- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1359-1360

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klorofyllan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han öfvergick 1887 till romerska kyrkan och dog
på Frederiksberg (vid Köpenhamn) d. 4 Dec. 1893.
E. Ebg.

Kognatisk succession. Se Tronföljd.

*Kohlrausch. — 3. F. K. blef 1888 professor i
Strassburg och 1895 president i fysikalisk-tekniska
riksanstalten i Charlottenburg.

*Koimbatur. 1. Distriktet hade 2,004,839
innev. 1891. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 46,383
innev.

Kointos Smyrnaios. Se Quintus Smyrnaeus.

Koivisto, finsk socken. Se Björkö. Suppl.

Koivulahti, finsk socken. Se Qveflax.

*Kok, J. G. E., dog d. 20 Jan. 1887.

Koka, bot. farmak. Se Coca.

Kokanada, hamnstad i distriktet Godavari, Madras,
Indien, vid en nordlig mynningsarm af Godavari. 40,553
innev. (1891). K. är exporthamn för Godavaris rika
omgifning, företrädesvis för bomull och oljefrön.

*Kokand. 2. Staden hade 54,452 innev. 1897.

Kokemäenjoki och Kokemäki. Se Kumo.

Kokgas. Se Gas. Suppl. och Gasspisar.

*Kokkonsten. Kajsa Wargs kokbok utkom 1755.

Kokomo, stad i nord-amerik. staten Indiana, vid
Wabashs biflod Wild Cat river, omkr. 100 km. n. om
Indianapolis. Omkr. 8,500 innev.

Kokos-ön, obebodd ö i Stilla hafvet, 500 km. s. v. om
Costa-Rica och 700 km. n. ö. om Galapagosöarna, under
5° 32’ 57" n. br. och 86° 58’ 16" v. lgd fr. Greenw.,
har en längd af omkr. 7 km. och en bredd af 4 km. Ön
är af vulkaniskt ursprung liksom Galapagosöarna,
bevuxen med den yppigaste vegetation och väl försedd
med rinnande vatten. Ett par berg uppgifves nå 500–650
m. höjd. Dess naturalster äro föga kända. Djurlifvet
synes, såsom naturligt är, vara mycket fattigt både
på arter och individer. De däggdjur, som finnas,
hafva ditförts af sjöfarande. Ingen makt har ännu
tagit ön i besittning, men blifver Central-Amerika
en gång genomskuret af en kanal, får den lilla ön,
som i Chathamviken har en skyddad ankarplats åt 5–6
fartyg, säkerligen betydelse som kolstation.

Kokott. Se Cocotte.

Kokrörspanna. Se Ångpanna, sp. 443.

Kok-smide. Se Tysksmide.

Kokstad. Se Griqualand East. Suppl.

Kok-su, bergknut. Se Alaibergen. Suppl.

Kokytos, Grek. mytol. Se Cocytus.

*Kol. 1. Om asymmetrisk kol-atom se d. o. Suppl.

Kola-nötter. Se Olacineae och Sterculiaceae.

*Kolapur, vasallstat, 7,293 qvkm., 913,131
innev. (1891).

*Kolbe, A. W. H., dog 1884 i Leipzig.

*Kolberg, 18,619 innev. 1895, har upphört att vara fästning,
sedan äfven befästningarna vid sjön 1887 uppgifvits.

Kolbox, sjöv. Se Box. Suppl.

Kolbriketter. Se Briketter. Suppl.

*Kolbäck. 4,956 har. 2,913 innev. (1896).

*Kold, K. M. Jfr Fr. Nygård: »Kr. Kold»
(2 bd, 1895).

*Kolding hade 10,370 innev. 1896. — I Koldinghus
grundades 1892 ett historiskt museum.

*Kolera. Om hönskolerabacillen och
koleraspirillen se vidare Bakteriologi. Suppl., sp. 540.

*Kolesterin. Se vidare Lanolin. Suppl.

*Kolf. — 4. Bot. Se vidare Blomställning, Suppl. —
5. Mek. Se Piston.

*Kolfblomstriga. Se vidare Spadiciflorae.

*Kolhydrat. Se vidare Socker.

Kolima. Se Kolyma.

Koljare, sjöv. Se Katt, 2.

Kollagen, kem. Se Lim.

*Kollár, J. Skriften Über die literarische
wechselseitigkeit
etc. utkom 1837.

Kollegiat (af kollega, se d. o.), katolsk
stiftsmedlem. — Kollegiatstift, förening af
presterskapet i andra än domkyrkoförsamlingar till
samlif efter kanoniska regler. —
Kollegiatstiftskyrka, kyrka, som ej stod under någon
biskop, och bland hvars kaniker äfven ofrälse män
kunde upptagas. Jfr Domkapitel och Stift 1.

*Kollegium. Kommersekollegium ombildades 1891, så
att äfven i detta kollegium största delen af der
förekommande ärenden handläggas efter byråsystemet.

Kollektanea. Se Collectanea.

*Kollett. Genom generalorder af d. 10 April 1895
påbjöds afläggande af kollett i svenska armén.

Kollidera (Lat. collidere), sammanstöta. Jfr
Kollision.

Kollineation (af Lat. collineare, rikta efter
linien), det samband mellan två geometriska system,
som karakteriseras deraf att hvarje punkt P i det ena
systemet svarar mot en punkt P1 i det
andra, hvarje linie genom P mot en linie genom P1,
hvarje plan genom P mot ett plan genom P1.
En särskild art af kollineation är den
perspektiviska l. centriska. Om
nämligen två plana system äro på det sätt beslägtade,
att alla linier, som förena motsvarande punkter
i de båda systemen, gå genom en och samma punkt,
och linierna i det ena systemet skära motsvarande
linier i det andra uti punkter, som alla ligga på
en och samma räta linie, så sägas systemen vara
perspektiviskt l. centriskt kollineara. Detta
samband eger rum mellan en plan figur och dess
perspektivbild. Föreningsstrålarna mellan systemens
samhöriga punkter kallas kollineationsstrålar,
deras skärningspunkt kollineationens centrum
och den linie, på hvilken motsvarande linier
skära hvarandra, kollineationsaxeln. Förflyttas
kollineationens centrum i oändligheten,
d. v. s. blifva kollineationsstrålarna parallella,
medan kollineationsaxeln förblifver i ändligheten,
uppstår affinitet (se d. o. Suppl. 3). Rubbas det
mellan två plana system rådande perspektiviska läget,
qvarstår dock det kollineara sambandet. Två rymdsystem
äro perspektiviskt l. centriskt kollineara, om
motsvarande punkter i de båda systemen ligga
på strålar, kollineationsstrålarna, som alla gå
genom en och samma punkt, kollineationens centrum,
samt motsvarande linier och plan skära hvarandra
i punkter och linier, liggande uti ett och samma
plan, kollineationsplanet. Detta samband eger rum
mellan ett rymdsystem och dess reliefperspektiv. Vid
oändligt aflägset centrum uppstår affinitet. Teorien
för kollineara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free