Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1839, är son af riksdagsmannen i "bondeståndet
1840–41 och 1844–45, hemmansegaren Jon Olsson
(d. 1846), öfvertog 1868 nämnda hemman och valdes
s. å. efter bankofullmäktigen Erik Ersson i Vallsta
till led. af Andra kammaren. Valet upphäfdes
emellertid, emedan J. då ej ännu var valbar. Men
1877 utsågs han, af Alstra Helsinglands domsaga,
å nyo till riksdagsman och återvaldes sedermera
oafbrutet ända till 1896. Efter en af Folkpartiet, som
beskyllde honom för att hafva öfvergifvit sin liberala
hållning, mot honom igångsatt häftig agitation,
hvars »afsigtligt vrängda framställningar» han
bemötte i broschyren Genmäle och förklaring (1896),
blef han vid de allmänna valen nämnda år slagen af
nykterhetsvännernas kandidat, den ofvannämnde Erik
Erssons son Johan Eriksson i Vallsta. Redan ifrån
början af sin riksdagsmannabana slöt J. sig till
Landtmannapartiet, var efter dess sprängning
1888 ledare af den frihandelsvänliga delen, Gamla
landtmannapartiet, men främjade 1895 på det
verksammaste de bägge skilda partigruppernas
återförening — det var medverkan till
denna »sammanslagning», som väckte radikalernas
ovilja mot J. — samt var 1895–96 ordförande i det
återförenade partiets »tolfmannaråd». Redan vid
sin första riksdag (1878) blef J. led. af ett
(tillfälligt) utskott, var 1879–81 suppleant
i statsutskottet, 1882–86 led. af bevillnings-
och 1887 af statsutskottet, hölls sedermera af den
tullskyddsvänliga majoriteten (Nya landtmannapartiet)
i kammaren aflägsnad från utskottsverksamhet, men fick
1889 plats i särskilda utskottet för valfrågor, och
1890 plats i särskilda utskott för skolfrågor och
var 1891–96 å nyo led. af statsutskottet samt 1896
dess vice ordförande. 1883–84 och 1894 tillhörde
J. statsrevisionen, 1894 såsom vice ordf. Han
var 1891 bankofullmäktig och innehar sedan 1895
(vald 1896 för tre år) samma förtroendeuppdrag.
Af K. M:t har J. varit kallad till led. af
sjöförsvarskomitén (1880–82), jordbrukskomitén
(1886), bevillningskomitén (1894–95), unions-komitén
(1895) och kommunalbeskattningskomitén (1897),
hvarjämte konungen 1897 gaf honom en
plats i komitén för upprättande af förslag till
jubileumsfondens användning. J. har ej erhållit
annan skolunderbyggnad än den, som vanligen kommer
allmogemän till del, men genom naturlig begåfning
sätter han sig med stor lätthet in i förekommande
frågor, och han torde vara en af de riksdagsmän,
som arbetat flitigast. Hans anföranden till
protokollet bära städse klarhetens och redans
prägel, på samma gång de vittna om ett ganska
kritiskt studium af handlingarna.
Olof J. har rätt lifligt egnat sig åt affärsföretag
inom sin hemsocken, der upprättandet af
handelsaktiebolag, hästförsäkrings- och
brandstodsbolag samt industrifirman Olof Jonsson &
comp. vittna om hans verksamhet. Han har derjämte haft
flere kommunala förtroendeuppdrag, såsom ledamotskap
af landstinget sedan längre tid tillbaka. J. J.
Jónsson, Finnur, nordisk filolog, född d. 29 Maj 1858
i Akureyri på Island, blef 1878 student i Köpenhamn
och 1883 filologisk kandidat, tog 1884 doktorsgraden
och blef 1893 docent vid universitetet. Han har egnat
sig i synnerhet åt undersökningen af den fornnordiska
skaldediktningen (Kritiske studier över en del af de ældste
norske og islandske skjaldekvad, 1884), ombesörjt
utgifvandet af »Egils saga Skallagrimssonar»
(1886–88), »Codex regius af den ældre Edda» (1891),
»Hauksbók» (1892), och »Heimskringla» (1893) samt
skrifvit Den oldnorske og oldislandske literaturs
historie (2 bd, 1894–97). I De ældste skjalde og
deres kvad (i »Aarb. f. Nord. oldkynd. o. hist.»,
II. Række, bd 10, 1896) vänder han sig mot Bugge,
som förnekar de äldsta skaldeqvädenas äkthet och
häfdar deras härstamning från de britiska öarna.
E. Ebg.
*Jonstorp. 2,905 har. 1,776 innev. (1896).
*Jordafsöndring, jur. Genom lagen om hemmansklyfning,
egostyckning och Jordafsöndring af d. 27 Juni 1896
har den ändring i dittills gällande bestämmelser
ang. Jordafsöndring blifvit intagen att afgäld
å afsöndrad lägenhet icke vidare skall läggas,
men att K. M:ts Befallningshafvande skall
meddela fastställelse å afsöndringen samt åsätta
den afsöndrade lägenheten särskildt namn och
nummer. I öfrigt äro de äldre bestämmelserna
i detta ämne bibehållna i den nya lagen.
L. A.
*Jordan, Rudolf, afled 1887 i Düsseldorf.
*Jordan, Wilhelm, har öfversatt äfven »Iliaden» (1881)
och »Eddan» (1889).
Jordan, J. P. Se Vendiska literaturen.
Jordarbetarefrågan. Se Arbetarefrågan. Suppl.
Jordbrand. Jfr Skogseld.
Jordbruksarbetarefrågan. Se Arbetarefrågan. Suppl.
och Arbetsstatistik. Suppl.
*Jordebokssocken. Under
de senare åren hafva de flesta skiljaktigheterna
mellan jordeboks- och kyrkosocknar äfvensom
en mängd oregelbundenheter i de judiciella,
administrativa och ecklesiastika indelningarna blifvit
afhulpna. Jfr »Befolkningsstatistik» för år 1890,
2:dra afdeln. (1894).
Jordegareandel. Jfr Gruflagstiftning. Suppl.
Jordemodern, den första svenska facktidskriften för
barnmorskor, utgifves från 1888 i Stockholm af doktor
E. W. Wretlind med ett häfte på 1 à 1 1/2 tryckark
i månaden och innehåller uppsatser af läkare och
barnmorskor på förlossningskonstens, barnsängs-
och dibarnsvårdens områden, meddelanden rörande
barnmorskorna och deras verksamhet m. m. Upplagan
har varit omkr. 1,500 ex.; prenumerationspriset är
2 kr. 50 öre pr årgång.
Jordfästning. Se Begrafning (äfven i Suppl.).
Jordknöple, bot. Se Radiola linoides.
Jordkrypa, bot., ett namn på Veronica officinalis.
*Jordkräfta. Om dess orsak se Agaricus melleus. Suppl.
Jordlagar. Se Åkerlagar.
Jordlunga, bot. Se Marchantia.
*Jordmagnetism. Jfr Vertikal-intensitet.
Jordomsegling. Se Verldsomsegling.
Jordtrattar, geol. Se Doliner. Suppl.
Jordvax, miner. Se Ozokerit.
Jordätare. Se Geofagi och Ätlig jord.
*Jorois tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
Josefinahemmet är en stiftelse, som 1873 grundades
i Stockholm af enkedrottning Josefina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
