Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalikut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1892 m. fl., och stammarna hafva efter hand kufvats.
Kamestik, bergstopp. Se Alauniska höjden. Suppl.
*Kamfer, sp. 127, r. 28 står levigyr bör vara levogyr.
Kamferdroppar, farmak. Se Nervdroppar.
Kamfio. Se Cambio.
Kami-kulten, japanernas ursprungliga religion. Se
Japan, sp. 1061.
Kamlager, mek. Se Lager 3 och Kamtapp.
*Kammarexpeditionen. — 2. Kammarexpeditionen i
Kejserliga senaten för Finland handlägger, enligt
regl. af d. 13 Sept. 1892 och förordn. af d. 23 Juli
1896 ang. utvidgad befogenhet för senaten, ärenden
ang. statsrevisionen, skattläggningsväsendet och
öfriga ärenden af kameral art, kronans skogar och
jordlägenheter m. m. dyl. — Under expeditionen sortera
allmänna revisionsrätten och revisionskontoret,
forststyrelsen och forstinstitutet äfvensom
boställsinspektorerna. A. G. P.
*Kammarförvandt. Vid senaste omorganisation
af Kommerskollegium (1891) bibehöllos icke
kammarförvandter och kammarskrifvare i detta
ämbetsverk.
Kammarkonsert. Se Konsert 2.
*Kammarrätten är sedan 1894 högsta instans i
fattigvårdsärenden. Jfr Fattig. Suppl.
*Kammarskrifvare. Se Kammmarförvändt. Suppl.
Kammarsyra, kem., utspädd svafvelsyra,
med egentliga vigten 1,5 till 1,6,
hvilken uti svafvelsyrefabrikerna
samlar sig på blykamrarnas bottnar.
P. T. C.
Kamp, by i Nord-Holland. Se Kamperduin.
Kampagnan [-pa’njan]. Se Campagna di Roma.
Kampanj-sal, sjöv., öfversta kajutan å ett
linieskepp, der cheferna från de olika fartygen
vanligen samlades för att öfverlägga hos
eskaderchefen.
Kampegräs, bot. Se Phleum.
Kampf, Arthur, tysk historie- och porträttmålare
samt etsare, f. 1864 i Aachen, utbildades
sedan 1879 vid akademien i Düsseldorf under
historiemålaren P. Janssen. Bland hans målningar
märkas I Berlins domkyrka natten d. 13–14 Mars
1888 (i Nya Pinakoteket, München), Fredrik
den store i Lissa (1889), Scen från år 1813 (i
Nationalgalleriet, Berlin). Bland hans etsningar
märkas Fångtransport i snö, Faundans, Eremit, I
kafét, Soldater från Fredrik den stores tid m. fl.
J. K–e.
*Kamtsjatka. Arealen af halfön med 60:de breddgraden
som nordgräns beräknas af Trognitz till 263,530
qvkm. och folkmängden till omkr. 10,000.
*Kanal (sp. 146–47). Nord-Östersjökanalen (Kejsar
Vilhelms-kanalen) fullbordades 1895, kanalen genom
Korintiska näset 1893. Panamakanalen är ofullbordad.
*Kanalen. Om förslag till bro öfver K. se Bro. Suppl.
Kanalvåg. Se Vattenpass.
*Kananur, i distriktet Malabar, presidentskapet
Madras, hade 27,418 innev. 1891.
*Kanara. Se Canara (äfven i
Suppl.).
*Kanarie-öarna hafva en areal af 7,273 qvkm.
eller (enligt K. Verneau: »Cinq ans de séjour
aux Iles Canaries», 1891) 7,167 qvkm., fördelade på
de olika öarna sålunda: Tenerife 1,946 qvkm., 108,081
innev. (1887), Fuerteventura 1,722 qvkm., 10,041
innev., Gran-Canaria 1,376 qvkm., 93,655 innev.,
Lanzarote 741 qvkm., 16,329 innev., La Palma 726
qvkm., 39,622 innev., Gomera 378 qvkm., 14,108 innev.,
och Hierro 278 qvkm., 5,892 innev. »De lyckliga öarna»
skulle vara ett verkligt paradis och rika, om det
regnade tillräckligt, men flere af dem äro regnlösa
nästan som en öcken. Lanzarote och Fuerteventura
hade intet ordentligt regn på 8 år (1871–79), den
förra ön och Hierro hafva ej några källor, utan äro
uteslutande hänvisade till regnvatten, hvarför man
nödgas dricka flere år gammalt vatten. Något bättre
lottade äro Gran Canaria och Tenerife, hvilka hafva
en årlig nederbörd af omkr. 335 mm. Kochenill har
genom användning af mineralfärgämnen så fallit i
pris, att odlingen deraf knappt är lönande, hvarför
sockerodlingen åter upptagits för tillverkning af
rom. Den bästa inkomstkällan på sista tiden har varit
tillströmningen af engelsmän, hvilka der söka helsa
och som i Puerto de la Orotava på Tenerife anlagt
ett stort sanatorium.
Ka asava, stad på nordvestra kusten af japanska
ön Nippon, prov. Kaga, vid floderna Saigava och
Asanogava, 8 km. från deras mynning i Japanska
hafvet. 88,877 innev. (1895). Dess hamn är det 10
km. aflägsna Takamats.
Kandiablommor. Se Mesembryanthemum.
Kandjur, lamaisternas bibel. Se Lamaism.
*Kangasala tillhör fr. o. m. 1897 Borgå stift.
Kangaslampi, kapell under Rantasalmi (se
d. o.) pastorat, Finland, är bestämdt att i framtiden
bilda eget pastorat. 1,168 innev. (1894). A. G. F.
Kangasniemi, imperielt pastorat af
3:dje kl., S:t Michels kontrakt, Nyslotts
stift, Finland, S:t Michels län, härad och
domsaga. Areal 1,337 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 10,928 pers. (1894).
A. G. F.
Kaninunderslägtet, zool. Se Hardjuren.
Kankaanpää [-kānpä], socken i Åbo och Björneborgs
län, Ikalis härad och domsaga, Finland, bildar
tillsvidare med Karvia och Honkajoki till egna
församlingar bestämda kapell ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Tyrvis kontrakt, Åbo
ärkestift. Areal 1,596 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 13,469 pers. (1894).
A. G. F.
Kannbrosken, anat. Se Larynx.
*Kannstatt hade 22,509 innev. 1895.
Kannstatt-rasen. Se Menniskoraser, sp. 1364.
Kannus, pastorat. Se Ylikannus.
Kanonisk komputation. Se Förbjudna led.
Kanonspak, krigsv. Se Handspak.
Kansallis-osake-pankki, F., Nationalaktiebanken,
finsk, 1890 inrättad bank med styrelse och
hufvudkontor i Helsingfors samt afdelningskontor i
23 af landets städer (1896), har ett aktiekapital af
4 mill. mark. Dess reservfond utgjorde 1896 25,700
mark, dess omsättning i debet och kredit s. å. 996,133
mill. mark. A. G. F.
*Kansas. 1. Staten hade 1,427,096 innev. 1890,
af hvilka 147,838 voro födda i utlandet (17,096
i Sverige), 50,543 färgade och 1,437 indianer,
hvartill komma 1,016 i census ej medtagna indianer
(ej kansas-indianer, hvilka till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
