- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1369-1370

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kollision ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Indiska hafvet, som derefter skulle vara
östgräns söderut till Sambesis mynning. Södra
gränsen skulle gå uppför Sambesi till Sjires
mynning, derefter följa vattenskillnaden mellan
denna och Koanza å ena sidan samt Kongo å den
andra och derefter följa Löje från dess källa till
mynningen, hvarefter Atlantiska hafvet blir vestlig
gräns mot n. till 2° 30’. Det så begränsade området
förklarades neutralt, och slafhandel inom detsamma
förbjöds alldeles. Likaså skulle ingen af de makter,
som utöfvade suveränitetsrättigheter inom detta
område, få förläna monopol eller privilegier. Med
afseende på de afgifter, som komme att erläggas,
bestämdes, att endast sådana skulle medgifvas,
som hade karakteren af ersättning, såsom hamn- och
lastafgifter, till bestridande eller underhåll af
fyrar och bakar o. d. Dock har man sedan Maj 1893
tillåtit Kongostaten att upptaga införseltullar,
sedan den redan från början upptagit en ringa afgift
å exporterade varor. En af de vigtigaste följderna
af konferensen var erkännandet och gränsbestämningen
af den då tillskapade Kongostaten.

Kongorödt, kem. Se Naftalinfärgämne.

Kong Oskar II:s land. Se Grahams land. Suppl.

Kongospråket. Se Kongostaten. Suppl.

Kongostaten (Fr. État indépendant du Congo). Den
i art. Kongo (sp. 1166) nämnda, 1876 bildade
»Internationella afrikanska associationen» med
konung Leopold II som president hade till arbetsfält
Öst-Alrika från kusten till de stora sjöarna. Men
sedan Stanley d. 12 Aug. 1877 framkommit till
Atlanten samt afslöjat Kongonodens lopp och dess
ofantliga bäckens rikedomar, syntes detta område
lämpligare såsom operationsfält, hvarför Leopold II
d. 25 Nov. 1878 i Bruxelles bildade »Comité d’études
du Haut-Congo», som började besittningstagandet
af Kongoområdet (se Stanley sp. 364). Stanley
anlade stationen Vivi i Aug. 1879, och denna
följdes af närmare ett 30-tal stationer mellan
Kongomynningen och Stanley-fallen (Dec. 1883) samt i
Kuilu-Niadi-området, och en mängd fördrag afslöts med
negerhöfdingar, som afträdde sina höghetsrättigheter
öfver ofantliga områden. 1882 antog komitén namnet
»Association internationale du Congo». Dess flagga
(blå duk med en gul stjerna) erkändes af Nord-Amerikas
Förenta stater och de europeiska makterna (af
Sverige-Norge d. 10 Febr. 1885). Representanter
för dessa makter samlades i Berlin 1884 till
den s. k. Kongokonferensen (se d. o. Suppl.),
som reglerade den nya fristatens internationella
förhållanden äfvensom andra angelägenheter rörande
Afrika.

Gränser och naturbeskaffenhet. Genom fördrag
med Tyskland, Frankrike, Belgien, England och
Portugal hafva gränserna bestämts. Kongostaten
gränsar i n. till portugisiska enklaven Kabinda
(gränsen fastställdes d. 25 Maj 1891) och Franska
Kongo (gränsen följer floden Tsjiloango till
dess nordligaste källa, vattenskillnaden mellan
Niadi-Kuilu och Kongo till Manjangas meridian,
derefter en icke naturlig gränslinie till Kongo,
denna flod uppåt samt — sedan d. 14 Aug. 1894 — dess
biflod Ubangi till föreningen af Mbomu och Uële,
vidare Mbomu till dess källa och slutligen en rak
linie till vattenskillnaden mellan Kongo- och Nilbäckenet, derefter
vattenskillnadens kamm till 30° ö. lgd, denna
längdgrad till 5° 30’ n. br. samt denna senare
linie till Nilen), i ö till Britiska Öst-Afrika,
Tyska Öst-Afrika och Tanganjika-sjön, i s. till
britiska Central-Afrika och portugisiska
Vest-Afrika (gränsen bestämd d. 25 Maj 1889, då
Muata-Janvos rike l. Lundariket, som förut låg
mellan portugis. Angola och Kongostaten, delades
mellan båda). Det stora området, som beräknas hafva
en areal af omkr. 2,252,800 qvkm., är trots en
mängd forskningsresor, af Livingstone, Stanley,
Wissmann, Wolf, v. François m. fl., ännu föga
bekant. Det sönderfaller i tre naturligt begränsade
afdelningar: det omkr. 2,2 mill. qvkm. stora området
kring öfre Kongo, det omkr. 12,500 qvkm. stora området
kring nedre K. samt den mellan båda liggande. 400
km. breda bergiga zonen kring fallen. Det synes
vara ett i allmänhet jämnt, endast af enstaka,
föga höga bergssträckningar genomdraget land, som
nästan uteslutande tillhör Kongos flodområde (endast
i ö. tillhör en del Nilens flodområde). Klimatet
fördragas ej gerna af européer till följd af dess
hetta och fuktighet. I det inre försvinner mer och
mer skillnaden mellan regntid och torr årstid; vid
eqvatorn regnar det oregelbundet året om. I de södra
trakterna, särskildt i Katangaområdet, öfverstiger
temperaturen icke 34° och faller icke sällan till
5°. Om växt- och djurverld se Afrika. Suppl. Om
jordens fruktbarhet äro meningarna mycket delade. Den
vidt utbredda lateritjorden egnar sig visserligen
föga för jordbruk, men det skog- och vattenrika
området vid nedre K. är mycket bördigt och lämpligt
i synnerhet för kaffe-, tobaks- och kakaokultur,
medan i savannområdet kring öfre K., Stanley Falls,
öfre Uëlle och Aruvimi boskapsskötsel visat sig
fördelaktig. Alluvialjorden och det djupa humuslagret
i skogarna i det öfriga området anses kunna gifva rik
afkastning af alla slags kolonialväxter. Af mineral
har man hittills upptäckt jern- och kopparmalm samt
stenkol.

Befolkningen bildar vestra grenen af kafferfolken,
stundom med ett gemensamt namn sammanfattad under
benämningen bundafolken: vid Kongos öfre lopp
uarua, längre ned de vilda manjema, hvilka åt
araberna göra tjenst som slafjägare, waregga,
liksom befolkningen vid Aruvimi, bosoko m. fl.,
kannibaler, vid K:s mellersta lopp mongo (balolo),
gombe, bokote (wangota), bangala, bateke m. fl.,
nedanför Stanley Pool bakuendi, basundi, majombe och
kakongo på norra sidan samt bakongo och musorongo
på södra, vid Sankuru och Kassai lunda, bakuba,
basonge (baluba, basjilange), basenge m. fl. De
äro i allmänhet icke krigiska; undantag göra dock de
intelligenta bangala (balombo) vid K. ofvanför Ubangis
mynning. Alla idka jordbruk, fiske, jagt och bearbeta
med skicklighet trä, lera, växtfibrer, sten, jern,
mässing, koppar och elfenben till husgerådssaker,
prydnader och vapen. Många drifva med oförneklig
skicklighet varuhandel. Européerna finna bland
dem med lätthet tillräckligt med arbetskrafter för
sina företag. Kongojernvägen sysselsätter 40,000
bärare. Någon statsbildning finnes ingenstädes,
hvilket väsentligen har underlättat Kongostatens
uppgift. Insprängda bland dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free