Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nationalgalleriet i Berlin och Städtische
gallerie i Düsseldorf ega arbeten af J.
J. K–e.
*Jernboås. 13,334 har. 1,862 innev. (1896).
*Jerndorff, A. A., har under de senare åren målat flere
historiska porträtt, såsom generalerna du Plat,
Bülow, Olof Rye och öfverstelöjtnant Dalgas m. fl.,
samt flere stora altartaflor i modern stil. 1884 fick
han utställningsmedaljen; han är medlem af akademiens
plenarförsamling. 1891 erhöll han professors titel.
Ph. W.
Jernjord, Blå. Se Vivianit.
*Jernkontoret erhöll nytt af K. M:t faststäldt
reglemente d. 26 Jan. 1894. Styrelsen består af
5 fullmäktige och 5 e. o. fullmäktige, hvilka
tillika med 2 suppleanter för de förra och 1
suppleant för hvar och en af de senare utses
vid allmän ordinarie sammankomst, fullmäktige
och suppleanterna för e. o. fullmäktige för 3
år, men suppleanterna för fullmäktige för 1 år i
sender. Styrelsens ledamöter (hvilka lika litet nu
som förut behöfva bo i Stockholm) sammanträda i
Stockholm till plenum i Maj och Okt. hvarje år och
deremellan, då sådant af minst 2 bland fullmäktige
äskas. Ledamot af brukssocieteten är hvarje egare af
i J. delaktigt jernbruk eller andel deri äfvensom,
der sådant bruk eges af aktiebolag eller annat
bolag, hvarje delegare i bolaget. Brukssocieteten
sammanträder i Stockholm till allmän ord. sammankomst
hvarje år i Maj eller Juni. J:s tillgångar,
samlade genom en af brukssocietetens ledamöter
erlagd årlig afgift, jernkontorsafgift, hvilken
fortfarande utgöres med 2 1/2 öre pr ctr, genom
introduktionsafgifter samt den rörelse J. drifvit,
fördelas i en grundfond, en reservfond och en
allmän fond. Vid 1896 års slut var grundfonden
kr. 4,002,693,76, reservfonden kr. 1,000,673,44
och allmänna fonden kr. 250,771,27. Det i J. fullt
introducerade smidet utgjorde samtidigt 1,412,630,61
centner och introduceradt s. k. gammalt ämnessmide
14,774 ctr. Den 1876 inrättade profningsanstalten
vid Liljeholmen har 1896 förflyttats till och
öfvertagits af Tekniska högskolan. J:s mekaniska
och metallurgiska stater hafva nu indragits,
den förra 1896, den senare 1897. »Jernkontorets
annaler» redigeras nu af prof. G. Nordenström och
ingeniör d:r H. Tholander. J:s stora medalj i guld
har ytterligare gifvits åt brukseg. Kr. Aspelin vid
Fagersta (1896).
*Jernlunden förbindes genom slussen
vid Brokind med Lilla Rengen.
*Jernmalmer. 1894 brötos på jorden omkr. 55,7
mill. ton jernmalm, hvaraf omkr. 12,5 mill. i
Storbritannien och Irland, 12,4 mill. i Tyska
riket, 12 mill. i Nord-Amerikas förenta stater,
5,6 mill. i Spanien, 3,7 mill. i Frankrike, 2,2
mill. i Österrike-Ungern, 2,1 mill. i Ryssland och
1,926,500 ton i Sverige, deraf ensamt öfver 600,000
ton i Gellivare.
*Jernmasken. Funck-Brentano har i »Revue
historique» 1894 bevisat, att »Jernmasken» var
grefve Ercole Antonio Mattioli. Jämte andra
bevis anföras döds- och begrafningsattester af d. 19
och 20 Nov. 1703 för en fånge i Bastiljen vid
namn »Marchioly».
Jernplåt. Se Plåt.
*Jernporten. 4. Se Donau. Suppl.
*Jernskog. 24,100 har. 2,781 innev. (1896).
