i Aug. 1885 inrikesminister. Ehuru han
haft väsentlig del i den politik, som föranledde
de provisoriska finanslagarna, stod han dock i
ett godt personligt förhållande till vensterns
ledare. Derigenom och genom sin hänsynsfullhet
emot folketinget kunde han midt under den politiska
striden genomdrifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
