Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
masugnar tillverkades 773 t. tackjern, vid 5
franche-comtéhärdar 373 t. stångjern och
vid 1 skrotsmältningshärd 411 t. smältstycken.
Sedan 1891 har ingen nickelmalm brutits, men vid
Ädelfors-fältet brötos 459 t. skrädd guldmalm, hvaraf
erhöllos 6,7 kg. guld och 1,1 kg. silfver, och
vid Hohults grufvor i Ödestuga socken 346 t. skrädd
manganmalm. Tillverkningsvärdet vid 286 fabriker,
med 6,851 arbetare, var 13,810,400 kr., hvaraf
på 4 tändsticksfabriker kommo 3,6 mill. kr.,
på 24 gjuterier och mek. verkstäder samt
jern- och stålvarufabriker 3,8 mill. och på 3
pappersbruk och pappfabriker öfver 1,5
mill. kr. Bränvinsbränning drefs vid 1 bränneri.
Vid 1895 års slut hade länet 175 km. statsbanor och
302,3 km. enskilda jernvägar, nämligen 147 km. af
Halmstad–Nässjö jernväg, 19,9 km. af
Jönköping–Gripenbergs, 35 km. af Jönköping–Vaggeryds,
29,8 km. af Hvetlanda–Säfsjö, 69,8 km. af
Nässjö–Oskarshamns och 0,8 km. af Kinnared–Fegens
jernväg. Under byggnad är en jernväg
Skåne–Småland (Markaryd–Värnamo). — Hemmantalet
å landsbygden är 3,894 11/32 och å städernas
jord 19 3/4. Taxeringsvärdet 1896 utgjorde för
jordbruksfastigheter 87,462,900 kr. å landsbygden och
1,990,100 kr. i städerna samt för annan fastighet
12,818,100 kr. å den förra och 21,144,700 kr. i
de senare, hvartill kommer värdet af statens och
menigheters fasta egendom, taxerad till 8,798,900
kr. å landsbygden och 3,086,600 kr. i städerna. Fast
egendom tillhörig inhemska aktiebolag var 1895
taxerad till 4,921,900 kr. och den som egdes
af främmande makters undersåtar till 341,700 kr.
Fideikommissegendom med ett taxeringsvärde af
2,988,000 kr. innehades 1895 af 11 pers. — Det
3-klassiga läroverket i Värnamo och pedagogien
i Grenna indrogos 1893. Folkhögskolorna äro
sedan 1887 2 (i Nässjö och Värnamo): i Hvetlanda
finnes ett småskolelärareseminarium, i Jönköping
en elementarskola för flickor samt ett par andra
högre skolor för qvinlig ungdom äfvensom en teknisk
yrkesskola. — Jämte 6 provinsialläkare finnas inom
länet 5 extra provinsialläkare; utom lasaretten i
Jönköping och Eksjö, hvilka liksom Grenna hafva äfven
epidemiska sjukhus, finnas mindre sjukhus i Värnamo,
Hvetlanda, Gislaved, Tranås, Södra Unnaryd och Säfsjö.
*Jönköpings regemente (N:r 12). Dess verkliga styrka
utgör numera 44 officerare, 53 underofficerare och
musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000
man (hvaraf 108 korpraler, 44 volontärer och 40 spel
och trumslagare). Dess chefsstation är Jönköping.
C. O. N.
Jönköping–Vaggeryds jernväg. Se Halmstad–Nässjö
jernväg. Suppl.
*Jöns Håkansson dog 1432 (ej 1431). Han utsågs ej
till ärkebiskop af konungen, hvilken en sådan rätt
ej tillkom.
