- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1285-1286

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalikut ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alunverk, hvars egare, Ölands cementaktiebolag,
hufvudsakligen lagt an på cementtillverkning vid
Degerhamn, gaf endast 21,6 t. jernvitriol, 10 ton
och 52 ton alun. Vid 3 masugnar —
Ankarsrum, Ed och Öfverum — tillverkades s. å. 7,700
ton tackjern och direkt från masugn framstäldt
gjutgods; vid 7 lancashire-, 1 skrotsmältnings
och 1 franchecomté-härd samt 1 martinugn
tillverkades 6,370 t. smältstycken, råskenor
och göt samt 5,140 t. stång-, fason- och finjern
samt andra gröfre tillverkningar af smidesjern
och stål. Fabriksnäring drefs vid 272 verk, med
4,076 arbetare och ett tillverkningsvärde af 6,5
mill. kr. (deraf 4,5 mill. kr. å landsbygden),
hvaraf 1,8 mill. kommo på jern- och stålfabriker,
gjuterier och mek. verkstäder och nära 1/2 mill. på
8 glasbruk. Bränvinstillverkningen (vid 1 bränneri)
var 423,000 liter. Handtverk drefs af 831 pers.,
med 1,207 arbetare och en bevillning af 2,800
kr. Handelsflottan räknade 170 segelfartyg, om
24,126 tons, och 20 ångfartyg, om 3,171 tons och
790 hästkrafter. Jernvägarna hafva sedan 1879 ej lått
någon tillökning förr än 1897, då en 78 km. lång linie
mellan Kalmar och Berga station å Nässjö–Oskarshamns
jernväg öppnades. — Taxeringsvärdet år 1896 var för
jordbruksfastigheter 111,005,800 kr. å landsbygden
och 1,759,600 kr. i städerna samt för annan fastighet
11,857,100 kr. å den förra och 18,349,600 kr. i
de senare, hvartill kommer värdet af statens och
menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden
till 10,111,100 kr. och i städerna till 3,011,900
kr. Fideikomissegendomar till ett taxeringsvärde af
1,07 mill. kr. innehades 1890 af 4 pers. Vid samma
tid var den fasta egendom, som innehades af inhemska
aktiebolag, taxerad till 5,85 mill. kr. och den,
som egdes af främmande makters undersåtar, till 0,44
mill. kr. — Pedagogierna i Borgholm och Mönsterås
hafva indragits, den förra 1891, den senare 1893. 2
landtmannaskolor hafva inrättats i sammanhang med
och såsom en fortsättning af den undervisning, som
meddelas vid länets båda folkhögskolor, Ebbetorp
och S. Vi. Döfstumskola (ej institut) finnes i
Hjorted. Provinsialläkarna äro nu 10, hvarjämte
finnas 2 extra provinsialläkare. Kalmar har 2
stadsläkare.

*Kalmar regemente (n:r 21). Dess verkliga
styrka utgör numera 44 officerare, 53 underofficerare
och musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000
man (af hvilka 108 korpraler, 44 volontärer och 40 spel och
trumslagare). Dess chefsstation är Eksjö.
C. O. N.

*Kalmar stadgar. Jfr E. Hildebrand: »Kalmare-stadgar
eller det latinska brefvet 1587» (i festskrift
tillegnad G. G. Malmström 1897).

*Kalmar stift omfattar numera endast hela södra delen
af Kalmar län jämte Öland. I de
45 pastoraten ingå 66 lands- och 3
stadsförsamlingar. 5,775 qvkm. 137,575
innev. (1896).

*Kalnoky, G. S., blef på äldre dagar klerikal. Han
råkade 1895 i konflikt med den frisinnade ungerska
ministèren under baron Bánffy, hvilken satt
genomdrifvandet af de kyrkopolitiska reformerna främst
på sitt program, och som kraftigt understöddes af
den ungerska representantkammarens majoritet. Med
anledning deraf begärde han och fick d. 15 Maj
1895 afsked.

*Kalori. Jfr Termokemi, sp. 49.

*Kalorimetri. Se vidare Termokemi, sp. 49.

*Kalott. — 4. Se Sfer och Zon 1.

*Kalsenius. Den Kalseniska professuren omfattar numera
teol. prenotioner och teol. encyklopedi.

*Kaltenmoser, Max, dog 1887.

Kalumni. Se Calomnie. — Kalumnie ed. Se Vrång ed.

Kalusz [kālusj], stad i Galizien, vid Dnjestrs biflod
Sivka. 7,526 innev. (1890). Stor produktion af salt
och kainit.

*Kalvarieberg. Se vidare Jerusalem, sp. 1186

Kalvebodstrand. Se Kallebostrand.

*Kalvola tillhör sedan 1897 Borgå stift.

*Kamaon. Distriktet ingår i divisionen (provinsen)
K. (32,213 qvkm., 1,161,100 innev. 1891), som derjämte
består af distrikten Garhwal och Terai.

*Kambaja. 1. Vasallstaten hade 89,720 innev. 1891. —
2. Staden hade s. å. 31,390. innev.

Kambiform (se Cambium), bot., »kambiumlika»,
kallas sådana långsträckta, tunnväggiga celler utan
porer, som finnas inlagrade emellan bastets silrör
och öfriga celler. G. A.

Kambio. Se Cambio.

Kambium, bot. Se Cambium.

*Kambodja beräknas hafva 1,5–1,8 mill. innev. Största
delen (omkr. 75 proc.) är kambodjer l. khmer;
dernäst komma kineser (omkr. 11 proc.) och
annamiter (omkr. 11 proc.), i synnerhet talrika
bland fiskarebefolkningen vid Tonle-Sap och vid
kusten af Siamviken. Malajerna och tsiam (tsiampa)
utgöra endast 2,5 proc., spridda längs Mekongs
dal och ö. om denna flod. Af landets ursprungliga
befolkning återstå endast några svaga rester, knappt
1/2 proc., såsom de vilda kui l. sämre i skogarna
mellan Mekong och Tonle-Sap nära Siarns gräns, khamen
(khamendong) i bergen n. v. om Pnom-Penh, pönong
ö. om Mekong. Några af dessa vildar, såsom pönong,
tillhöra moi (de äro småväxta, starkt dolikocefala,
breddindex 76), andra, såsom kui, äro sannolikt
de renaste representantera f de autoktona khmer,
enär kambodjerna äro blott ett blandfolk af dessa
khmer och invandrade folkelement: thai, birmaner,
hinduer och andra bärare af den arisk-brahmanska
civilisationen. Kambodjerna äro i allmänhet större
än de andra (omkr. 1,65 m.), med en breddindex af
83. De äro buddhister, men hos dem har Buddhas lära,
hvilande på brahmanska trosläror, undergått en
mängd förändringar och tillegnat sig animistiska
trossatser, som ännu bilda grundvalen i deras
religion. Brahmanismen, som föregått buddhaismen,
har lemnat spår af sitt inflytande i bildandet af
kaster, som under buddhaismen blifvit samhällsklasser:
den ofantligt stora kungliga familjen, adelsklassen
(afkomlingar af äldre konungar), afkomlingar af gamla
brahmaner och buddhistiska prester, den stora massan
af fria kambodjer samt slutligen, trots slafveriets
upphäfvande 1884, en klass »bundna», faktiskt slafvar,
flertalet afkomlingar af fångna »vildar». Katolska
missionärer hafva haft ringa framgång; de flesta
omvända kristna äro annamiter från Kochinkina. —
Khmerspråket är monosyllabiskt, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free