Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kivusjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kivusjön [kivu-], stor af grefve v. Götzen 1894
upptäckt sjö i Central-Afrika, under 2° s. br.,
på gränsen mellan Kongostaten och Tyska Öst-Afrika,
1,490 m. öfver hafvet; den har sannolikt aflopp till
Tanganjika genom Rusisi. Vid dess norra strand ligga
Virungabergen.
Kjeldahl, Johan Gustav Kristoffer Thorsager, dansk
kemist, född d. 16 Aug. 1849 på Jægerspriis, blef
1867 student och 1873 polyteknisk kandidat och
var sedermera assistent vid landbohöjskolen. Han
fick 1875 i uppdrag att inrätta Carlsbergs
kemiska laboratorium och har sedan varit dess
föreståndare. 1892 fick han professors titel
och blef 1894 hedersdoktor. Jfr nästa art.
E. Ebg.
Kjeldahls metod, kem., en af J. Kjeldahl
utarbetad metod att bestämma qväfvehalten i
organiska ämnen. Dessa upphettas med koncentrerad
svafvelsyra och kaliumpermanganat, hvarefter
återstoden spädes med vatten, blandas med natronlut
och destilleras. Dervid förflyktigas qväfvet i
form af ammoniak, som uppsamlas i titrerad syra,
hvarpå öfverskottet af den senare bestämmes genom
titrering med alkali. Denna metod är numera allmänt
använd i stället för äldre, mindre beqväma och
mindre tillförlitliga metoder. P. T. C.
Kjellander, Nils Theodor Salomon, tonsättare, f. i Karlskrona
d. 3 Juli 1859, genomgick konservatoriet och blef
1891 musiklärare i Motala. K. har komponerat visor,
pianosaker samt några med bifall i Stockholm gifna
operetter (Don Ranudo, Figaro i slyngelåren). A. L.
*1. Kjellberg, N. G., psykiater, afled d. 25 Juni
1893 i Upsala.
*Kjellberg, J. F., bildhuggare, afled d. 16 Dec. 1885
i Stockholm.
Kjellberg, Johan Gustaf, klarinettvirtuos, född i
Gillberga, Värmlands län, d. 13 Aug. 1846, anställdes
i hofkapellet i Stockholm 1871, blef musikdirektör
vid Dalregementet 1876 och vid Svea lifgarde 1882
samt lärare i träinstrument vid konservatoriet
1886. K. torde höra till samtidens skickligaste
klarinettister. Han blef led. af Mus. akad. 1885.
A. L.
*Kjelldahl, A. M., föddes d. 2 Aug. 1796 och dog
d. 10 Nov. 1871.
Kjellén, Johan Rudolf, statsvetenskaplig författare,
född på Torsö, i Vänern, d. 13 Juni 1864, blef 1880
student och 1888 filos. licentiat i Upsala, der
han på afh. Studier rörande ministeransvarigheten
1890 kallades till docent i statskunskap och 1891
promoverades till filos. doktor. S. å. blef han
lärare i statskunskap och 1893 derjämte i geografi
vid Göteborgs högskola. Sedan 1893 har han varit
flitigt verksam som föreläsare vid arbetareinstitut i
Sydvestra Sverige och sedan 1895 regelbundet arbetat
i den konservativa pressen. Af K:s vetenskapliga
arbeten må nämnas Om Eriksgatan (1889), Den
nationella karakteren i 1809 års grundlagstiftning
(i »Hist. tidskr.», 1893), Unionen sådan den skapades
och sådan den blifvit (1893–94), Samuel Åkerhielm
d. y. och de ryska stämplingarna i Sverige 1746–1749
(i »Hist. tidskr.», 1894), Riksrättsinstitutets
utveckling i Sveriges historia (1895), Hvem har
stiftat Sveriges regeringsform? (i »Hist. tidskr.»,
1896), Om den svenska grundlagens
anda (i Göteb. högsk:s årsskr., 1897) och Stat och
samhälle i det gamla Vestergötland (i »Vestergötlands
fornm:s för:s tidskr.», s. å.). Han har derjämte
skrifvit historiska och statsrättsliga artiklar
i Nordisk Familjebok och geografiska uppsatser
i tidskrifter.
Kjerrman, Anna. Se Wahlenberg, A. M. L.
*2. Kjerulf, T., norsk geolog, dog i Kristiania d. 25
Okt. 1888. Efter hans död utkommo Digte og skizzer
(1890, utg. af H. Lassen) samt Beskrivelse af en
række norske bergarter (1892). O. A. Ö.
Kjetterup, S., psevdonym. Se Sörensen, K. T.
*Kjula, socken. 7,237 har. 1,587 innev. (1896).
Kjutahija. Se Kutahia.
Klabautermann (måhända af kalfatra, se d. o.), enligt
nordtyska och holländska sjömäns tro en skeppstomte, 1
fot hög, med eldrödt hufvud och hvitt skägg, hvilken,
klädd i sjömansdrägt och försedd med en trähammare,
vanligen håller till vid ankarspelet, men i storm vid
masten och lemnar fartyget, då det ej kan räddas. Jfr
Snoilskys dikt »Klabauterman».
Klackbergs jernväg, normalspårig, 5 km. lång,
tillhörig Klackbergs jernvägsbolag, sammanbinder
Klackbergs jernmalmsfält med Norbergs station å
Norbergs jernväg samt är uteslutande afsedd för
trafik af gods (hufvudsakligen malm). Jernvägen,
som öppnades för trafik d. 24.Aug. 1883,
saknar egen rörlig materiel och trafikeras genom
Stockholm–Vesterås–Bergslagens jernvägs försorg.
J. L.
Kladderadatsch, en i Berlin utkommande, af David
Kalisch 1848 uppsatt veckoskämttidning, som odlar
hufvudsakligen den politiska satiren.
Kladodie, bot. Se Fyllokladie. Suppl.
Kladotricheer (Cladothrix). Se Mikrober och
Bakteriologi. Suppl., sp. 516.
Kladsko, Tsjech. Se Glatz.
Klaff, anat. Se Valvel.
Klafreström, jernbruk, med stångjerns- och
manufaktursmedja, masugn, gjuteri, mek. verkstad och
förnicklingsverk, i Nottebäcks socken, Kronobergs län,
ändpunkt för en 43,7 km. lång jernväg från Vexiö.
*Klagstorp. 1. Vestra K., socken i Oxie härad. 946
har. 598 innev. (1896). — 2. Östra K., socken i
Vemmenhögs härad. 1,550 har. 1,126 innev. (1896).
Klanglösa språkljud. Se Tonlösa språkljud.
*Klapka, G., dog 1892 i Budapest.
*Klara, S:t. Klara kyrkas nya torn var fullt färdigt
midsommaren 1886. 18,330 innev. (1896).
Klara Kuhlman. Se Kuhlman. Suppl.
Klarbär. Se Körsbär.
*Klarinett (rad 19). Det brukliga omfånget är e—f3.
Klase, bot. Se Blomställning. Suppl.
*Klausenburg. 1. Komitatet hade 225,200
innev. 1890. — 2. Hufvudstaden, med 32,756
innev. s. å., är en framstående industristad, med
flere bränvinsbrännerier, qvarnar, en cigarrfabrik
(1,500 arbet.), en stor maskinverkstad för de ungerska
statsbanorna m. m.
Klausthalit, miner. Se Selenbly.
*Klearchos (sp. 807). Den i art:s sista rad omnämnda
teckningen af K. förekommer i Anab. II, 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