Jönsson, Bengt, botanist, f. i Kattarp, Skåne,
d. 4 Okt. 1849, blef 1874 filos. kandidat i Lund
och 1878 licentiat samt utnämndes 1880 till docent i
botanik dersammastädes, 1879 till föreståndare för
frökontrollanstalten i Lund och 1880 till lärare
i botanik vid Alnarps landtbruksinstitut. J:s
vetenskapliga arbete har förnämligast gått i
tvänne riktningar. Den ena har syftat att utveckla
frökontrollverksamheten i Sverige till en
efter fullt exakta metoder arbetande
botanisk-biologisk undersökning af de frövaror, som
föras i marknaden. I en serie afhandlingar har han
delgifvit de resultat, som vunnits genom mångåriga
undersökningar öfver vilkoren för fröets groning under
skilda yttre och inre förhållanden. Den andra delen
af J:s arbeten har behandlat växtfysiologiska frågor
af mera allmän art. Genom ett stort antal resor inom
de flesta af Europas land har J. lärt känna nutidens
främsta växtfysiologiska laboratorier; han har ock
tagit en väsentlig del i upprättandet af Sveriges
första växtfysiologiska institut, det i Lund.
G. A.
*Jönåkers härad. 93,688 har. 17,365 innev. (1896).
Jören byggemester. Se Rebher.
Jörgen, psevdonym. Se under Lundström, U. H. M.
Jörgen Latiner, psevdonym. Se Dietrichson, L. H. S.
*Jörgensen, B. S., afled d. 8 Dec. 1888.
Jörgensen, Sofus Mads, dansk kemist, född d. 4 Juli
1837 i Slagelse, blef 1857 student, tog 1863
magistergraden i kemi och 1869 doktorsgraden. Han
blef 1867 föreståndare för den polytekniske
läreanstalts laboratorium och 1887 professor
vid universitetet. Sedan 1882 är han led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund. J. har utfört synnerligen
fullständiga undersökningar öfver de ammoniakaliska
metallföreningarna och dervid gjort den vigtiga
upptäckten att vatten kan i dem öfvertaga ammoniakens
rol. Han har till stor del författat texten i
Gmelin-Krauts »Handbuch der anorganischen chemie»
och utgifvit förtjenstfulla läroböcker i kemi.
P. T. C.
*Jörgensen, A. D., sedan 1889 riksarkivarie, ledde
upprättandet af 3 nya provinsarkiv. Han skref vidare
bl. a.Niels Stensen (1884), H. A. Brorson (1888),
Johannes Ewald (s. å.), Fortællinger af Nordens
historie (1892–93) och Peder Schumacher Griffenfeld
(2 bd, 1893–94), hvarjämte han utgifvit »Fru Heibergs
erindringer» (4 bd, 1891–92). I mindre afhandlingar
har han behandlat dels ämnen från medeltiden
(De historiske folkeviser og Niels Ebbesen, 1891,
Kampen mellem kongerne Svend og Valdemar, 1890–91),
dels Kristian VIII:s forhold til den sönderjydske
sag (1894–95). I den under utgifning varande
»Danmarks riges historie» skildrade han tiden
efter 1814. Med mycken ifver verkade han för den
sönderjylländska saken. 1894 blef han hedersdoktor
vid universitetet. Han dog d. 5 Okt. 1897. Egendomligt
för hans historiska verksamhet var en utpräglad lust
att ställa sig på en annan ståndpunkt än den gängse
uppfattningen och taga parti för dem, som hittills
fått stå i skuggan. E. Ebg.
Jörgensen, Alfred Peter Carlslund, dansk bakteriolog,
född d. 16 Okt. 1848 i Odense, blef 1868 seminarist
och 1872 student, inrättade 1881 ett jästfysiologiskt
laboratorium i Köpenhamn, hvilket varit besökt af
flere hundra studerande från in- och utlandet. Sedan
1885 utgifver han »Zymoteknisk tidsskrift» samt har
författat Die mikroorganismen der gärungsindustrie
(1886: 3:dje uppl. 1892; fransk öfvers. 1895). E. Ebg.
Jörgensen, Erik, norsk Ingeniör, f. 1848, d. 1896,
konstruerade tillsammans med Krag ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
