Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1882–83 hade Österrike-Ungern en polarstation
derstädes.
*Janmot, A. F. L., dog 1892.
Jannaeus, Alexander. Se Makkabeer.
Janson, K. N., har vidare utgifvit Salmer og
sange for kirke og hjem (1883; med 33 originalpsalmer
af J.), Præriens saga (1885) m. m. Han började 1887
utgifva »Saamanden. Et religiöst maanedsskrift». 1897
höll J. föreläsningar i Stockholm.
Janson [ṡjangså’ng], Paul, belgisk politiker, f. 1840,
till yrket advokat, har såsom yttersta vensterns
ledare med ljungande vältalighet bekämpat de klerikale
och än mera Frère-Orbans moderatliberala parti. Han
var medlem af deputeradekammaren 1877–84 och 1889–94.
I agitationen för allmän rösträtt och dennas
slutliga genomdrifvande med vissa inskränkningar
(se Belgien, Suppl., sp. 684–685) spelade J. en
mycket framträdande rol på radikalernas sida. Han
valdes 1894 till medlem af senaten.
*Jansenius, O. Den s. k. Utrechtkyrkan (sp. 1046,
r. 12 nedifr.) bildades 1723.
*Janssen, J. Hans mest bekanta verk, »Geschichte des
deutschen volkes» etc., fullbordades 1888 i 6 dlr
och har utgått i många upplagor. J. afled 1891.
*Janssens, Abraham, föddes, enl. nyaste forskningar,
omkr. 1575 och begrofs d. 25 Jan. 1632.
J. K–e.
*Jånsson, Erik. En skildring af Erik-Janssonismens
uppkomst och utveckling i Amerika har lemnats
af M. A. Mikkelsen i »The Bishop Hill colony»
(Baltimore 1892; i »Johns Hopkins’ university
studies», ser. 10: 1).
Jansson, Eugen Fredrik, landskapsmålare, f. i
Stockholm d. 18 Mars 1862, var 1881–82 elev af
E. Perséns och Konstakademien, men har nästan
uteslutande utbildat sig genom sjelfstudium. Han
började såsom stillebensmålare, men öfvergick till
stämningslandskapet, inom hvilken konstart han
hör till de mera betydande och originella svenske
mästarna. Stockholms och dess omgifnings säregna
skönhet i afton- och morgonbelysning eller i natt och
månsken har J. sett med en drömmares och poets ögon
och återgifvet med ett starkt subjektivt tycke. Han
utmärker sig för en impressionistisk summarisk
bredd samt en utpräglad förkärlek för de blåa
tonerna och de mjukt beslöjande fuktiga dunsterna
och matta dagrarna. Hösten 1890 anordnade J. i
Stockholm en separatutställning, som väckte mycken
uppmärksamhet. Bland hans arbeten (hvilka icke äro
daterade) märkas Klarnande afton efter regn (tillhör
konung Oskar II), Månsken vid islossningstid, Söder
Mälarstrand efter solnedgången och Morgonstämning
över staden (båda i dijektör C. R. Lamms galeri),
Majnatt (tillhör H. Friedländer), Mångård, Aprilqväll,
(tillhör prins Eugen), Aftonstämning, (pastell, i
Göteborgs museum), Rosenlundsgatan (pastell),
Silfverglitter samt Marsqväll i Tantobergen
(i oljemålning och pastell, i Fürstenbergs
galleri). Vid den stora konstutställningen i
Stockholm 1897 var J. representerad af 9 arbeten.
J. K–e.
Janus, psevdonym. Se Björklund, J. A. Suppl.
Janushufvud, med. Se Missbildning, sp. 93.
Janville [sjansvi’ll], De Martel de, grefvinna,
fransk författarinna. Se Gyp. Suppl.
*Janzon, Jonas, dog 1885.
Janzon, Per Adolf, operasångare, f. i Östergötlands
skärgård d. 4 Nov. 1844, student i Upsala 1863,
var engagerad vid Operan i Stockholm från 1870
till sin död, d. 20 Okt. 1889. J. hörde till de
yppersta buffatalanger vår opera egt och hade
med fullständigare sångstudier och regelbundnare
lefnadssätt helt visst gått en ännu större framtid
till mötes. Han egde den borne scenkonstnärens
förmåga att sätta karakter äfven på den obetydligaste
birol, och om naturfriskheten och smidigheten
i hans individualiseringsgåfva vittna hans många
olikartade märkligare roller: Leporello i »Don Juan»,
Dulcamara i »Kärleksdrycken», Gil Perez i »Svarta
dominon», Löparnisse i »Vermländingarne»,
Vulcinus i »Filemon och Baucis», Cerberin i »Målaren
och modellerna», Aboulifar i »Oberon», Falstaff i
»Muntra fruarna», Gigoti i »Diamantkorset» m. fl.
A. L.
Jap, ö bland Karolinerna (se d. o.).
*Japan utgör efter förvärfvandet (1895) af Formosa
och Pescadorerna omkr. 417,400 qvkm., med omkr. 45
mill. innev., af hvilka 42,270,620 innev. (1895) i
det egentliga J., nämligen 32,347,450 på ön Nippon
(Oberäknadt Bonin-öarna), 2,929,639 på ön Sjikoku,
6,524,024 på Kiusiu och Liu-kiu-öarna samt 469,507
på Jeso och Kurilerna; folkmängdstätheten var
omkr. 111 pers. pr qvkm. (143 på Nippon och 5 på
Jeso och Kurilerna) Antalet främlingar var 8,246
(3,642 kineser, 1,878 engelsmän, 1,022 amerikaner,
493 tyskar, 391 fransmän o. s. v.), hvaremot 46,277
japaner befunno sig i utlandet. Städer med mer än
50,000 innev, voro s. å. 19, af hvilka följande
hade öfver 100,000: Tokio (1,268,930 innev.),
Osaka (487,184), Kioto (340,101), Nagoja (215,083),
Jokohama (170,252), Kobe (161,130) och Hiroshima
(100,015). Folkökningen har under senaste 10 åren
varit 10,5 pioc. Antalet födelser pr. 1,000 innev.
var 1895 för hela riket 29,5, högst (30,1) på Jeso
och lägst (27,1) på Kiusiu, antalet dödsfall var 20,2,
högst (28,1) på Jeso, lägst (17,9) på Kiusiu. — Genom
den nya konstitutionen är fullständig1 religionsfrihet
stadgad. Någon statsreligion finnes ej, och intet
statsunderstöd för religiösa ändamål beviljas, men de
förnämsta sjintotemplen underhållas af staten eller
af lokala myndigheter. I slutet af 1893 uppgåfvos de
infödda kristna till 103,637, af hvilka 45,000 voro
romerska katoliker (under 3 biskopar, 67 europeiska
och 15 japanska prester), 21,239 grekiska och 37,398
protestantiska kristna. För närvarande arbeta 25
engelska och amerikanska protest. missionssällskap på
omkr. 70 stationer. Alla hafva upprättat skolor, många
äfven barnhem. De kristna tillhöra nästan uteslutande
det lägre folket (hemin); endast få samurai hafva
hittills öppet bekänt sig till kristendomen.
Undervisningsväsendet. — Folkundervisningen är
obligatorisk, ehuru endast omkr. 50 proc. af barnen
i skolåldern (6–14 år) besöka skolorna eller på
sin höjd en kort tid. Enligt statistiken för 1894
funnos 24,046 folkskolor, med 63,000 lärare och 3,5
mill. barn, 84 lägre och 7 högre mellanskolor, med
28,000 studerande, 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
