Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kirchhoff [hårdt k], Alfred, tysk naturforskare och
geograf, f. 1838, sedan 1873 professor i geografi
vid Halles universitet, har författat läroböcker i
botanik, volapük och geografi (Schulgeographie,
13:de uppl. 1893, Erdkunde fur schulen, 2 bd,
1892–93, 2:dra uppl. 1894) samt är hufvudredaktör för den
under medverkan af flere tyska geografer utkommande
stora geografiska handboken »Unser wissen von der
erde». Af denna bok, som är afsedd att upptaga täflan
med E. Reclus’ verk, hafva hittills utkommit endast
3 bd (1886–93), innehållande en allmän geografi
och Europas geografi. K. har äfven bearbetat 5:te
och 6:te uppl. af Peschels »Völkerkunde» samt utger
sedan 1887, på uppdrag af centralkomitén för Tysklands
vetenskapliga geografi, »Forschungen zur deutschen
ländes- und volkskunde».
*Kirchmann, J. v., afled 1884.
*Kirchner, A. E., afled 1885.
*Kirill. Se Ryska literaturen, sp. 130.
Kirin (Ghirin), Kines. Tsjuan-tsjang, hufvudstad i
prov. Kirin-Ula och i det egentliga Mandsjuriet,
sedan Mukden med prov. Liao-tung indragits i det
egentliga Kina, ligger på venstra stranden af Amurs
biflod Sungari, anses hafva omkr. 120,000 innev.
och är näst Mukden den största staden i Kinesiska
riket utanför den stora muren. Staden, som är föga
mer än 200 år gammal, är helt och hållet byggd af
trä. Betydande nederlag af pelsverk, bomulls- och
sidentyger samt trävaror.
Kirkby-Kendal [kö’rkbi kä’ndöl]. Se Kendal.
*Kirkcaldy [körkadi] hade med Dysart och andra
förstäder 27,155 innev. 1891 (utom förstäderna
17,316).
Kirkintilloch [körkinti’llöck], stad i Skotland,
till en del i en parcell af Dumbarton, till en del
i Lanark. 10,312 innev. (1891). Textilindustri,
stenkolsgrufvor, stenbrott.
Kirkjuvåg. Se Kirkwall.
Kirkkonummi [hårdt k]. Se Kyrkslätt.
Kirn [hårdt k], stad i preuss. regeringsomr. Koblenz
(Rhenprovinsen), vid Nahe. 5,166 innev. (1890). Stora
garfverier.
*Kirologi. Se Åtbördsspråk.
Kirschner. Aloysia (Lola), österrikisk
romanförfattarinna under psevdonymen Ossip Schubin,
f. i Prag 1854, har sin egentliga styrka i skildringen
af österrikiska adels- och militärkretsar. Bland
hennes många arbeten är det förnämsta Asbein (1888)
med dess fortsättning Boris Lensky (3 bd, 1889).
Kirsteinska huset. Om teatern derstädes se Stockholms
teatrar, sp. 629.
Kirtlandmormoner [kört-]. Se Young, B.
*Kirunavaara. R. Schough fick d. 31 Jan. 1881
mutsedlar å 11 fyndställen i Luossavaara och å 27 i
K. malmfält. En annan inmutare, d:r A. Ljunggren,
väckte 1885 lagliga anspråk om bättre rätt till
grufvorna på grund af förment försumlighet från
Schoughs sida, men enl. K. M:ts dom d. 16 Juli 1889
förklarades Schough vara rätter egare. Den omnämnda
jernvägsplanen kom ej att utföras. Men riksdagen
har 1897 anslagit medel till undersökningar för
anläggning af en statsbana från Gellivare förbi
K. till Ofoten. (Sp. 754, r. 14 nedifr. står
148,560,000 bör vara 1,485,600).
Kirurgen, zool. Se Acanthurus.
Kirvan [hårdt k], stad i Tunisien. Se Kairwan.
Kirvus [hårdt k], imp. pastorat af 2:dra kl.,
Jääskis kontrakt, Nyslotts stift, Finland,
Viborgs län, Jääskis härad och domsaga. Areal
689 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 6,847
pers. (1894). A. G. F.
*Kisa, socken. 23,479 har. 3,160 innev. (1896).
Kiselhornsvampar. Se Svampdjur, sp. 939.
Kiser (Kisser), ö i Bandasjön, 22 km. n. om
nordöstra änden af ön Timor och tillhörig nederländska
residentskapet Amboina, är 154 qvkm. stor och
har omkr. 7,000 innev., jämte den ursprungliga
vilda malajiska befolkningen äfven afkomlingar af
holländska, tyska och franska soldater, hvilka 1665
i ostindiska kompaniets tjenst kommo till ön. Bland
dessa afkomlingar träffar man många med nästan
hvit hy, blå ögon och blondt hår och med förvrängda
holländska namn. För öfrigt skilja de sig icke från
den öfriga befolkningen.
Kisil-Agyn [hårdt k]. Se Alaibergen. Suppl.
Kisilbaschi [hårdt k]. Se Afganistan. Suppl.
*Kisjinev hade 108,500 innev. 1897.
Kis-Kunsag [hårdt k], Magyar., Lilla Kumanien. Se
Kumaner.
Kistland, kamer. Se Spannland.
Kitalskaja sloboda [hårdt k; slabadā]. Se Maimatsjin.
Kithairon. 1. Grek. mytol. Se Cithaeron. —
2. Bergskedja. Se Elateas.
Kition [hårdt k; Fenic. Keti, Hebr. Kittim], äldsta
staden på Cypern, belägen mellan det nuvar. Larnaka
och dess hamn, anlades af fenicer kanske redan
före 12:te årh. f. Kr. och var medelpunkten för den
semitiska kulturen på ön. I 4:de årh. f. Kr. började
hellenismen tränga in och fick under ptolemeerna
öfvervigten. Från 3:dje årh. e. Kr. började staden
förfalla, och omkr. år 1000 försvinner den ur
historien; endast biskopstiteln fortlefde. Namnet
öfverflyttades derefter till en 10 km. i s. v. belägen
by Kiti.
Kitše [hårdt k], ett af Maya-språken.
Kittelfångst. Se Ordalier.
Kittelfärgtryck. Se Tygtryck.
*Kiung-tsju. Hufvudstaden anses nu hafva omkr. 41,000
innev.
Kiuruvesi [hårdt k], imp. pastorat af 3:dje
kl., Kuopio domprosteri och stift, Finland,
Kuopio-län, Idensalmi härad och domsaga. Areal 1,157
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 9,191 pers. (1894).
A. G. F.
*Kiusiu. Under de senare åren hafva äfven hamnarna
Sjimonoseki, Hakata, Nakats och Usuki öppnats för
främmande handel.
Kivat [hårdt k] l. Kitjak, folkstam. Se
Himalajafolken.
Kivekäs [hårda k], Ida. Se Aalberg. Suppl.
Kivijärvi [hårdt k], konsist. pastorat af 3:dje kl.,
Jyväskylä kontrakt, Borgå stift, Finland, Vasa
län, Laukas härad, Saarijärvi domsaga. Areal 1,537
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 5,069 pers. (1894).
A. G. F.
*Kivik. Enligt förordn. af 1888 och 1890 skola
byggnads- och brandstadgarna för rikets städer
tillämpas vid K. och å ett område vid detsamma.
Kivimaa [ki’vima], socken. Se Gustaf. Suppl.
*Kivinebb tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
