Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlslunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Katarina, engelska drottningar. — 3. K. Howard. Se
Rättelser, bd 18, sp. 845.
*Katarina, fransk drottning. Hector de la Ferrière
har publicerat Lettres de Catherine de Medicis (5 dlr,
1880–95; omf. tiden t. o. m. 1577).
*Katarina, ryska kejsarinnor. — 1) K. I. Hennes förste
man var dåv. ryttaren vid Livländska adelsfanan
Johan Kruse (Cruhs). Straxt efter bröllopet 1702
togs Marienburg genom kapitulation, och Katarina
bortfördes. När Kruse 1708 (då »förare») ville
ingå nytt äktenskap, med en enka Sofia Richter,
meddelade han inför konsistoriet i Pernau, enligt
dess ännu i behåll varande protokoll, att K. var
köpmansdotter från Polen (antagligen Litaven eller
polska Livland), och en major v. Heinen berättade i
en till konsistoriet insänd skrift, att han efter
Dorpts kapitulation (1704) sett Katarina i Narva,
att hon då varit hos »Menschenkopf» (Mensjikov) och
med denne haft 2 barn, att hon ej ville återknyta
förbindelsen med sin förste man, »emedan hon nu hade
det så bra som en prinsessa». 1710 var Kruse sergeant
vid öfverste Nierots regemente, och det är antagligt,
att han med detta regemente vid Revals kapitulation
(d. 28 Sept. 1710) råkade i rysk fångenskap. Hans
senare öden äro ej kända. Jfr »Sitzungsbericht
der Gesellschaft für gesch. u. alterth. der
Ostseeprovinzen Russlands, 1894» (1895).
Katarsis. Se Katharsis och Tragisk.
Katavotrer, Nygrek., underjordiska kanaler, trattar
eller hålor, i hvilka en flods eller sjös vatten
får underjordiskt aflopp, förekomma företrädesvis
i kalkberg, såsom i Krain (»kesselthäler») och
Grekland. De hafva länge varit kända i Beotien i sjön
Kopais, som grundligt undersöktes af A. Philippson;
de senare åren har fransmannen E. A. Martel gjort
katavotrerna på Peloponnesos till föremål för en
närmare undersökning. De ligga der i slutna dalar,
som öfverallt omgifvas af berg och der regnvattnet
har uteslutande underjordiskt aflopp. Dessa dalar
äro, för så vidt de äro kända, till antalet 12, af
hvilka 7 till hvarandra stötande ligga i det gamla
Arkadien, hvars alla sjöar och vattendrag absorberas
af katavotrer: Phonia (Pheneos), Zaraka (Stymphale),
Klimendi, Bugiati och Skotini, Kandyla och Levidi,
Tripolis och Franko Vrysi. De andra slutna bäckenen
på Peloponnesos äro Karaklinu, n. v. om sjön Phonia,
Palaio-Kori, nära Navpliaviken, samt n. v. om
Monemvasia tre sammanhängande bäcken, den forna
slätten Levkas. Alla dessa slutna bäcken hafva intet
annat aflopp för vattnet än katavotrer, och då dessa
ofta tilltäppas af trädstammar, stenar, lera o. d.,
finna höst- och vårregnen icke alltid tillräckligt
aflopp, hvarigenom feberalstrande träsk uppstå. För
att förekomma detta är det nödigt att försäkra
sig om att katavotrerna funktionera och att lära
känna deras inre för att undanrödja orsakerna till
deras tillstoppning, och dermed hafva flere franska
och grekiska vetenskapsmän de senare åren varit
sysselsatta. Efter ett underjordiskt lopp af ofta
10–30 km. återser sjöarnas och träskens vatten dagen
i form af vackra källor vid stranden af Navpliaviken
eller i Evrotas’, Alfeios’ och Lavons dalar.
*Kate. 1. J. J. L. ten K., afled 1889. —
2. H. F. C. ten K., afled 1891.
Katedralskola. Se Lärdomsskola.
*Katekes. Den första svenska öfvers. af Luthers
katekes utkom troligen 1548, ehuru det äldsta i
behåll varande exemplaret af en sådan öfvers. är
tryckt först 1572. Jfr A. C. Bang: »Dokumenter og
studier vedrörende den lutherske katekismus’ historie
i Nordens kirker» (I, 1893) och H. Lundström: »När
utkom Luthers lilla katekes första gången på svenska?»
(i »Samlaren», XVIII. 1897).
*Kateket. Från och med 1894 hafva de af Samfundet pro
fide et christianismo tillsatta och med tillhjelp af
församlingarna underhållna kateketerna i Stockholm
uteslutande till uppgift att biträda församlingens
presterskap vid konfirmationsundervisningen. Kateketen
får af församlingens kyrkoherde sig tilldelad en
afdelning konfirmander, högst 50. »Kateketskolor»
i den ursprungliga betydelsen finnas alltså icke
vidare i Stockholm. Skolutskottet i Pro Fide et
Christianismo låter kateketerna tjenstgöra i de
församlingar, der de kunna anses vara mest behöfliga.
J. P.
*Katharsis i estet. bemärkelse. Se Tragisk, sp. 600.
Katholisch-Hennersdorf. Se Hennersdorf. Suppl.
Katib Tsjelebi. Se Hadji Chalfa.
*Kation. Se vidare Ion. Suppl.
*Katkov, M. N., afled 1887.
Katolikos (Grek. katholikos, allmän), titel, som
bäres af tre patriarker inom den armeniska icke
unerade kyrkan, hvilka betrakta sig såsom Gregorius
illuminators (se denne) laglige efterträdare, nämligen
patriarkerna i Sis (Cilicien), i
Ag-Tha-marklostret (på en ö i sjön Van) och i Etschmiadzin (ryska
guvern. Erivan, Transkaukasien). Endast den sistnämnde
erkännes af alla armeniska icke unerade kristna såsom
högsta andliga öfverhufvud och af regeringarna såsom
verklig katolikos. Han väljes af delegerade från
alla de armeniska stiften i Turkiet, Ryssland och
Persien m. fl. land. Ryska regeringen presiderar vid
valet och anser sig ej förbunden att utnämna den, som
majoriteten valt; hon utser medlemmarna i den synod,
som biträder katolikos, och insätter en kejserlig
prokurator vid densamma.
Katona, J. Se Magyariska literaturen, sp. 631.
*Katrineberg, kapellförsamling. 552 innev. (1896).
*Katrineholm. 1. Stationssamhället hade 1,618
innev. 1890. Ordnings-, byggnads- och brandstadgarna
för rikets städer äfvensom helsovårdsstadgan i
hvad den afser stad lända i tillämpliga delar till
efterrättelse sedan 1883. Platsen har äfven sparbank
och ett Södermanlands ensk. banks kommissionskontor.
Katrineholm, träullfabrik. Se Baldersnäs. Suppl.
Katrinelund, en 1892 upprättad privat vårdanstalt
för sinnessjuka qvinnor vid Malmö.
Katsekow, katsepenningar. Se Mantalsräntan.
*Katsjar. Se Cachar. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
