Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kansler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antal af omkr. 200 lefva på en reservation i
Oklahoma). 1892 skördades 25,7 mill. hl. hvete (vida
mer än i någon annan stat), 53 mill. hl. majs och 16
mill. hl. hafre. Lika stora framsteg i jämförelse
med förhållandet 1880 visar boskapsskötseln. 1890
uppgafs antalet hästar till 930,000, nötkreatur
till 3,2 mill, svin till 4 mill., men antalet får
till endast 400,000. Industrien är mindre betydande,
ehuru äfven den visar framsteg; 1890 producerades i
4,471 etablissement af 32,800 arbetare varor för 110
mill. doll Jernvägarna hade
1894 en längd af 14,225 km. Den 1 Maj 1881 trädde
i kraft ett tillägg till författningen, som för
alltid förbjuder tillverkning och försäljning af
rusdrycker utom för medicinska och tekniska ändamål.
Hvarje öfverträdelse af bestämmelsen straffas med 100
doll. böter och 30 dagars fängelse. K. sänder numera 8
representanter till kongressen. Statsskulden hade 1892
sjunkit till 800,000 dollars. — 3. Staden hade
132,716 innev. 1890 (af hvilka 1,956 födda i
Sverige) och beräknades
1895 hafva minst 150,000. 1890 funnos
1,473 fabriker, med 14,750 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 32 mill. doll. — 4. Stad i
nordamerik. staten Kansas vid norra stranden af Kansas
river och vid en stor jernvägsknut, hade endast
3,200 innev. 1880, men 1890 redan 38,316.
Stora slagterier, fläsk- och köttinläggningsanstalten
(näst Chicagos de största i unionen), gjuterier och
maskinverkstäder, talgsmälterier och ljusfabriker
m. m.
*Kansler. Universitetskansleren utnämnes
enl. k. kung. d. 17 Juni 1893 af K. M:t efter val
af valmän från universiteten i Upsala (48 valmän)
och Lund (38) samt Karolinska institutet (18).
Kanslistil. Se Kurialstil.
*Kansu. Provinsens areal uppskattas nu till
omkr. 325,000 qvkm., medan den n. om Stora muren
belägna delen räknas till Mongoliet.
Kansu-Sin-tsiang, kinesisk provins, bildad 1885 af de
vestra delarna af prov. Kansu, det s. k. yttre Kansu,
vidare af de temporärt från Kansu skilda områdena Hami
och Tsjenti, hvilket senare omfattade städerna Barkul,
Turfan och Urumtsi, samt af södra Tian-sjan-landen
(Tian-sjan-Nan-lu) och norra Tian-sjan-landen
(Tian-sjan-Pe-lu) äfvensom kinesiska Öst-Turkestan
och gränsdistriktet Ili (Kuldsja). Areal 1,426,000
qvkm. Omkr. 1,286,000 innev. Hufvudstad är Urumtsi.
Kantabel, sångbar. Se Cantabile.
Kant-antändning. Se Centralantändning. Suppl.
Kantilena. Se Cantilena.
*Kanton hade enligt officiel beräkning 1895
499,298 innev. (336,754 män och 162,544 qvinnor). I
dessa siffror äro ej inberäknade befolkningen i
förstaden Ho-nam, på högra l. södra stranden af
Tsju-kiang, som beräknas hafva omkr. 30,000 innev.,
och den rörliga befolkningen på båtar i floden,
omkr. 20,000, så att K:s hela folkmängd kan anslås
till 550,000 l. kanske 600,000 pers. Varuomsättningen,
som var 215 mill. kr. 1886, nedgick 1894 till 118
mill. kr. (60 mill. kr. i import och 58 mill. i
export). Dessa siffror afse endast handeln med
utlandet, ej det varuutbyte, som förmedlas af
kinesiska djonker. Minskningen i exporten drabbar
företrädesvis té, en följd af den ökade teproduktionen
i Indien och på Ceylon, samt
råsilke, till följd af den japanska konkurrensen. Hamnen
besöktes 1894 af 2,256 fartyg, om 1,686,765 tons
(England 1,414,423 tons, Sverige-Norge 15,943 tons).
