Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalikut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Kallstenius, Evald Gustaf Götrik, den föregåendes
broder. Se Björling, J. A. Suppl.
Kallus (Gallus), bot., benämnes inom växtanatomien
tvänne väsentligen olikartade bildningar. 1. Då en
lefvande fanerogam växtdel såras, sker sårets läkning
på något olika sätt, om det är en örtartad eller
vedartad växtdel. I förra fallet uppstår något under
sårytan ett korkkambium, ur hvilket s. k. sårkork
bildas, i senare fallet börja alla de i sårets
närhet liggande lefvande cellerna att växa ut till
en sammanhängande massa, kallus, som täcker såret,
oftast fullständigt. Kallus kan antingen omedelbart
förkorkas, eller ock, såsom vanligen är fallet,
uppstår i densammas yttersta del ett korkkambium,
ur hvilket den skyddande korkväfnaden framgår. 2. I
silrören (se Kärlsträng. Suppl.) uppstår på och
invid silskifvorna en egendomlig bildning, kallus,
som bekläder och ibland täpper hålen i silskifvan
mer eller mindre fullständigt, beroende på årstiden
och silrörets ålder. Särskildt under vintern
tilltager hos många arter kallusbeläggningen,
för att på våren mer eller mindre fullständigt
försvinna. Likaså tilltager den hos äldre silrör,
då de upphöra att funktionera; i ännu äldre stadium
försvinner den dock så godt som fullständigt. Kallus
bildas af ett gummiartadt, ganska litet kändt
ämne, kallos, utmärkt genom bl. a. olöslighet i
kopparoxidammoniak, men lättlöslighet i sodalösning.
G. A.
*Kalmar hade vid 1896 års slut 12,305
innev. Taxeringsvärdet var s. å. 11,018,700 kr.,
deraf 445,300 kr. för jordbruksfastighet. Vid 1895
års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till
1,387,854 kr. och skulder till 967,704 kr. Hamnen
besöktes 1895 af 4,758 ankomna och afgångna fartyg,
om 758,302 tons, deraf 1,626 (om 196,140 tons) i
utrikes sjöfart; Hamnafgifterna utgjorde 66,950 kr.,
tulluppbörden 731,000 kr. Stadens egen handelsflotta
räknade 45 fartyg, om 8,448 tons (deraf 4 ångfartyg,
om 356 tons och 140 hästkrafter). De handlandes
antal var 352, med 189 betjente och en bevillning
för rörelsen af 6,130 kr. S. å. funnos 28 fabriker,
med 540 arbetare och ett tillverkningsvärde af 933,000
kr. (oberäknadt ångqvarnsindustrien). Handtverkarna
voro 247, med 403 arbetare. Sedan 1889 hafva
Riksbanken och Smålands enskilda bank afdelningskontor
i K., det senare en efterträdare till filialen af
Oskarshamns enskilda bank, som upphört. Sedan 1884
äro domkyrkoförsamlingen och slottsförsamlingen
förenade till en kyrkoförsamling med vilkor att
gudstjenst fortfarande förrättas såväl i slottskyrkan
som i domkyrkan. Sedan 1888 finnes jämväl en mosaisk
församling. Staden har en lägre teknisk yrkesskola,
inrättad af fabriks- och handtverksföreningen, samt
en högre slöjdskola. Genom den år 1897 fullbordade
78 km. långa linien K.–Berga (å Nässjö–Oskarshamns
jernväg) har K. direkt jernvägsförbindelse med
Oskarshamn.
