- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1371-1372

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongostaten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kafferfolk bo, som man förmodar, rester af
en ursprunglig befolkning, de dvärglika batua
(vua-tua), vid K:s biflod Lomami och Sankurus
biflod Lubilasj, och acka (se d. o. Suppl.).
Befolkningens storlek beräknas olika, från 14 till
30 mill. Antalet européer i Jan. 1896 var 1,325,
af hvilka 839 voro belger, 79 svenskar och norrmän.
Missionen arbetar på öfver 100 olika ställen.
Vid nedre K. upprättades 1888 ett katolskt apostoliskt
vikariat. Af protestantiska missionssällskap,
hvilka 1896 hade omkr. 230 europeiska
missionärer på 56 stationer, utveckla i synnerhet
de engelska (med 10 stationer) och amerikanske
baptisterna (med 14) en liflig verksamhet; de
hafva kraftigt deltagit i landets undersökning,
hvarvid deras ångbåtar gjort goda tjenster.
Jämte dem arbeta den engelska balolomissionen, den
amerikanska biskop Taylors mission, The international
missionary alliance och Svenska missionsförbundet.
Det sistnämnda, som började sin verksamhet vid Kongo
1881 — näst de engelske baptisterna det äldsta af de
nu i K. verkande protestantiska missionssällskapen —
hade nyåret 1897 5 stationer (Mukimbungu, Kibunzi,
Diadia, Nganda, alla i Kataraktdistriktet,
och Londe i distr. Matadi) med 19 utstationer,
22 svenska missionärer (deraf 10 qvinnor) och
44 infödda, 621 församlingsmedlemmar och 38 skolor,
med 1,190 skolbarn (deraf 48 söndagsskolbarn).
Det åtminstone vid nedre Kongo gängse handels-
och missionsspråket från Banana till Stanley
Pool, på ömse sidor om floden, är (ki-)fioti,
derför äfven kalladt Kongospråket. Den i Svenska
missionsförbundets tjenst verkande Nils Westlind (d.
1895) författade »Grammatikaliska anmärkningar
öfver Kongospråket sådant det talas i mellersta
delen af den nedre Kongodalen» (Mukimbungu, 1888)
samt öfversatte till samma språk Johannes’ evangelium
(Kristinehamn 1885), Bibliska berättelser (1891), hela
Nya testamentet (s. å., ny uppl. 1898) samt utarbetade
en läsebok (Sthlm 1887). Andra svenska missionärer
hafva skrifvit bl. a. en ABC-bok (1893), en
sångbok (1896), som antagits till bruk af alla
missionssällskapen vid nedre Kongo, och utgifva sedan
1892 en tidskrift, »Minsamu miayenge»
(Fridsbudbäraren), som nu utgår i 750 exemplar, erhåller
bidrag af infödingar och européer och innehåller en
religiös afdelning, uppsatser i geografi, naturlära
och helsovård äfvensom nyheter från in- och utlandet.

Samfärdsel, handel. Enär Kongo upphör att vara
trafikabel vid Stanley Pool, har det i Belgien
bildade »Compagnie du chemin de fer du Congo» börjat
anlägga en omkr. 400 km. lång jernväg från Matadi
nedanför Jellalafallen till Naolo vid Stanley Pool
(i April 1897 voro 270 km. fullbordade). Men intet
land i Afrika eger så stor rikedom på vattenvägar som
Kongolandet, sammanlagdt öfver 13,000 km. Utförseln
utgjorde 1896 något öfver 15 mill; hufvudartiklarna
äro elfenben, kautsjuk, palmkärnor, palmolja
och kaffe. Införseln värderades s. å. till något
öfver 16 mill. frcs, hvaraf 10,2 mill. frcs från
Belgien. Kongo-staten är ännu en ren handelskoloni,
som stöder sig på negrernas fria produktion, och flere
europeiska handelshus arbeta derstädes. Importtullar
infördes 1892, exporttullarna äro små. Handel och
sjöfart äro fria, men frihandelsområdet
omfattar äfven delar af Franska Kongo, de portugisiska
besittningarna till Rio Loja och till vattenskillnaden
mellan K. och Kuango samt hela Öst-Afrika från
Sambesis mynning till 5° n. br. Hamnarna Borna och
Banana besöktes 1895 af 571 fartyg, om 253,000
tons. Trafiken mellan Europa och Kongomynningen
ombesörjes af flere ångbåtslinier. Kongostaten
ingick 1895 i verldspostföreningen. Det franska
myntsystemet med guldmyntfot är värdemätare. De
första mynten slogos 1887, och 1896-infördes
pappersmynt. Metersystemet följes vid och i
närheten af européernas stationer, men i allmänhet
hvilar varuomsättningen på byte mot prydnader och
nyttigheter, hvarvid kaurisnäckor, fabriksalster af
hvarjehanda slag, kolanötter etc. representera pengar.

