Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kernmjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkmängd till endast 345,25 mill.). Enligt Popov är hela
K:s medelfolkmängd 105 pers. per qvkm., ungefär som i
Italien. De olika provinserna förete emellertid stora
olikheter; medan Junnan och Kuei-tsjeu hafva endast
20–30 innev, pr qvkm., hafva Kiang-su, Sjan-tung
och Ngan-hoei 220–256 pr qvkm., således mer än
Belgien, Java och de tätast befolkade distrikten
i Indien. Som dessa tre provinser mer än andra
besökas af främlingar, har man derigenom fått den
oriktiga föreställningen om öfverbefolkning i K. —
Kristendomen inträngde i K. redan i 7:de l. 8:de
årh. under form af nestorianism, hvilken nådde sitt
kulmen i landet under mongoldynastien (13:de årh.),
då katolicismen infördes till följd af missionärers
(Piano Carpinis o. a:s.) resor. Antalet protestanter
i K. beräknas nu till 30–50 tusen. Missionärerna,
till större delen engelsmän och amerikaner,
men äfven åtskilliga svenskar, äro omkr. 250,
understödda af omkr. 600 infödda medhjelpare; de
hafva grundat ett tjugotal sjukhus och öfver 350
skolor med omkr. 7,500 barn. De mest blomstrande
missionssällskapen äro London missionary society,
American methodist episcopal missionary society
och China inland mission. En grekisk-ortodox mission
började verka i Peking i slutet af 1600-talet, för att
sörja för ett hundratal 1686 tillfångatagna kosakers
religiösa behof. Den ryska missionen har länge tjenat
som politisk agent för att lemna ryska regeringen
underrättelser och har aldrig gjort propaganda. Judar
kommo öfver Persien till K. redan i 1:sta årh. och
bosatte sig i Kai-fong, der de ännu till ett antal af
omkr. 400 vistas, alla ganska fattiga. Muhammedanerna
(dunganer, hoei-hoei l. panthai) äro minst 20 mill.,
mest i Junnan (4 mill.), Kan-su (8 mill.), Sjen-si
(7 mill.)
Rörande förvaltningen må göras följande tillägg
och beriktiganden. Ministerrådet eller kejserliga
kansliet har numera blott en fiktiv makt; deremot
har statssekretariatet l. statsrådet, med obestämdt
antal medlemmar (sedan många år tillbaka icke öfver
5 och nu endast 4), såsom kejsarens hemliga råd
ett ganska stort inflytande på ärendena. Till de 7
ministerier, som uppräknas i hufvudartikeln (sp. 695),
lades 1885 ett marinministerium (hai-pu). Ett
slags kolonialministerium är li-fan-juen, som
centraliserar alla ärenden rörande Mongoliet,
Tibet, Kuku-nor och Kan-su-Sin-tsiang och som före
utrikesministeriets (tsung-li-ja-men) inrättande
ledde alla förbindelserna med ryska regeringen. Dessa
centrala verk hafva intet initiativ i ärendenas
ledning, deras uppgift är hufvudsakligast att
kontrollera ämbetsmännens handlingar och bevara
hos folket de moraliska begreppen och lydnad för
gammalt skick. De högre ämbetsmännen, som väljas
bland de tre nationaliteterna: mandsju, mongoliska,
kinesiska, långt ifrån motsvara i sina handlingar
och i sitt lefnadssätt de teoretiska fordringarna;
i ingen annan samhällsklass möter man så mycken
girighet, skrymteri, intriger och oredlighet som bland
dessa folkets uppfostrare. Men till ämbetsmännens
demoralisering bidrager regeringen sjelf genom att
sälja sysslor, värdigheter och titlar. — Provinsernas
(cheng l. seng) förvaltning är fullt autonom, och de
högsta provinsämbetsmännen, de 8
generalguvernörerna (tsong-tu) i Europa kallade vicekonungar,
äro nästan suveräna inom sitt område; de utöfva
liksom guvernörerna (swi-fu l. fu-tai) såväl civil
som militär myndighet; de sistnämnda biträdas af ett
provinsråd, bestående af viceguvernören, som äfven
är skattmästare, provinsdomaren samt kontrollörerna
öfver salt- och spanmålsskatterna.
