Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kansler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
examensanstalt för meddelande af
lärdomsgrader. Regeringens utgifter för undervisningen
uppgingo 1893–94 till 176,190 pd. — Det af kolonister
upptagna området var vid 1894 års slut 417,584
qvkm. Man räknade dessutom 165,300 qvkm. ännu icke
utlemnad jord. (En lag af 1887 stadgar vilkoren vid
försäljning till enskilda af den af regeringen ännu
disponerade jorden; bl. a. skall köparen inom ett år
erlägga minst 1/5 af köpeskillingen.) Skogsarealen
var s. å. sammanlagdt 1,390 qvkm. 1875 voro 2,347
qvkm. odlad jord, deraf 73 qvkm. vingårdar. Bland
sädesslag är hvetet det vigtigaste, men afkastningen
fyller jämnt och nätt behofvet. Större delen
af koloniens område egnar sig för vinkultur samt
odling af fruktträd af mångfaldiga slag. Den första
vinrankan planterades vid Kap redan 1653, således
långt före de franske hugenotternas ditkomst,
men det var genom dessa intelligenta och flitiga
kolonister som vinodlingen tog fart. Produktionen
är tack vare de ytterst gynsamma klimatiska
förhållandena utomordentligt stor: mellan 86 och
173 hl. per hektar. Efter 1886 har phylloxeran visat
sig äfven i K., hvarför i alla vinodlande grefskap
anlagts plantskolor med amerikanska vinstockar,
hvilka ej angripas af insekten. 1894 uppgafs
antalet vinstockar till 85,7 mill, hvilka lemnade
207,000 hl. vin, 63,000, H. bränvin och 711,000
kg. drufvor. 1896 funnos omkr. 388,000 hästar,
95,000 mulor och åsnor, 2,3 mill. nötkreatur, 14,4
mill. får, nära 5 mill. angoragetter och andra
samt 225,000 strutsar. Medan jordbruksfarmerna äro
jämförelsevis små, hafva får-farmerna ofta en mycket
stor utsträckning med hjordar af 1,500–10,000 får och
deröfver. Afkastningen uppgafs s. å. till 20,500
ton ull, 3,245 ton mohair (angoragetens hår) samt
132,500 kg. strutsfjädrar. Näst diamantgräfningen
och fårafveln lemnar strutsafveln (som tog sin
egentliga början 1869) den värdefullaste posten i
utförseln. Produktionens värde 1882–92 beräknas
till omkr. 104 mill. kr. — Af mineral eger
K. guld (hittills anträffadt i för små mängder
för att göra grufdrift lönande), stenkol
(lönande brytningskostnad endast i Stormberg,
s. om Oranjefristaten, mesozoiska bildningar),
koppar (de förnämsta grufvorna ligga i Lilla
Namalandet, bearbetas af två engelska bolag och
gifva årligen omkr. 20,000 ton malm, som för
nedsmältning i England exporteras på den jernväg,
som förenar Ookiep med Port Nolloth vid Atlanten),
jernmalm (mycket utbredd, men obetydligt bruten),
silfver, bly. Utomordentlig betydelse hafva
diamantfyndigheterna vid Vaalfloden. Det första
enstaka fyndet gjordes 1867 i grefskapet Hopetown,
den egentliga rusningen inträffade först 1870
omkr. det nuv. Kimberley, der på kort tid folkrika
samhällen växte upp i ödemarken. Grufvorna tillhöra
numera 4 bolag. Det diamantförande lagret ligger,
såvidt man hittills känner, ungefär mellan 28°
och 30° n. br. samt 24° och 26° ö. lgd. Men de
stora grufvorna vid Kimberley, Beaconsfield, De
Beers och Bultfontein hafva lemnat mer än 9/10 af
alla fran K. exporterade diamanter. Hela utförseln
(delvis beräknad, enär smugglingen är icke obetydlig)
af diamanter 1868–94 är mer än 50 mill. karat
(öfver 10,000 kg.), motsvarande i värde nära 70
mill. pd st.