I K. funnos 2 kloster, båda tillhörande
dominikanorden. Det ena, hvars byggnader lågo på
norra sidan om staden, innehades af nunnor, det
andra af munkar. Det förra, S. Johannis kloster,
anlades 1299 af nunnan Margareta Gustafedotter, som
sedan blef priorissa. Hon och hennes syster Ingeborg,
gift med riddaren Bengt Petersson (3 hjorthorn),
skänkte gårdar i Nerike, Östergötland
och Småland. Äfven på Öland erhöll detta kloster
en mängd gårdar, några skänkta af jarlen Erengisle
Sunesson. Skyddsbref utfärdades af hertigarna Erik
och Valdemar (1307) samt konungarna Erik Magnusson
(1357), Kristofer (1444), Karl (1448) och Kristiern
(1471). År 1504 utfärdade electus i Linköping
Hemming Gad och riksföreståndaren Svante Nilsson bref
ang. klostrets förflyttning till annan ort. Klostret
hade nämligen på grund af sitt läge många gånger varit
utsatt för fiendernas härjningar; det var »skinnadt,
brändt och platt i grund förstördt», och som man
äfven kunde vänta fejder i framtiden, förflyttades
nunnorna till Skeninge kloster (se d. o.) af samma,
orden. Egendomarna öfvergingo då till sistnämnda
kloster. — Munkklostret omtalas långt senare. Den
första urkund, som meddelar oss något om dess
tillvaro, gäller icke någon klosterangelägenhet. Den
innehåller blott namnet på dess prior, hvilken varit
vittne till att Bo Jonssons fru blifvit förlöst (1360)
genom s. k. kejsaresnitt eller dylik operation. Ännu
1529 egde klostret bestånd; konung Gustaf medgaf då,
att munkarna fingo stanna qvar i sitt kloster, samt
ville ej förhindra staden att lemna dem understöd.
C. S–e.
*Kalmar. 1. Socken i Kalmar län. 1,601 har. 446
innev. (1896). — 2. Socken i Upsala län. 2,351
har. 628 innev. (1896).
Kalmar–Berga jernväg, smalspårig (0,891 m.), 78
km. lång, tillhörig Kalmar–Berga jernvägs-aktiebolag,
förenar Kalmar stad med Nässjö–Oskarshamns jernväg
vid stationen Berga och öppnades för trafik d. 1
Dec. 1897. J. L.
Kalmar–Emmaboda jernväg, normalspårig, 57 km. lång,
tillhörig Kalmar nya jernvägsaktiebolag, sammanbinder
Kalmar stad med Karlskrona–Vexiö jernväg och
derigenom medelbart med Södra stambanan. Den
öppnades för allmän trafik. d. 11 Aug. 1874.
J. L.
*Kalmarkriget. Jfr A. Larsen: »Kalmarkrigen. Et bidrag
til de nordiske rigers krigshistorie» (1889).
*Kalmar län beräknas nu hafva en areal af 11,543
qvkm., hvaraf 581 qvkm. vatten. Vestligaste punkten
ligger nu vid 2° 38’ v. lgd. Folkmängden uppgick vid
1896 års slut till 227,963 pers. (111,121 mankön,
116,842 qvinkön), deraf 200,054 å landsbygden och
27,909 i städerna. Sedan 1882 har folkmängden på
landsbygden mest genom utvandring minskats med
7,9 proc., hvaremot stadsbefolkningen ökats med 7
proc. Norra och södra Tjusts härads fögderi heter
fr. o. m. 1886 Tjusts fögderi. Länet har 101 socknar
och ingen sockendel samt ingen del af Skärkinds
kontrakt, ej häller inom Vexiö stift.
Köpingarna äro endast 7, emedan
Bergqvara (se d. o. Suppl.) icke eger några
köpingsrättigheter. Till riksdagens Andra kammare
väljer landsbygden 8 ledamöter och städerna 2,
hvarjämte Vestervik tillsammans med Eksjö värjer 1. —
Af arealen uppgåfvos 1895 14,9 proc. vara odlad jord,
7,3 proc. naturlig äng och 45,5 proc. skogbärande
mark. Af spanmålsöfverskottet äro i regeln
endast korn och hafre föremål för export till
utlandet. Malmuppfordringen inskränkte sig 1895 till
4 ton kopparmalm och 15 ton svafvelkis från Solstads
grufva i Misterhults socken. Ölands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>