Kanton-floden. Se Tsju-kiang.
Kantoplastik (af Grek. kanthos, ögonvinkeln, och
plassein, bilda), kir. Se Blepharophimosis. Suppl,
(der genom tryckfel står kautoplastik).
Kan-tsjeu-fu, stad i kinesiska prov. Kan-su, 400
km. n. v. om Lan, nära Stora muren. Omkr. 150,000
innev.
*Kaoua. Se Kava-Kava.
*Kapacitet. Jfr Laddningskapacitet.
Kapauta, fordom namn på sjön Urmia.
Kapillarceller (af Lat. capillus, hår), bot., kallas
de med spiral- eller ringförtjockningar försedda
celler, som dels täcka hvitmossornas (Sphagnum)
stam, dels bilda hufvudmassan af deras blad, och i
hvilka vattnet på grund af hårrörskraften förmår att
stiga ända upp i stamspetsarna. Kapillarcellerna,
hvilkas väggar ofta äro genombrutna af runda hål,
omge sålunda dessa mossor, hvilka nästan alltid
lefva på fuktiga ställen, med ett vattenrikt lager
af största betydelse för deras hela tillvaro.
G. A.
Kapitalräkning. Se Kreditanstalt.
*Kaplandet hade 1891 1,527,224 innev. på en areal af
573,195 qvkm. Med kolonien förenades 1894 Pondoland
och 1895 kronkolonien af Britiska Betsjuanaland. Hela
kolonien består följaktligen af den egentliga
kolonien, 495,767 qvkm., 956,485 innev., Griqualand
West, 39,360 qvkm., 83,375 innev., Griqualand East,
19,668 qvkm., 152,618 innev., Tembuland, 10,676 qvkm.,
180,415 innev., Transkei, 6,610 qvkm., 153,563 innev.,
Walfisch Bay, 1,114 qvkm., 768 innev., Pondoland,
11,120 qvkm., 200,000 innev., och Betsjuanaland,
157,394 qvkm., 60,376 innev., tillsammans 741,709
qvkm., 1,787,600 innev. Den engelska besittningen
vid Walfisch Bay blef 1884 en beståndsdel af K., men
Basutoland, som 1871 annekterades af K., ställdes
1884 direkt under kronans myndighet. Af 1891 års
folkmängd i K. voro 376,987 af europeisk härkomst,
50,388 hottentotter, 229,680 fingo, 608,456 kaffrer
och betsjuaner, 13,907 malajer och 247,806 bländingar
af olika raser. Koloniens folkmängd ökas snabbt
(1875–91 med 32,66 proc.), företrädesvis genom
naturlig tillväxt, ty invandringen är tämligen
ringa. Enligt 1891 års census funnos i kolonien
732,047 protestanter (af dem voro 306,320 holländskt
reformerte, 139,058 episkopaler, 106,132 wesleyanska
metodister o. s. v.), 17,275 katoliker, 15,099
muhammedaner, 3,009 judar. Någon statskyrka finnes
icke sedan 1875, men de kyrkosamfund, som då
hade anslag af budgeten (reformerte, episkopaler,
presbyterianer och katoliker), få ett hvarje år
minskadt understöd af staten, 1895–96 uppgående till
6,785 pd st. — Undervisningen är icke obligatorisk. Af
den europeiska befolkningen 1891 kunde 29 proc. bland
den manliga och 28 proc. af den qvinliga hvarken läsa
eller skrifva. Kolonien har 5 högre af regeringen
subventionerade läroanstalter, hvilkas lärjungar
kunna aflägga prof vid universitetet i Kapstaden
(stiftadt 1873); detta är endast en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
