- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1365-1366

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kollision ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på krigsfot. — Landskommunernas antal 1895 var 2,385,
stadskommunernas (92 städer och 12 med dem likställda
köpingar) 104. H. G. B–g.

*Kommunalbeskattning. I samband med den vid
urtima riksdagen år 1892 beslutade afskrifningen
af de återstående 70 proc. af de på jorden hvilande
grundskatterna och jordbruksfastighetsbevillningens
förhöjning från 3 till 6 öre för hvarje 100
kr. taxeringsvärde (se Allmän bevillning. Suppl.,
Grundskatter. Suppl.) bestämdes »för bibehållande af
den förra proportionen mellan jordbruksfastighets och
öfriga beskattningsföremåls deltagande i den kommunala
beskattningen», att den dubbla fyrktalssättningen å
jordbruksfastighet skulle upphöra, och fyrk påföras
alla beskattningsföremål efter samma beräkningsgrund
i förhållande till bevillningen, nämligen 1 fyrk
för hvarje 10 öres bevillningsbelopp. Derigenom har
formel likställighet mellan de olika kommunala
beskattningsföremålen åvägabragts äfven å
landet, och bevillningsafgiften lagts till allmän
grund för kommunalutskyldernas utgörande såväl å
landet som i stad, ehuru visserligen å landet ännu
icke direkt, utan genom förmedling af fyrk. Men
då genom bevillningens läggande till grund för
kommunalbeskattningen svårigheterna ökats för
genomförande af de många i bevillningsstadgan
önskvärda reformerna, begärde 1897 års riksdag,
att K. M:t måtte låta utreda huruvida ej den
kommunala beskattningen kan byggas på annan
grund, än den allmänna bevillningen och, om detta
befinnes möjligt, framlägga förslag till särskild
kommunalskattelag. 1897 tillsattes för verkställande
af den begärda utredningen en kungl. komité.

Hvad utlandet beträffar, har man i Preussen
sedan år 1893, efter Englands exempel, ställt
kommunalbeskattningen helt och hållet oberoende af
skattskyldigheten till staten. H. G. B–g.

Kommunard, medlem af Paris-kommunen (se d. o.) 1871.

Kommunernas finanser. Fyrktalet för rikets 2,385
landskommuner utgjorde enligt 1894 års fyrktalslängder
25,315,704, deraf 13,229,817 (52,3 proc.) för i mantal
satt jord, 567,516 (2,2 proc.) för jordbruksfastighet
utan mantal, 1,773,376 (7,0 proc.) för annan
fastighet och 9,744,995 (38,5 proc.) för alla öfriga
beskattningsföremål. Summan af bevillningen för 104
stadskommuner (92 städer och 12 med dem likställda
köpingar) utgjorde samtidigt kr. 2,896,408,52, deraf
631,204,26 kr. (21,8 proc.) för fast egendom och
2,265,204,26 kr. (78,2 proc.) för inkomst af kapital
och arbete. S. å. utdebiterades öfver 1 kr. pr fyrk å
den i mantal satta jorden inom 131 kommuner, mellan 76
öre och 1 kr. i 327 kommuner o. s. v., hvaremot inom
2 kommuner ingen fyrkdebitering verkstäldes, och i 6
kommuner utskyldsbeloppet stannade vid 10 öre eller
derunder. I en stad, Säter, uppgick uttaxeringen
till 8,50 kr. pr bevillningskrona för såväl fast
egendom som inkomst, under det att i Vimmerby och
Haparanda utdebiteringen belöpte sig till endast
resp. 1,91 och 1,86 kr. — Personliga afgifter utgå
numera inom större delen af rikets kommuner af dem,
som äro skyldiga att erlägga mantalspenningar, med
50 öre pr man och 25 öre pr qvinna.

Kommunernas inkomster år 1895 utgjorde
71,387,467 kr. med följande fördelning:
Landskommunerna.
kr.
Stadskommunerna.
kr.
Hyror, arrenden, räntor o. dyl. 1,442,048 5,069,563
Utskylder till kyrkliga ändamål (aflöning

åtp rästerskap, Kvrkobetj. m. m.), folkskola,

fattigvård och andra kommunala ändamål


20,112,375


15,686,828
Statsbidrag (hufvudsakligen til1 folkskolan) 3,940,261 1,156,952
Utskänknings- och minuteringsafgitter

samt vin-t å bolag

964,641

4,597,248
Hamnafgifter 3,379,345
Tolagsersättning 2,205,211
Gas- och vattenledningsafgifter o. d. 4,255,813
Öfriga inkomster (bidrag af andra kommuner,

samfund och enskilda, testamenten och gafvor,

hundskattemedel m. m.)


2,459,907


5,217,275
―――――――――――――――
Summa 28,919,232 42,408,235


Kommunernas utgifter under samma år utgjorde
73,449,123 kr., nämligen för
Landskommunerna.
kr.
Stadskommunerna.
kr.
Kyrkliga ändamål (aflöning åt

presterskap, kyrkobetjening m. m.)

8,315,911

2,312,530
Folkskola (aflöning åt lärare,

lärarinnor m. m.)

10,207,205

4,946,572
Fattigvård 7,479 161 4,689,741
Suudhetsvård 803,410 2,172,876
Allmänna och tekniska läroverk 891,562
Allm. byggnader (utom föreg.), platser,

kommunik.-anstalter o. d

1,314,823

15,860,077
Öfriga ändamål (styrelse och förvaltning

i städerna m. m.)

1,822,441

12,632,814
―――――――――――――――
Summa 29,942,951
48,506,172


Kommunernas tillgångar vid 1895 års gjorde 307,764,537
kr., nämligen:
Landskommunerna.
kr.
Stadskommunerna.
kr.
Fastigheter och inventarier 50,127,468 178,148,918
Fordringar, värdepapper, kontanta medel

och naturpersedlar

26,920,276

52,567,877
―――――――――――――――
Summa 77,047,742 230,716,877


Kommunernas skulder utgjorde vid 1895 års slut
192,189,275 kr., eller 62,4 proc. i förhållande till
summan af tillgångarna, nämligen
Landskommunerna.
kr.
Stadskommunerna.
kr.
För kyrkostämma 10,397,099 12,506,797
För kommunalstämma och

stadsfullmaktige (el. allm. rådstuga)

13,578,906

155,706,473
―――――――――――――――
Summa 28,976,005 168,213,270


Under år 1895 upptogos af kommunerna nya lån till
belopp af 9,394,232 kr., hvaremot betalning å
lån och förskott verkställdes med 9,250,926 kr.
K. G. O.

Kommunikations-expeditionen i kejserliga senaten för
Finland handlägger, enligt regl. för senaten af d. 13
Sept. 1892, ärenden beträffande landets jernvägar,
kanaler och slussverk, allmänna vägar, broar och
färjor, gästgifveri- och skjutshållningen samt
häradspostföringen, postverket och postsparbanken,
telegrafen och telefonen. Under expeditionen sortera
såsom centralmyndigheter Öfverstyrelsen för väg-
och vattenbyggnaderna, Jernvägsstyrelsen och
Poststyrelsen. A. G. F.

*Kommunion. Kommunionförhör anbefalldes allmänt först
genom k. stadgan d. 20 Mars 1735, men genom biskop
Spegel hade de långt förut införts i Linköpings
stift (se Tottie: »Haqvin Spegel såsom kateket och
homilet»). Nu gällande kyrkohandbok är af 1894. —
1893 års kyrkomöte föreslog prests sjelfkommunion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:05 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free