Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kernmjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spanien, Frankrike och en längre tid Italien, vandrade
genom Tyrolen och Bajern samt slog sig ned i Erlangen,
der han fann faderliga vänner i filosofen Schelling
m. fl. universitetslärare. En badkur i Ems hösten 1823
förvärrade hans sjukdom, och han afled af lungsot
i Erlangen d. 30 Mars 1824. K:S svåger Kristian
Stenhammar (se denne) utgaf 1825 hans liffullt och
fängslande skrifna bref och dagboksanteckningar under
titeln Anteckningar under en resa i det sydliga Europa
(4:de uppl. 1833). Jfr Atterbom: »Minnes ord öfver
Per Ulrik K.» (1824; 2:dra uppl. 1825).
Kernmjölk. Se Smör.
Kerouan [hårdt k]. Se Kairwan.
*Kerry uppgifves officielt hafva en areal af 4,799
qvkm., med 179,136 innev. 1891.
Kertesvein [hårdt k]. Se Hird.
*Kervyn de Lettenhove författade vidare
bl. a. Relations politiques des Pays-Bas et de
l’Angleterre sous le régne de Philippe II (10 bd,
1882–91) och det af Franska akademien prisbelönta
Les Huguenots et les Gueux (6 bd, 1883–85). Hans
sträfvanden gingo under de senare åren hufvudsakligen
ut på att återställa Filip II:s ära och systematiskt
nedsätta Vilhelm af Oranien. Död 1891.
Kesanlyk [hårdt k]. Se Kasanlyk.
*Kessel. Hieronymus van K. föddes i Antwerpen 1578
och dog efter 1636. — Jan van K. d. ä. dog 1679
i Antwerpen.
*Kestad, socken. 732 har. 166 innev. (1896).
Kestilä [hårdt k], imp. pastorat af 3:dje kl.,
Brahestads kontrakt, Kuopio stift, Finland, Uleåborgs
län, Haapajärvi härad, Piippola domsaga. Areal 344
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,504 pers. (1894).
A. G. F.
Kesälaks [hårdt k; F. Kesälahti], konsist. pastorat
af 3:dje kl., Karelens nedre kontrakt, Nyslotts
stift, Finland, Kuopio län, Libelits härad, Kides
domsaga. Areal 569 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
3,335 pers. (1894). A. G. F.
Keta [hårdt k], Quitta, Kwitta, hamnstad i britiska
Guldkustkolonien i Öfre Guinea, på en smal halfö
mellan hafvet och K.-lagunen, i hvilken floderna Ewe
och Todsji mynna ut. Omkr. 5,000 innev. K. ligger
på samma plats, der det danska fortet Prindsensteen
förr låg.
Ketoner, kem., benämning för en klass organiska
föreningar, för hvilka den vanliga acetonen kan anses
såsom typ. Ketoner äro föreningar af radikalen CO
med tvänne alkoholradikaler, eller CnHm. CO. CxHy. I
händelse ketonerna innehålla tvänne grupper CO,
kallas de diketoner. P. T. C.
Ketsjua [hårdt k]. Se Quichua.
Ketsjvajo [hårdt k]. Se Cetewayo. Suppl.
Ketta [hårdt k]. Se Keta. Suppl.
*Kettilstad. 16,194 har. 1,632 innev. (1896).
Kettle [ke’ttöl], Sir Rupert. Se Förliknings-
och skiljenämnder. Suppl.
*Keudell, R. von, lemnade 1887 ambassadörsposten.
*Keuru tillhör fr. o. m. 1897 Borgå stift.
Kex. Se Cakes. Suppl.
*1. Key, K. F. E. Emil, afled d. 31 Dec. 1892 i Visby.
*2. Key, E. A. H. En frukt af K:s lifliga intresse
såsom led. af 1882–84 års stora
läroverkskomité är den af honom utarbetade Bil. E. till
komiténs utlåtande, hvilken innehåller Redogörelse för
den hygieniska undersökningen (1885; i sammandrag
öfvers. till tyskan af L. Burgerstein: Axel Keys
schulhygienische untersuchungen in deutscher
bearbeitung, 1889). Hans i sammanhang med dessa
undersökningar stående föredrag vid den 10:de
internationella medicinska kongressen i Berlin
1889 Die pubertätsentwicklung und das verhältniss
derselben zu den krankheitserscheinungen der
schuljugend belönades med Sv. Läkaresällskapets
årspris 1893. Såsom rektor vid Karolinska
institutet 1886–97 inlade K. stora förtjenster
om läroverkets utveckling. I sina program till
de professorsinstallationer, som under hans
rektorat egde rum, behandlade han flere kapitel ur
medicinens historia i Sverige. Särskildt må påpekas
Till kirurgiens historia i Sverige, särskildt
med hänsyn till den kirurgiska undervisningen i
Stockholm (1897). 1882–87 var K. en af hufvudstadens
representanter i riksdagens Andra kammare samt har
sedan 1886 såsom den ene af Vet. akad:s representanter
tillhört styrelsen för Stockholms högskola. Den
28 Mars 1897, på 36:te årsdagen af hans utnämning
till professor, var K. föremål för en storartad
hyllning, vid hvilken bl. a. hans af O. Björck målade
porträtt aftäcktes och ett fest band af »Nordiskt
medicinskt arkiv» öfverlemnades till honom. Han
tog 1897 afsked från professuren. — Hans son,
Karl Axel Helmer, född d. 26 April 1864, docent i
literaturhistoria vid Upsala universitet 1894–95, har
skrifvit literaturhistoriska uppsatser (Alessandro
Manzoni, 1894, m. fl.) och skådespel samt är sedan
1897 redaktör af »Svenska Dagbladet». R. T–dt.
3. Key [kej], Ellen Karolina Sofia, föreläserska,
författarinna, dotter af K. 1, född d. 11
Dec. 1849 på Sundsholm i Södra Tjust, har sedan
1883 verkat som föreläserska i svensk kultur-
och literaturhistoria vid Arbetareinstitutet
i Stockholm samt äfven varit lärarinna vid en
privatskola. Hon har derjämte uppträdt såsom
entusiastisk förkämpe för radikala åskådningssätt
i sociala, etisk-religiösa och estetiska frågor,
dels genom formfulländade och tankedjupa föredrag,
som hon hållit både i Sverige och i grannlanden,
dels genom skrifter, i hvilka gedigna insigter och
sjelfständigt tillkämpade åsigter iklädts en på
samma gång kraftfull och ädel språkform. Grundtonen
i hennes skriftställarskap utgöres af krafvet på
den rent menskliga individualitetens fria utveckling
inom alla lifsområden. Mycken uppmärksamhet väckte
hennes skrift Några tankar om huru reaktioner uppstå
(1889). De med värme och talang skrifna biografierna
Ernst Ahlgren (s. å.) och Anne Charlotte Leffler,
duchessa di Cajanello (1893) framkallade en
polemik om bl. a. äktenskapsfrågan. Den literära
studien C. J. L. Almqvist, Sveriges modernaste
diktare (1897) samt de framstående småskrifterna
Individualism och socialism (1895) och Bildning (1897)
förtjena ock nämnas. Ett af fröken K. 1896 hållet
föredrag i qvinnofrågan, hvilket väckte en storm i
qvinnoemanicipationens läger, gaf upphof till hennes
skrifter Missbrukad kvinnokraft samt Kvinno-psykologi
och kvinnlig logik (s. å.), i hvilka hon framhåller
vigten deraf att arbetet för qvinnofrigörelsen icke
må upphäfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
