Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Juhlin-Dannfelt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resp. 417 och 152 å landsbygden), med en
bevillning för rörelsen af 5,929 kr. Jernvägarna
(de i hufvudartikeln nämnda statsbanorna) hafva
en längd af 359 km.; koncession har erhållits
för anläggning af en 14 nymil lång jernväg från
Orsa socken i Kopparbergs län till Svegs socken i
Herjedalen. Telefonledningarna, som stå i samband
med rikstelefonnätet, hade vid 1895 års slut
en längd af 2,230 km. Hemmantalet å landsbygden
var 1895 1,107,919 mantal. Taxeringsvärdet 1896
utgjorde för jordbruksfastigheter 36,451,400 kr. å
landsbygden och 238,800 kr. i staden samt för annan
fastighet 3,401,800 kr. å den förra och 4,125,800
kr. i den senare. I dessa summor ingår ej värdet
af statens och menigheters fasta egendom, taxerad
till 5,110,300 kr. Fast egendom tillhörig inhemska
aktiebolag var 1895 taxerad till 7,305,700 kr. och
den som egdes af främmande makters undersåtar till
1,101,800 kr. Trävarubolagen egde 1895 37,04 proc. af
Herjedalens skattetal och i hela länet 157,7 mantal,
d. v. s. 16,17 proc. af länets skattetal, men de anses
ega icke obetydligt mera. I fattigvårdshänseende står
länet något sämre nu än 1881, i det understödstagarna
1895 utgjorde 2,89 proc. af landsbygdens folkmängd,
men denna siffra är lägre än i något annat län med
undantag af Gotlands och Malmöhus län.
Jämtlands Norra domsaga omfattar Lits, Hammerdals,
Rödöns tingslag. 14,427 qvkm. 27,654 innev. (1896).
*Jämtlands Norra kontrakt. Till detta kontrakt höra
äfven de två nya församlingarna Gåxsjö, annex till
Hammerdal, och Laxsjö, annex till Föllinge. 14,427
qvkm. 27,654 innev. (1896).
*Jämtlands Södra kontrakt. Åsarne och Storsjö
äro annexförsamlingar; Ljusnedals bruksförs. ingår
i Tennäs. 16,521 qvkm. (utom en liten del med 51
pers. af Lillherdal inom Kopparbergs län). 18,006
innev. (1896).
Jämtlands Vestra domsaga omfattar Sunne, Ovikens,
Hallens, Undersåkers, Offerdals tingslag. 12,267
qvkm. 25,255 innev. (1896).
*Jämtlands Vestra kontrakt. Till detta kontrakt är
från det Östra öfverflyttadt det nybildade pastoratet
Hallen med Marby. 11,951 qvkm. 21,380 innev. (1896).
Jämtlands Östra domsaga omfattar Ragunda, Refsunds,
Brunflo, Hackås och Näs tingslag. 7,455 qvkm. 28,711
innev. (1896).
*Jämtlands Östra kontrakt. Hallens och Marby
församlingar äro öfverflyttade till det Vestra
kontraktet. 7,776 qvkm. 38,969 innev. (1896).
Jännes, Arvi, psevdonym. Se Genetz. Suppl.
Jäppilä, kapell. 1,628 innev. (1894). Se Pieksämäki.
*Järeda. 8,052 har. 853 innev. (1896).
*Järlåsa, socken i endast Upsala län, Hagunda
härad. 9,387 har. 807 innev. (1896).
Järnefelt, Eero Nikolai, finsk målare, född d. 8
Nov. 1863 i Viborg, utmärker sig genom sin skarpa
observationsförmåga. Han har vackert återgifvit
den finska naturens skiftande stämningar (Kor i
rök, 1891, Vinterlandskap, 1893). Hans Svedjefolk
(1893) är en gripande bild ur den finska allmogens
lif. J. är äfven en framstående porträttmålare.
M. G. S.
*1. Järta, Hans. H. L. Forssell utgaf 1882–83
H. Järtas skrifter i urval jämte lefnadsteckning. 1897
utgaf Alin J:s brefvexling med Wirsén 1814.
*Jäsning. Büchner har nyligen visat, att alkoholjäsning
kan framkallas genom ett i jästsvampen förekommande
enzym, kalladt zymos, hvaraf följer, om denna
iakttagelse kommer att konstateras, att jäsningen
icke direkt, utan indirekt förorsakas af jästsvampens
lifsverksamhet.
Utom de bägge hufvudslagen af öljäst, öfver- och
underjäst, har man särskiljt olika raser, karakteriserade
dels af den tid, som förlöper för sporbildnings
inträdande, om jästslagen vid samma temperatur
odlas på gipsplattor, dels af beskaffenheten hos
de hinnor af greniga svampkolonier, som bildas på
ytan af en och samma vört. Då det är af största vigt
i bryggerierna att tillverkningen blir likformig,
och då under jäsningen, i synnerhet om hösten vid
fruktmognaden, främmande jästsvampar, s. k. vildjäst,
som förorsaka oarter hos ölet, från atmosferen inkomma
i vörten, plägar man numera vid större bryggerier
använda jäst, som utvecklats af en enda jästcell. För
brännerier är det likaledes af vigt att hålla jästen
fri från bakterier, som framkalla andra slag af
jäsning än alkoholjäsning. På senare tider har man i
fluorammonium funnit ett medel, som hindrar bakteriers
utveckling, utan att synnerligen skada jästsvampens.
De sockerarter, som kunna försättas i spritjäsning,
äro enligt E. Fischer endast sådana enkla sockerarter,
som innehålla 3, 6 och 9 atomer kol. Sammansatta
sockerarter, såsom rörsocker, maltos o. s. v., kunna
försättas i jäsning, först sedan de genom enzyms
inverkan blifvit omsatta till enkla sockerarter.
Cellulosa-jäsning. På hö förekomma, enligt Tappeiner,
bakterier, som angripa cellulosa, t. ex. i
filtrerpapper, och under utveckling af sumpgas
dermed gifva ättiksyra m. fl. flyktiga syror. Sådan
cellulosajäsning eger rum i gräsätarnas tarmkanal
och spelar en vigtig rol i gödselns förvandling under
lagring. En kub.-meter gödsel lär kunna på en dag
utveckla ända till 100 liter sumpgas.
Svafveljäsning är ett mer kompliceradt förlopp,
än som på sp. 1525 uppgifvits. En del bakterier
upptager nämligen syre ur svafvelsyrade salter,
t. ex. gips, som finnas i vatten, och dessa reduceras
då till svafvelmetaller, hvilka af kolsyra i vattnet
omsättas till karbonat och svafvelväte. Andra
bakterier åter begagna sig af svafvelväte såsom ett
slags näringsämne, tjenligt för respirationens
underhåll, på det sätt att det respirerade syret
oxiderar svafvelvätets väte till vatten, hvarvid
svafvel afsätter sig i cellerna i form af mycket
små korn, hvilka i starkt luftadt vatten syrsättas
till svafvelsyra.
Salpeterjäsning. Genom särskilda renodlingsmetoder
(på kiselsyregelé) har det lyckats Winogradsky att
isolera ett bakterieslag, benämndt Nitromonas, som kan
lifnära sig af rent oorganiska ämnen, hvilka innehålla
ammoniak och kolsyra. Detta är af största intresse
såsom varande det enda fall man känner, att organiska
ämnen kunna bildas af kolsyra utan medverkan af ljus
och klorofyll. Den för bildandet af organisk substans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