Jernsocker, ett allmänt stärkande medel, beredes
enligt uppgift så, att reduceradt jern (ferrum
reductum) löses i vinsyrelösning, hvarefter
tillsättes vinsyradt natron-kali. Sådan blandning
fogas till ett pulver bestående af 3/4 rent
socker och 1/4 hvetestärkelse. Blandningen
upphettas, tills sockret börjar smälta,
hvarefter den får svalna och males till pulver.
C. G. S.
*Jerntrådslina. Se vidare Tågvirke.
Jernved, bot. Se Sideroxylon. Om »kapsk jernved» se
Gardenia. — Jfr Jernträ.
*Jernvåg. Se vidare Vågpenningar.
*Jernvägar (sp. 1169). Fr. o. m. 1888
är ledningen äfven af statens jernvägsbyggnader, som
dittills handhafts först af Styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader och efter dess upphörande (1882) af
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, lagd i händerna
på Styrelsen för statens jernvägstrafik,
hvilkens benämning i sammanhang dermed ändrades till
K. Jernvägsstyrelsen.
Sedan år 1882 den s. k. Tvärbanan genom Jämtland
fullbordats, har statsbanebyggandet fortsatts
från Bräcke norrut till Sollefteå, hvilken sträcka
fullbordades år 1886, derefter från Långsele (i
närheten af Sollefteå) till Vännäs, hvilken sträcka
öppnades för trafik år 1801, och slutligen från
Vännäs till Boden, hvilken sträcka år 1894 i sin
helhet uppläts för begagnande. Genom inköp år 1885
och ombyggnad af den förut befintliga smalspåriga
jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt af
den likaledes smalspåriga jernvägen mellan Söderhamn
och Bergvik och dennas framdragande till Kilafors
station äro kuststäderna Sundsvall och Söderhamn satta
i förbindelse med Norra stambanan. Genom af staten
utförda jernvägsbyggnader är förbindelse åvägabragt
jämväl mellan Norra stambanan och kuststäderna
Hudiksvall, Örnsköldsvik och Umeå. Sidobanan
Ljusdal–Hudiksvall öppnades sålunda för trafik år
1888, banan Mellansel–Örnsköldsvik år 1892 och banan
Vännäs–Umeå år 1896. Vidare har statsverket genom
köp förvärfvat de af enskilda anlagda jernvägarna
Luleå–Gellivare år 1891 samt Göteborg–Helsingborg,
Höganäs–Åstorp, Landskrona–Engelholm och
Malmö–Billesholm år 1896.
Samtidigt med statens
har enskildas jernvägsbyygande fortgått i stor
utsträckning. Med förbigående af ett antal banor
af obetydlig utsträckning antecknas här, att
år 1884 fullbordades linierna Gefle–Ockelbo,
Borlänge–Insjön (Siljans jernväg), Lenna–Norrtelge
och Hvetlanda–Säfsjö, år 1885 Helsingborg–Halmstad,
Finspong–Norsholm, Borås–Svenljunga (Kinds härads
jernväg), och Stockholm–Rimbo år 1886,
Kristianstad–Immeln, Malmö–Trelleborg, Malmö–Billesholm,
Halmstad–Varberg, Hörby–Tollarp, Hästveda–Karpalund och
Karlshamn–Sölvesborg, år 1887 Striberg–Grängen och
Skara–Kinnekulle–Vänern, år 1888 Göteborg–Varberg och
Vadstena–Ödeshög, år 1889 Karlsdal–Grythyttehed,
Karlshamn–Karlskrona, Halmstad–Bolmen och
Mariestad–Kinnekulle, år 1890 Vittsjö–Hessleholm,
år 1891 Persberg–Mora (Mora–Vänerns jernväg)
och Falun–Rättvik–Mora, år 1893 Malmö–Tomelilla
och Hernösand–Sollefteå, år 1894 Malmö–Genarp,
Ystad–Gärsnäs, Jönköping–Vaggeryd, Göteborg–Borås och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
