Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anatomie adjunkt vid Karolinska institutet
och tjenstgjorde från 1854 tillfälligt,
men sedan 1856 såsom tillf. och 1859–88 såsom
ord. professor vid Veterinärinrättningen (sedan
1867 Veterinä-institutet), der han iämväl var
föreståndare 1856–62 och 1872–86. Han var en af
Svenska veterinärläkareföreningens stiftare (1860)
och dess förste ordförande. K. har utom en mängd
veterinärmedicinska afhandlingar m. m. i »Öfversigt
af Vet. akad:s handl.» (bl. a. 1855–56, 1864–67)
lemnat många bidrag till kännedomen af annulaterna
(ringmaskarna) och skrifvit den prisbelönta
afh. Synopsis suturarum et epiphysium (1869);
han har vidare bearbetat 2:dra sv. uppl. af Milne
Edwards »Lärobok i zoologi» (1860), skrilvit Sur les
animaux domestiques pendant les temps préhistoriques
(i berättelsen om Arkeol. kongressens session i
Stockholm 1874), Eddas naturhistoria (1880) m. m.,
fortsatt Sundevalls Svenska foglarne (bd 2–4; 1883–86)
samt utgifvit »Tidskr. f. veterinärer, hästvänner och
landthushållare» (i förening med F. Lundberg, 1861–63)
och »Tidskr. f. veterinärer och landthushållare»
(1875–82), i hvilka han författat en mängd
uppsatser. Vitt. hist. o. ant. akad. tilldelade honom
1871 sin stora guldmedalj för Arkäologisk zoologi
(delvis tryckt i »Tidskr. f. vet. o. landthush.»,
1876).
Kinberg, August Vilhelm, kameralist, genealog, f. i
Visby d. 12 Maj 1844, student i Upsala 1863 och sedan
1879 revisor i Kammarrätten, har utgifvit Slägten
Laurin (1886) och Gotländska slägter (sedan 1890
årlig bilaga till tidningen »Gotlänningen»; hittills
7 häften). I Nordisk Familjebok har han skrifvit
största delen af artiklarna af kameralt innehåll.
*Kind. 1. Härad i Kinds och Redvägs domsaga. Socknarna
Frölunda, Åsarp (ej Äsarp) och Sam heta Östra
Frölunda, Södra Åsarp och Södra Sam. Häradet omfattar
bl. a. hela Tvärred, men ingen del af Gunnarp,
Unnaryd (Norra Unnaryd), Hestra (Norra Hestra)
och Öxabäck. 2,218 qvkm. 28,378 innev. (1896). —
2. Kontrakt i Göteborgs stift. Om namnen
Frölunda, Åsarp och Sam se K. 1. 2,218 qvkm. 28,378
innev. (1896). — 3. Kontrakt i Linköpings stift. 1,274
qvkm. 16,930 innev. (1896).
*Kinda, härad, omfattar ej vidare någon del af Dalhem,
Ulrika och Åtvid. 1,428 qvkm. 18,286 innev. (1896).
Kinda och Ydre domsaga, Östergötlands län,
omfattar Kinda och Ydre härad. 2,349 qvkm. 26,683
innev. (1896).
*Kindbackar. Se äfven Mast.
*Kindblad, K. E., afled d. 22 Juni 1892 i Jönköping.
Kindborg, Johan (John) Ludvig, landskapsmålare, f. i
Stockholm (ej Hudiksvall) d. 30 Jan. 1861, är elev af
Perséus, konstakademien (1879–82) och Törnå, af hvars
konst K. rönte ett lifligt inflytande. Han gjorde 1886
en studieresa till Paris och London, senare en till
Wien och München och har företagit sommarutflykter
till Värmland, Småland och andra landskap. K. gaf idén
till s. k. »anonyma utställningar» (den 1:sta 1892,
den 2:dra 1895), vid hvilka samtliga taflor voro
osignerade. Han har derjämte gjort sig känd såsom en
ifrig motståndare till restaureringen af
Gripsholm. K:s bästa taflor utmärka sig för
ett noggrant naturstudium och ett känsligt
öga för de beslöjade toner, som karakterisera
Stockholmslandskapet. Sina motiv väljer han med
förkärlek från Stockholm och Gripsholm. Han har
exponerat på Konstnärsförbundets och Konstföreningens
utställningar samt på Salonen i Paris (1897) och vid
de senare årens internationella konstutställningar i
München samt anordnade i förening med A. Schultzberg
och G. Kallstenius en separatutställning i Stockholm
1896. Bland hans många arbeten märkas Utsigt af
Stockholm från söder (1892, i Nationalmuseum),
Stockholms slott, Haga (2 bilder), Ulriksdal och
Gripsholm (samtliga beställda till present åt danska
kronprinsparet vid dess silfverbröllop), Stockholms
slott, Gripsholm och Hohenzollern på strömmen (alla
tre 1895, tillh. kejsar Vilhelm II). — K:s hustru,
Hedvig Emilia (Emmy), f. Edman d. 2 Maj 1865, har på
egen hand utbildat sig som gravör i trä och icke utan
framgång utfört en del träsnitt efter taflor af sin
man, J. Tirén, Hanna Pauli m. fl. J. K–e.
Kindergarten [hårdt k]. Se Barnträdgårdar.
Kinds härads jernväg, normalspårig, 38
km. lång, förenar Svenljunga kyrkoby vid
Ätran med Borås och öppnades för trafik d. 1
Nov. 1885. Sammanbindningsspåret mellan Borås
öfre och nedre stationer eges af Kinds härads och
Varberg–Borås jernvägar gemensamt. För anläggningens
utförande har låneunderstöd af statsmedel lemnats till
belopp af 500,000 kr. J. L.
Kinds och Redvägs domsaga, Elfsborgs län, omfattar
Kinds och Redvägs härad. 2,841 qvkm. 39,193
innev. (1896).
Kineas [hårdt k]. Se Cineas.
Kinematograf [hårdt k; af Grek. kinema, rörelse,
och grafein, skrifva, teckna], en på 1890-talet af
fransmännnen A. och L. Lumière uppfunnen apparat,
som är en utveckling af det edisonska kinetoskopet
(se Edison. Suppl.) och naturtroget återgifver
rörliga bilder medelst serier af fotografier. Genom
ögonblicksfotografier, tagna under loppet af en
minut till ett antal af icke mindre än 900, så att de
inbördes afvika högst obetydligt från hvarandra, men
fixera hvarje minsta skiftning och fas af en rörelse,
kunde Edison i kinetoskopet, der dessa i snabb,
sammanhängande följd tedde sig för ögat, åstadkomma
små, men ganska illusoriska lefvande bilder. I
kinematografen projicieras motsvarande bilder på en
spänd linnefond, under klar belysning från elektriskt
bågljus, hvarigenom man kan framställa rörliga
scener i ända till naturlig storlek, hvilka te sig
plastiska och perspektiviskt såsom i naturen. I en
ljustätt tillsluten låda, försedd med ett objektiv,
hvilket öppnar och sluter sig med bestämda mellanrum,
upprullas genom en mekanism kollodiumremsan med
fotografierna på, och apparaten arbetar så snabbt, att
man tror, att den står stilla och blott visar en enda
bild på fonden. Allt som lefver och rör sig i naturen,
vimlet på gator och torg, de hvälfvande hafsvågorna
och den ilande forsen såväl som gymnastikuppvisningar
och tilldragelser af historisk märklighet, allt
kan genom kinematografen bevaras åt efterverlden i
lifslefvande bild. En ofullkomlighet, som vidlådit
kinematografen, är emellertid att den maskin, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
