Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katslösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rysk-amerikanska telegrafkompaniets anläggning af
telegraflinier i Sibirien och tillbragte tre
år under resor i dess nordöstra del, skildrade i
Tent life in Sibiria (1870; »Lägerlif i Sibirien»,
1891). Efter en 1885–86 med målaren G. A. Frost
företagen resa genom nordöstra Ryssland och Sibirien
offentliggjorde han 1887–90 i »Century magazine»
en serie uppseendeväckande, dystra skildringar af de
förvistes behandling, hvilka 1891 utgåfvos i bokform
(Sibiria and the eocile system; »Sibirien», 1892).
*Kennedy, G. Rad 7 läs Jessy Allan i st. f. Jenny
Allan.
Kennelklubb [hårdt k; af Eng. kennel, hundkoja],
förening afsedd att främja en förbättrad hundafvel
genom att väcka ett allmännare intresse för hundar
af ren ras och sprida kunskaper om rasrenhetens
företräden. De svenska (stiftad 1889),
finska (s. å.) och danska (1897) kennelklubbarna
utgifva tidskrifter och hundstamböcker, anordna
hundutställningar och fältprof samt tillhandahålla
afvelsdjur af ren ras. Ehuru Norge ännu saknar
en kennelklubb, hölls dock den första nordiska
hundutställningen i Kristiania (1877), på initiativ
af »Kristiania jægerklub», som äfven sedermera (1880
och 1887) anordnat hundutställningar och verkar för
bildandet af en norsk kennelklubb. H. Szs.
*Kenngott, G. A., tog 1891 afsked och dog 1897.
Kenotafion [hårdt k], Grek. Se Cenotafium.
Kenotiker [hårdt k]. Se Cenotiker.
*Kent. — 2. Grefskap, hade 1,142,324 innev. 1891;
såsom förvaltningsområde, d. v. s. frånräknadt
Rochester, Cinque Ports, Romney marsh, Maidstone och
Canterbury, är det 3,934 qvkm. stort, med 785,674
innev.
*Kent. 1. Edmund föddes d. 5 Aug. 1301 och afrättades
d. 19 Mars 1329. — 2. Edvard förmälde sig d. 29 Maj
i Koburg och dog d. 13 Juli 1818 i Kew.
Kentaurer [hårdt k]. Se Centaurerna.
Kentoripa [hårdt k]. Se Centuripe. Suppl.
Kentska tärnan [hårdt k]. Se Tärneslägtet.
*Kentucky. 2. Staten hade 1,858,635 innev. 1890,
af hvilka 268,173 färgade och 71 civiliserade
indianer; 59,356 pers. voro födda i utlandet (184
i Sverige). Industrien sysselsatte s. å. i 7,745
fabriker 65,579 arbetare; produktionsvärdet uppgafs
till 126,7 mill. doll. Vigtigaste fabriksstaden är
Louisville. Jernvägarna hade 1892 en längd af 4,566
km. Till kongressen sänder staten 11 representanter.
*Kerbela anses nu hafva öfver 50,000 innev.
Kerberos [hårdt k]. Se Cerberus.
*Kereddin, pasja, afled 1890 i Konstantinopel.
Keren [hårdt k], bogos’ hufvudort på östra sluttningen
af abessiniska höglandet, s. s. v. om Massaua,
omkr. 1,450 m. öfver hafvet, vid karavanvägen
mellan Massaua och Kassala. K. med omgifning har
nära 10,000 innev. Det har ett fort, som förut var
besatt af egypterna, men 1889 intogs af italienarna,
och var förr ett hufvudsäte för katolska missionärer
(lazarister), från hvilkas seminarium många infödda
predikanter utgått.
Kereve [hårdt k]. Se Njansa.
Kerfstedt, Hilda Augusta Amanda, författarinna,
f. Hallström i Eskilstuna d. 5 Juni
1835, systerdotter till Richard Dybeck, trädde i
äktenskap 1855 med prosten i Hedemora B. G. Lindgren
(död 1858) och 1872 med sedermera direktorn vid
Blindinstitutet P. Kerfstedt. Hon har utgifvit, till
en början anonymt, flere berättelser och noveller,
utmärkta för behaglig stil samt en religiös och
innerlig stämning, bland hvilka må nämnas Vid
vägkanten (2 samlingar, 1880, 83), Kärlek och andra
berättelser (1885), Eva (1888), romanen Holger Wide
(1893) och Bland fält och ängar. Berättelse för
barn och ungdom (1895). Flere af hennes arbeten
äro öfversatta på finska, norska och holländska.
E. F.
*Kerguelens land förklarades 1892 vara fransk
besittning.
*Kerimäki tillhör fr. o. m. 1897 Nyslotts stift.
Kérk [hårdt k]. Se Veglia.
Kerkena [hårdt k] l. Karkena, tunisisk ögrupp i
Gabesviken, 25 km. ö. om staden Sfax, från hvilken
en grund hafsarm skiljer den. Omkr. 3,000 innev.
(enligt Duveyrier 6–7 tusen). De båda större
öarna, af romarna kallade Cercina och Cercinitis,
hafva hvardera ett saltträsk och äro bevuxna med
dadelpalmer, olivträd och alfagräs och medgifva
äfven någon spanmålsodling. På romarnas tid voro
de förvisningsort.
*Kerkyra (ej Kerkȳra). — K. melaina. Se
Corzola. Suppl.
*Kerl, G. H. B., var 1868–92 medlem af k.
tekniska deputationen och 1877–85 af
patentverket. »Repertorium der technischen litteratur»
utgifves sedan 1882 af Biedermann.
Kerlaugar [hårdt k], Fornnord. Se Karlögar.
Kermadec-öarna [hårdt k], ögrupp i Stilla hafvet,
n. ö. om Nya Zeeland, 1886 ockuperad af England och
sedan 1887 administrativt förenad med Nya Zeeland,
består af 4 små vulkaniska öar, tillsammans 33
qvkm. Endast Raoul l. Sunday Island är bebodd (19
pers. 1891, 7 pers. 1893, nybyggare från Nya Zeeland).
Kermansjah [hårdt k]. Se Kirmansjahan.
Kermes mineralis [hårdt k]. Se Antimon.
*Kern, Jakob Konrad, dog 1888.
*Kernbo, socken. 4,467 har. 927 innev. (1896).
Kernell [tjärne’ll], Per Ulrik, Bellmanssångare,
reseskildrare, född d. 9 April 1797 i Linköping,
blef 1815 student i Upsala, der han fann en nära
vän i sin kusin skalden Atterbom, som förr varit
hans informator. På samma gång som K. vände sin
håg till allvarliga lifsfrågor och fördjupade sig i
humanistiska studier, vardt han på sina fristunder
hufvudpersonen i en glädtig studentkrets,
som företagit sig att å Östgöta nationssal
uppföra sällskapsspektakel och framförallt att
sceniskt återgifva Bellmans lyrisk-dramatiska
qväden. Utomordentligt älsklig till både sitt
yttre och sitt inre väsende samt begåfvad med
en särdeles välljudande sångröst, en hänförande
deklamationsförmåga och stora mimiska anlag,
uttryckte K. bättre än någon annan den eteriska,
fint poetiska och svårmodiga sidan af Bellmans humor,
utan att derför alls undanskymma den skalkaktiga
eller vilda glädtighet, som utgör dess grundton, och
som endast adlades i K:s sångföredrag. Ett begynnande
bröstlidande nödgade K. att uppskjuta sin filosofiska
grad och söka bot i ett sydligare luftstreck. Han
for 1822 sjövägen till Gibraltrar, besökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