Om arméns styrka eger man ingen säker kännedom;
på papperet uppgafs den 1891 till 1,4 mill., men
man anser, att denna siffra bör minskas till hälften
eller t. o. m. till 1/4, i synnerhet nu, sedan kriget
med Japan beröfvat K. den bättre delen af dess flotta
och upplöst en stor del af landtarmén. Intendentur,
sanitetskår, generalstab och genitrupper saknas. Det
enda man på senare tid reformerat är utrustningen;
arsenaler hafva anlagts i Shanghai (1862), Nankin
(1864), Fu-tsjeu (1866), Tientsin (1871) och Vampoa
nära Kanton och Kirin (1879). Men hvad som alltid
brister är dugligt befäl. Sedan 1885 har man dock
skapat 3 krigsskolor, i Tientsin, Ningpo och Kanton,
men man anser, att elever, som utgått från den äldsta
och mest ansedda af dessa (i Tientsin), veta knappt
så mycket i krigskonst som europeiska korpraler. —
Den kinesiska flottan består af 4 eskadrar hvilka
sakna enhetlig ledning. Fore sista kriget med
Japan hade K. 98 krigsfartyg (jämte torpedobåtar),
försedda med 2,500 kanoner och med en besättning af
660 officerare och 6,400 man. Men dessa stridskrafter
äro nu betydligt reducerade, så att flottan nu (1897)
har inga pansarfartyg och endast 16 transportfartyg
och 34 torpedobåtar. Vid 1896 års början beställdes 3
pansarkryssare i Tyskland. En sjökrigsskola inrättades
1890 i Tientsin af Li-hung-tsjang, och de första
sjöofficerarna utgingo derifrån 1897. Marinarsenaler
finnas i Port Arthur, i Vei-hai-vei, Port-Li, Kanton
och Shanghai.
Finanser. Statens inkomster härröra från tre källor:
direkta skatter (dels grundskatt såväl i pengar,
omkr. 35 mill. taël, som i spanmål, dels personella
skatter, omkr. 3,8 mill. taël), li-kin (efter 1865,
godtycklig och obestämd, bl. a. på inhemskt opium)
och indirekta skatter (i främsta rummet sjö-tullar,
sedan 1860, 21,4 mill. taël 1895, saltskatt, skatt på
teplantager, fiske o. s. v.). Tillsammans beräknades
statsinkomsterna för 1889 till 121,4 mill. taël
(omkr. 430 mill. kr.), oberäknadt skatter in
natura. Budgetens storlek kan ej exakt uppgifvas;
hvarje guvernör mottager nämligen diverse skatter,
för hvilka han ej redovisar, hvartill kommer den
kejserliga skatten. — 1874 upptog K. sitt första
lån, å 627,675 pd st.; 1878 upptogs ett nytt lån,
å 1,604,000 pd st., 1884 och 1886 lånades 3,780,000
pd, 1887 af Tyskland 5 mill. mk, 1894 1,635,000
pd, och 1895 3 mill. pd. Samma år lemnade inhemska
banker och utländska syndikat 2 mill. pd, och ett
inländskt lån upptogs å 5 mill. pd. För att gälda
krigskostnadsersättningen till Japan upptogs 1895
ett nytt lån i Europa å 15,820,000 pd, och 1896
kontraherades ett annat å 16 mill pd. Som säkerhet
tjena i allmänhet tullinkomsterna. K:s handel
med utlandet går nästan uteslutande genom de öppna
traktatshamnarna. Den enda vigtiga handelsvägen till
lands är den till Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