Den ännu föga betydande industrien sysselsatte
1891 i 2,230 etablissement 32,735 pers., hvilka
producerade varor för 9,25 mill. pd., hvarvid
på de medräknade diamant-, koppar-, guld- och
stenkolsgrufvorna kommo nära 4 mill. pd. Dernäst
komma i ordning qvarnar, garfverier, vagnfabriker och
ulltvätterier. Handeln har deremot större betydelse
och växer med hvarje år i den mån inlandet träder
i förbindelse med kusten genom jernvägar. Med
Basutoland, Brit. Betsjuanaland och Oranjefristaten
bildar K. en sydafrikansk tullförening. Införseln,
som hufvudsakligen består af färdiggjorda kläder,
väfnader af alla slag, maskiner och andra arbeten
af jern, läderarbeten, dynamit och trävaror, hade
1895 ett värde af 13,481,000 pd, exporten värderades
till 16,577,000 pd. I sistnämnda summa ingick guld
(från Transvaal) med nära 8 mill., diamanter med 4,77
mill., ull med 1,7, angorahår med 0,7, strutsfjädrar
med 0,53, hudar med 0,48 och kopparmalm med 0,25
mill. pd. I hamnarna inlöpte s. å. 2,118 fartyg,
om 5,116,500 tons. Hufvudhamnar äro Kapstaden, Port
Elisabeth och East London. Koloniens handelsflotta
(tillhörande dessa tre hamnar) räknade 1895
29 fartyg, om 3,431 tons. Den första jernvägen
öppnades 1859; vid 1895 års slut funnos 3,626
km. statsbanor och 302 km. privatbanor (utgående
från Port Nolloth och Port Alfred). De vigtigaste
linierna äro Kapstaden–Wellington–Hopetown (som
fortsättes öfver Vaal till Bulawayo), Port
Elisabeth–Cradock–Colesberg, East London–Burghersdorp (som
sedan går genom Oranjefristaten och Transvaal till
Pretoria). Telegraflinierna hade s. å. en längd
af 10,164 km.; under byggnad år en öfverlandslinie,
som skall gå från Salisbury i Mashonaland genom hela
Afrika till Egypten. — Budgeten för 1894–95 upptog
inkomsterna till 5,417,610 pd och utgifterna till
5,388,157 pd; vid 1896 års början hade K. en skuld
af 27,5 mill. pd, till större delen lån upptagna
för allmänna arbeten, företrädesvis jernvägar. —
Lagstiftande rådet består nu af 22 medlemmar (3 för
hvarje provins och 1 för Griqualand West), valda för 7
år, representanthuset af 76 ombud för landtdistrikten
och städerna. För valbarhet till rådet fordras
att ega fast egendom af 2,000 pds värde eller annan
förmögenhet af 4,000 pds värde. Valmännen (desamma för
båda kamrarna) måste ega hus af minst 75 pds värde
(sameganderätt i annan fast egendom qvalificerar ej
till valrätt) eller hafva en årslön af minst 50 pd
och dessutom kunna skrifva sitt namn och uppgifva sin
adress och sitt yrke. Alla medlemmar af parlamentet
få ett arvode af 1 pd om dagen och dessutom, om
de bo mer än 24 km. från Kapstaden 15 sh. (13,50
kr.) om dagen för en period icke öfverstigande 90
dagar. Sedan 1882 få såväl engelska som holländska
användas som öfverläggningsspråk. Högsta domstolen,
som sedan 1889 tillika är appellationsdomstol,
består af 9 ledamöter; en afdelning har sitt
säte i Grahamstown, en annan i Kimberley. Det
egentliga K. jämte Griqualand West, som 1880 blef en
integrerande del deraf, är nu deladt i 74 »divisions»
och tillhörande områden i 29 distrikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
