Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlslunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
områden 64,649 qvkm., med 110,325 innev. Maharajan
Ranbir-Singh dog 1885 och efterträddes af
Pertab-Singh, men under förevändning att han stod i
illojal förbindelse med ryssarna afsatte den engelske
residenten honom i April 1889 och ett af residenten
beherskadt regentråd insattes, som i maharajans namn
fört styrelsen till stor båtnad för landet: näringarna
hafva gjort stora framsteg, vägar och vattenledningar
hafva anlagts och det sociala tillståndet förbättrats.
Kaskasatjåkko, berg. Se Kebnekaise. Suppl.
*Kaskö hade 831 innev. 1895.
Kasmogam, bot. Se Chasmogam. Suppl.
Kaso, turkisk ö i Medelhafvet, mellan Kreta och
Karpatho, tillhörig vijaletet Djesairi Bahri Sefid
(Hvita hafvets öar), 49 qvkm., består af kalksten och
är föga bördig. Före det grekiska upproret räknade
K. omkr. 12,000 innev.; ödelagdt af turkarna
1824, var det en tid öfvergifvet, men har nu åter
omkr. 8,000 innev., mest greker, som företrädesvis
idka sjöfart.
Kaspar von der Rön. Se Heldenbuch. Suppl.
Kassa [ka’sja], magyariska namnet på Kaschau.
Kassai, biflod från v. till Kongo, upprinner i
landskapet Bihé under 12° s. br., nära Kuanza och
flere af Sambesis källfloder, rinner först österut
till en stor kärrtrakt, der den genom Lotembva står
i förbindelse med sjön Dilolo och tidtals äfven med
Sambesi, vänder sig under 22° 10’ ö. lgd tvärt mot
n. och bildar derifrån till 7° n. br. gräns mellan
Angola och Kongostaten. Inkommen i Kongostaten,
upptager den från v. flere betydande tillflöden
(Luembe, Luasjima, Tsjikapa), bildar under 6° 40’ det
6 m. höga Poggefallet och längre ned Wissmannfallet,
får en bredd af 1,000 m. och upptager under 5° 20’
den 500 m. breda Lulua, som har sina källor nära
Sambesis. K. antager derefter nordvestlig riktning,
upptager under detta sitt nedre lopp sina största
bifloder: Sankuru och Mfini (Lukenje, Ikatta,
som tillika utgör aflopp för Leopold II:s sjö)
från h. samt Kuango från v., lår sedan namnet Kva
(Kwa) och förenar sig, 640 m. bred och 36 m. djup,
med Kongo vid Kwamouth, under 3° 20’ s. br. och
16° 10’ ö. lgd. Vid högt vattenstånd tillför
den Kongo 12,000 kbm. vatten i sekunden. Längden
beräknas till närmare 2,000 km. Från mynningen till
Wissmannfallet är den segelbar och sannolikt äfven
ofvanför Poggefallet, hvarjämte flere bifloder äro
delvis segelbara. Stränderna äro än bevuxna med täta
skogar, än omgifna af vidsträckta savanner; ofta äro
de af öfverraskande skönhet.
*Kassala föll i mahdisternas händer 1885, eröfrades
1894 af italienarna, men öfverlemnades 1897 af dem
åt egypterna. Omkr. 3,000 innev.
Kassandreia. Se Potidaia.
*Kassel. 1. Regeringsområdet hade 850,378
innev. 1895. — 2. Staden hade s. å. 81,738 innev.
Kassonad. Se Socker, sp. 4.
Kast. Se Växthus.
Kastal (förvrängning af kastell, se d. o.), på Gotland
benämning på en för försvarsändamål, i omedelbar
närhet af en kyrka uppförd tornlik stenbyggnad af
synnerligen fast konstruktion. Jfr H. Hildebrand:
»Sveriges medeltid» (V, 691–702).
Kastanjebaggen (kastanjeborraren).
Se Ollonborrar.
Kastlösa, bot. Se Adonis, växtslägte.
*Kastlösa. 5,644 har. 977 innev. (1896).
Kastman, Karl Vilhelm, pedagog, ämbetsman,
f. i Vesterlösa, Östergötland, d. 20 Juli
1832, blef student i Upsala 1852, der han 1858
aflade filos. kandidatexamen, kollega i Eksjö
1859, läroverksadjunkt i Norrköping 1863 och
seminarielärare i Linköping 1864, var rektor vid
folkskolelärareseminariet i Karlstad 1871–83 och
i Stockholm 1883–91 samt tjenstgjorde under tiden
jämväl såsom folkskoleinspektör 1867–71 och sedan
1877. K. utnämndes 1891 till kansliråd och byråchef i
Ecklesiastikdepartementet. K. var medlem af 1878 års
kyrkomöte. Han var led. af komitéerna ang. normalplan
för folk- och småskolor 1877–78 och 1888–89 och
af komitén ang. läroböcker för folkskolan 1884–87
samt ordf. i komitéerna ang. läsebok för folkskolan
(1889), ang. andesvagas undervisning (1893–94) och
för utarbetande af folkskolestadga för vissa städer
(1895). På det pedagogiska området har han utöfvat
äfven en betydande skriftställareverksamhet. Han
utgaf »Bidrag till pedagogik och metodik för
folkskolelärare» (1867, 6 hftn; i förening med
K. L. Anjou och Knut Kastman), Metodiska anvisningar
för den första undervisningen i modersmålet (1868),
var 1871–81 jämte K. L. Anjou utgifvare af »Tidning
för folkskolan» (se d. o.) och. 1882–91 af dess
fortsättning »Tidskrift för folkundervisningen» och
redigerade 1881–83 »Skolan och hemmet», en samling
uppsatser rör. uppfostran och undervisning, samt
utarbetade läroböcker i skandinavisk historia och,
i förening med. Knut K., läseböcker för småskolan,
hvilka utgått i en mängd upplagor, och, i förening
med I. Lyttkens, Ordlista öfver svenska språket (1893).
*Kastning. Det lyckades 1896 prof. S. Bang i Köpenhamn
och hans assistent Stribolt att påvisa och renodla
den bakterie, som förorsakar kastningen.
Kastor, miner. Se Petalit.
Kastorin. Se Castorine.
Kastro. Se Antiparos. Suppl.
Kastsöm. Se Sömnad.
*Kasuistik. 2. Med. Samling af sjukdomsfall, beskrifna
i något medicinskt arbete.
Katafryger. Se Montanister.
Katakolon, en 1875 anlagd hamnplats på udden K. i
grekiska nomarkien Achaia och Elisr genom jernväg
förenad med det 12 km. aflägsna Pyrgos och derigenom
äfven med Argos och Athen. 612 innev. (1889). Näst
Patras och Kalamata den förnämsta exportorten för
korinter.
Katalansmide. Se Jern, sp. 1122, och Rännverkssmide.
Katamaran. Se Catamaran.
Katanga. Se Msiris rike. Suppl.
*Katarina. 1. Församling, hade 43,134 innev. 1896.
*Katarina. 1. K. från Alexandria. Se vidare Liten
Karin.
*Katarina, svenska drottningar. — 6. K.
Jagellonica dog enligt inskriften å hennes likkista d. 16
Sept. (ej 15 Nov.) 1583. Hon begrofs d. 16 Febr. 1584.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