Författning och förvaltning. Kongostaten
bildades enligt beslut af Kongokonferensen d.
26 Febr. 1885, ställdes under Leopold
II:s suveränitet i personalunion med Belgien och
förklarades för alltid neutral. Leopold II,
som för landets undersökning och förvaltning redan
utgifvit många millioner, öfverflyttade genom
testamente af d. 2 Aug. 1889 sina rättigheter
efter sin död på Belgien, hvilket, genom
konvention mellan båda staterna af d. 3 Juli 1890
och genom en kodicill till nämnda testamente af
d. 21 Juli s. å., som fastställde statsområdets
oförytterlighet, tillförsäkrades rätt att efter
en tid af tio år annektera Kongostaten med alla
suveränitetsrättigheter. Centralregeringen,
i Bruxelles, ledes af en statssekreterare och
är fördelad på tre departement: utrikes-,
finans- och inrikesdepartementet (hvart och
ett under en generalsekreterare), hvartill
komma en generalskattmästare och, sedan 1896,
en kontrolldirektör. I Bruxelles residerar
ock Höga rådet (17 medl.), som på en gång är
konsultativ myndighet samt kassationsdomstol
och appellationsdomstol i mål rörande minst
25,000 frcs. Lokalregeringen, hittills i
Borna, skall förläggas till Léopoldsville och
består af en generalguvernör, biträdd af en stab
af tjenstemän, samt distriktskommissarier, en i
hvart och ett af de 14 distrikt l. provinser, hvari
staten f. n. är indelad: Bananar Boma, Matadi,
Kataraktdistriktet, Stanley Pool, Kuangooriental,
Lualaba-Kassai, Eqvatorsdibtriktetr Leopold II:s
sjö, Bangala, Ubangi, Uëlle, Stanley Falls och
Aruvimi. Vigtigast bland de 115 stationerna äro:
Banana, Boma, Matadi, Lukungu, Léopoldville,
Coquilhatville, Nouvelle-Anvers, Stanley Falls,
Luluabourg, Ponthierville, Albertville, Njangve och
Lusambo. — Staten behöfver ännu stora tillskott till
sina förvaltningskostnader, enär inkomsterna icke på
långt när räcka till, hvilket beror på frånvaron
af plantageodling. Budgeten för 1897 upptog
inkomsterna till 9,369,300 och utgifterna till
10,141,871 frcs. Till de förra höra bidrag af 1
mill. frcs (årligen) af konungen, förskott af Belgien,
d. 3 Juli 1890 beviljadt för 10 år med 2 mill. frcs
årligen, tullar (2 mill.) samt landförsäljningar,
arrenden och skatter m. m. Af utgifterna kräfde
1896 militären ensamt 4,8 mill. frcs; den lokala
förvaltningen kostade omkr. 1 mill, allmänna arbeten
615,000, marinen 528,000, centralförvaltningen i
Europa 231,000 frcs o. s. v. Krissstyrkan bestod
1896 af omkr. 12,000 man (8,000 utskrifne och 4,000
värfvade), fördelade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free