Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Juhlin-Dannfelt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erfarenheter och högst vigtiga vetenskapliga
iakttagelser meddelade han i »Petermanns mitteilungen»
samt i det stora verket Keisen in Afrika 1875–86
(3 bd, 1889–91). J., som 1888 erhöll Vega-medaljen,
afled i Petersburg 1892.
Junker Knut. Se Knut Håkonssön Jarl.
*Junnan beräknas nu hafva en areal af omkr. 380,000
qvkm., med något öfver 6 mill. innev, enl. Popov
eller 12 mill. enl. andra. J. är af alla Kinas
provinser den på malmer rikaste. Utom hvad som nämnes
i hufvudartikeln finnes jernmalm i rikligare mängd
än någon annan malm och på många ställen föremål för
brytning, vidare stenkol af utmärkt beskaffenhet,
ehuru deraf brytes endast på få ställen, salt (såväl
bergsalt som saliner) samt ädla stenar (rubiner,
topaser, safirer, smaragder), nefrit och marmor. J:s
befolkning företer en blandning af många olika,
ännu föga kända folkelement, af hvilka de egentlige
kineserna sannolikt utgöra mindretalet. En mängd
olika stammar, till namnet underkastade Kina eller
alldeles oberoende, hufvudsakligen i bergstrakterna,
höra, ehuru af kineserna uppkallade med olika namn,
till folkgruppen lolo, och i vestra delen bo andra
stammar, som mera närma sig lao, sjan eller miaotse,
men den kinesiska civilisationen utplånar alltmer
skiljaktigheterna mellan de olika folken. En stor
del (flere millioner) bekänner sig till islam.
Till de upproriska elementen, vanligen kända under
det birmanska namnet pante (ej pansi), hörde icke
uteslutande muhammedaner, utan äfven buddhistiska
och taoistiska kineser äfvensom lolo, pai och
miaotse, och det var med muhammedanernas hjelp,
som upproret undertrycktes. För utländingar öppna
handelsstäder äro Meng-tsu (1888) samt Ho-keu och
Semao (1895). Hufvudstad är Junnan-fu. (Rättelse:
rad 9 nedifr. står Momeia läs Momein.)
Junnan-fu, hufvudstad i kinesiska prov. Junnan, nära
norra änden af sjön Tien-tsje 1. Tien-hai, omgifves af
en rektangelformig mur, som omsluter omkr. 6 qvkm.,
och anses hafva omkr. 50,000 innev. (Garnier), till
större delen lo-lo, som tala kinesiska. Staden, som
förr var mycket mer betydande, identifieras af de
fleste kommentatorer med Marco Polos Ja-chi; den är
medelpunkten för provinsens koppartillverkning och
har flere andra industrier samt exporterar opium, té
och koppar. Nordöst om staden ligger templet Tsu-tsji
(från 17:de årh.), helt och hållet af koppar.
*Junsele, socken i endast Resele tingslag. 1,278
qvkm. 3,047 innev. (1896).
*Jupiter, astron. En femte (inre) måne upptäcktes
d. 9 Sept. 1892 från Lick-observatoriet.
*Jurien de la Gravière, J. B. E., utvecklade ännu
på 1880- och 1890-talen en betydande literär
verksamhet, blef 1888 led. af Franska akademien
(efter Viel-Castel) och dog 1892.
Juristmöten. Exemplet af de tyska juristmötena
(»jurist-tagen», sedan 1860) föranledde under vintern
1872 landshöfdingen grefve E. J. Sparre att efter
samråd med dåv. justitiestatsministern Adlercreutz
samt statsråden Berg och Bergström m. fl. svenska
jurister föreslå hällandet af ett nordiskt juristmöte
i Köpenhamn samtidigt med den industriutställning,
som under sommaren 1872 der skulle komma att ega
rum. Förslaget godkändes
af de ledande juristerna i Danmark och Norge, och en
inbjudning till mötet utfärdades af ett femtiotal
jurister från de tre nordiska landen. Det första
nordiska juristmötet sammanträdde d. 22–24 Aug. 1872
i Köpenhamn under ordförandeskap af dåv. danske
finansministern Krüger. Vid mötet antogos stadgar,
i hvilka såsom ändamålet med dessa möten angifves att
genom anordnade förhandlingar mellan svenska, norska
och danska jurister verka till utbildande af ett på
sakkunskap grundadt och såvidt möjligt sammanstämmande
omdöme angående rätts- och lagstiftningsfrågor,
som äro af vigt för de tre nordiska rikena. Tillika
bestämdes, att juristmötena skulle hållas vexelvis i
de tre nordiska rikena. För juristmötena skulle bildas
en gemensam styrelse bestående af 15 män, 5 från
hvarje rike, och delad i tre lokalstyrelser. Sedermera
hafva nordiska juristmöten hållits i Stockholm (1875),
Kristiania (1878), Köpenhamn (1881), Stockholm
(1884), Kristiania (1887), Köpenhamn (1890) och
Stockholm (1896). Förhandlingarna vid hvarje möte äro
utgifna, innehållande en stenografisk uppteckning af
anförandena vid mötet samt de tryckta framställningar,
hvilka ligga till grund för öfverläggningarna. Från
de nordiska juristmötena kom idén att utgifva »Nordisk
rättsencyklopedi», som nu närmar sig sin afslutning.
L. A.
Jurjev är sedan 1893 det officiella namnet på Dorpat.
Jurva, konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vasa öfre
kontrakt, Åbo ärkestift, Finland, Vasa län, Korsholms
härad och domsaga. Areal 334 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 4,762 pers. (1894).
*Jury, domstol. Enligt lag af d. 1 Juli 1887 infördes
jury i brottmål i Norge 1890 (modifik. genom lag
af d. 4 April 1891). Jfr O. W. Staël von Holstein:
»Om rättegångsreformen i de nordiska länderna»
(i »Nord. tidskr.», 1892).
Jus albanagii, Lat. (Fr. droit d’aubaine). Se
Hemfallsrätt.
Jus belli, Lat. Se Krigsrätt. 1.
Jus caesareum. Lat. Se Kejsarerätt.
Jus ecclesiasticum, Lat. Se Kyrkorätt.
Jusélius, August Ferdinand, finsk ämbets- och
landtdagsman, f. i Karuna d. 3 Juli 1847, aflade
1866 studentexamen och 1870 domareexamen samt blef
1874 justitierådman och 1881 politieborgmästare
i Åbo. J. har tagit synnerligt verksam del i det
finska lagstiftningsarbetet under de senaste tjugo
åren. Han valdes för Åbo till led. af borgareståndet
vid landtdagarna 1888, 91, 94 och 97, har vid dem
alla tillhört ståndets elektorer och varit led. af
lagutskottet, 1894 och 1897 äfven led. af utskottet
för uppsättande af und. adress till monarken, samt
väckt flere motioner, som föranledt nya lagar. Han var
led. af komitéerna ang. förlags- och fabriksinteckning
(1879), judarnas ställning i landet (1881),
arbetareskydd (1883) och arbetarförsäkring (1889)
samt ordf. i komitéerna ang. sjömanspensioneringen
(1888) m. fl. samt ang. lagstiftningen för sparbanker
(1892) och pantlånerörelse (s. å.) m. fl. Han har
arbetat för medborgerliga rättigheter åt judarna,
qvinnas befogenhet till kommunala förtroendevärf, en
rationel maltlagstiftning, jernvägsnätets utveckling
m. m. Bland mängden af andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
