Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kollision ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på krigsfot. — Landskommunernas antal 1895 var 2,385,
stadskommunernas (92 städer och 12 med dem likställda
köpingar) 104. H. G. B–g.
*Kommunalbeskattning. I samband med den vid
urtima riksdagen år 1892 beslutade afskrifningen
af de återstående 70 proc. af de på jorden hvilande
grundskatterna och jordbruksfastighetsbevillningens
förhöjning från 3 till 6 öre för hvarje 100
kr. taxeringsvärde (se Allmän bevillning. Suppl.,
Grundskatter. Suppl.) bestämdes »för bibehållande af
den förra proportionen mellan jordbruksfastighets och
öfriga beskattningsföremåls deltagande i den kommunala
beskattningen», att den dubbla fyrktalssättningen å
jordbruksfastighet skulle upphöra, och fyrk påföras
alla beskattningsföremål efter samma beräkningsgrund
i förhållande till bevillningen, nämligen 1 fyrk
för hvarje 10 öres bevillningsbelopp. Derigenom har
formel likställighet mellan de olika kommunala
beskattningsföremålen åvägabragts äfven å
landet, och bevillningsafgiften lagts till allmän
grund för kommunalutskyldernas utgörande såväl å
landet som i stad, ehuru visserligen å landet ännu
icke direkt, utan genom förmedling af fyrk. Men
då genom bevillningens läggande till grund för
kommunalbeskattningen svårigheterna ökats för
genomförande af de många i bevillningsstadgan
önskvärda reformerna, begärde 1897 års riksdag,
att K. M:t måtte låta utreda huruvida ej den
kommunala beskattningen kan byggas på annan
grund, än den allmänna bevillningen och, om detta
befinnes möjligt, framlägga förslag till särskild
kommunalskattelag. 1897 tillsattes för verkställande
af den begärda utredningen en kungl. komité.
Hvad utlandet beträffar, har man i Preussen
sedan år 1893, efter Englands exempel, ställt
kommunalbeskattningen helt och hållet oberoende af
skattskyldigheten till staten. H. G. B–g.
Kommunard, medlem af Paris-kommunen (se d. o.) 1871.
Kommunernas finanser. Fyrktalet för rikets 2,385
landskommuner utgjorde enligt 1894 års fyrktalslängder
25,315,704, deraf 13,229,817 (52,3 proc.) för i mantal
satt jord, 567,516 (2,2 proc.) för jordbruksfastighet
utan mantal, 1,773,376 (7,0 proc.) för annan
fastighet och 9,744,995 (38,5 proc.) för alla öfriga
beskattningsföremål. Summan af bevillningen för 104
stadskommuner (92 städer och 12 med dem likställda
köpingar) utgjorde samtidigt kr. 2,896,408,52, deraf
631,204,26 kr. (21,8 proc.) för fast egendom och
2,265,204,26 kr. (78,2 proc.) för inkomst af kapital
och arbete. S. å. utdebiterades öfver 1 kr. pr fyrk å
den i mantal satta jorden inom 131 kommuner, mellan 76
öre och 1 kr. i 327 kommuner o. s. v., hvaremot inom
2 kommuner ingen fyrkdebitering verkstäldes, och i 6
kommuner utskyldsbeloppet stannade vid 10 öre eller
derunder. I en stad, Säter, uppgick uttaxeringen
till 8,50 kr. pr bevillningskrona för såväl fast
egendom som inkomst, under det att i Vimmerby och
Haparanda utdebiteringen belöpte sig till endast
resp. 1,91 och 1,86 kr. — Personliga afgifter utgå
numera inom större delen af rikets kommuner af dem,
som äro skyldiga att erlägga mantalspenningar, med
50 öre pr man och 25 öre pr qvinna.
Kommunernas inkomster år 1895 utgjorde
71,387,467 kr. med följande fördelning:
| Landskommunerna. kr. | Stadskommunerna. kr. | |
| Hyror, arrenden, räntor o. dyl. | 1,442,048 | 5,069,563 |
| Utskylder till kyrkliga ändamål (aflöning åtp rästerskap, Kvrkobetj. m. m.), folkskola, fattigvård och andra kommunala ändamål | 20,112,375 | 15,686,828 |
| Statsbidrag (hufvudsakligen til1 folkskolan) | 3,940,261 | 1,156,952 |
| Utskänknings- och minuteringsafgitter samt vin-t å bolag | 964,641 | 4,597,248 |
| Hamnafgifter | — | 3,379,345 |
| Tolagsersättning | — | 2,205,211 |
| Gas- och vattenledningsafgifter o. d. | — | 4,255,813 |
| Öfriga inkomster (bidrag af andra kommuner, samfund och enskilda, testamenten och gafvor, hundskattemedel m. m.) | 2,459,907 | 5,217,275 |
| ――――――――――――――― | ||
| Summa | 28,919,232 | 42,408,235 |
| Landskommunerna. kr. | Stadskommunerna. kr. | |
| Kyrkliga ändamål (aflöning åt presterskap, kyrkobetjening m. m.) | 8,315,911 | 2,312,530 |
| Folkskola (aflöning åt lärare, lärarinnor m. m.) | 10,207,205 | 4,946,572 |
| Fattigvård | 7,479 161 | 4,689,741 |
| Suudhetsvård | 803,410 | 2,172,876 |
| Allmänna och tekniska läroverk | — | 891,562 |
| Allm. byggnader (utom föreg.), platser, kommunik.-anstalter o. d | 1,314,823 | 15,860,077 |
| Öfriga ändamål (styrelse och förvaltning i städerna m. m.) | 1,822,441 | 12,632,814 |
| ――――――――――――――― | ||
| Summa | 29,942,951 | 48,506,172 |
| Landskommunerna. kr. | Stadskommunerna. kr. | |
| Fastigheter och inventarier | 50,127,468 | 178,148,918 |
| Fordringar, värdepapper, kontanta medel och naturpersedlar | 26,920,276 | 52,567,877 |
| ――――――――――――――― | ||
| Summa | 77,047,742 | 230,716,877 |
| Landskommunerna. kr. | Stadskommunerna. kr. | |
| För kyrkostämma | 10,397,099 | 12,506,797 |
| För kommunalstämma och stadsfullmaktige (el. allm. rådstuga) | 13,578,906 | 155,706,473 |
| ――――――――――――――― | ||
| Summa | 28,976,005 | 168,213,270 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
