- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1373-1374

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongostaten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på 16 kompanier och anförda af belgiska
officerare. Marinen består af 7 ångare på nedre och
12 på öfre K. — Om flaggan se ofvan. — Vapnet visar
i blått fält en silfvertvärbjelke (Kongofloden),
belagd med Belgiens sköld; i högra öfre hörnet synes
en gyllene, femuddig stjerna. Sköldhållare: tvänne
tillbakaseende gyllene lejon. Devis: »Travail et
progrés» (Arbete och framsteg). — Flere (4) ordnar och
medaljer hafva stiftats och präglats till belöning
åt såväl européer som infödingar.

Literaturen om Kongo och K. är ganska stor. Det af redaktören
af Kongostatens organ »Mouvement géographique»
A. J. Wauters 1895 utgifna »Bibliographie du Congo»
nämner omkr. 3,800 arbeten, broschyrer och kartor,
utgifna företrädesvis mellan 1880 och 1895, men
äfven några äldre, som fått klassiskt anseende,
såsom af Tuckey, Livingstone och Cameron. Ett
bland de fullständigaste arbeten om K. är »Guide
de la section de l’État indépendant du Congo à
l’exposition de Bruxelles-Tervueren» (1897). Ett
svenskt originalarbete är »Tre år i Kongo. Skildringar
af P. Möller, G. Pagels och E. Gleerup» (1887–88),
med en inledning af E. V. Dahlgren om Kongolandets
upptäcktshistoria och Kongostatens grundläggning.
A. W–g.

*Kongsberg hade 5,238 innev. 1891.

*Kongsvinger hade 1,310 innev. 1891.

Konia. Sp. 1173, r. 23
uppifr. står -Djemal- börr vara -Djelal-.

Koniaku. Se Amorphophallus. Suppl.

*Koniin. Se vidare Alkaloider. Suppl.

*Koninck, Salomon, begrofs i Amsterdam d. 8 Aug. 1656.

*Koninck, Philip de, begrofs d. 4 Okt. 1688 i
Amsterdam.

Konkinamin. Se Kina-alkaloider.

Konkordans. 4. Boktr. Se Mellanslag.

Konkordia (Lat. concordia,
endrägt), ett i Örebro d. 18 Febr. 1862 af E.
Lindblad, J. T. Brodén, K. F. Karlson m.
fl. efter mönstret af Idun (se d. o.) i Stockholm
stiftadt sällskap för bildande samqväm.

*Konkordieboken. Frågan om konkordiebokens antagande
väcktes i Sverige först vid riksdagen i Norrköping
1611, då ständerna begärde, att Gustaf II Adolf vid
sin kröning »riksens ständer på samma konkordiebok
nådeligen ville försäkra», en begäran, som dock
ej uppfylldes. Alltifrån den tiden lade särskildt
presterskapet i dagen sitt intresse för nämnda bok
såsom ett värn mot synkretism och kalvinism. Då
regeringen visade sig icke villig att uppfylla
det andliga ståndets önskningar, förbundo sig
presterna sins emellan vid riksdagen 1647 att hålla
»librum concordiae för vår rätta religions regel
och kännemärke och den oförändrade augsburgiska
bekännelsens ytterligare förklaring». Med anledning af
de båda biskoparna Matthiae och Terseri synkretistiska
sträfvanden föreskref förmyndareregeringen genom
plakatet af d. 14 (ej 15) Aug. 1663 konkordieboken
till antagande och efterlefnad särskildt af prester
och lärare. Äfven i kyrkolagen 1686 åberopas den,
dock endast såsom en förklaring af augsburgiska
bekännelsen. I presteden upptogs den emellertid
först 1773. I 1809 års Regeringsform finnes den vid
angifvandet af kyrkans lära ej omnämnd. 1829
(ej 1809) utgick den åter ur presteden, och från
den tiden förpliktas presterna genom sin ämbetsed
eller sedan 1893, då presteden afskaffades, genom
sitt löfte endast till den oförändrade augsburgiska
bekännelsen samt Upsala mötes beslut af 1593. För
att hafva den bristande öfverensstämmelsen, emellan
kyrkolagen och R. F. beslöt 1889 års riksdag för
sin del, att kyrkolagens kap. 1 § 1 skulle erhålla
följande förändrade lydelse: »Svenska kyrkans lära
är den rena evangeliska, sådan den, grundad i Guds
heliga ord, det gamla och nya testamentets skrifter,
genom den oförändrade augsburgiska bekännelsen samt
Upsala mötes beslut af år 1593 antagen och förklarad
är». Detta förslag förelades 1893 års kyrkomöte
och föranledde en liflig debatt, under hvilken
motsatta meningar uttalades. Å ena sidan höll man
före, att kyrkans lära redan genom R. F. blifvit
ändrad. Konkordiebokens uteslutande ur kyrkolagen
vore alltså endast en konseqvens deraf. Å andra sidan
gjordes gällande, att R. F. velat endast i allmänhet
angifva den lära konungen jämte vissa ämbetsmän skulle
vara tillgifven. Den svenska kyrkans lära vore deremot
bestämd endast genom kyrkolagen. Den föreslagna
förändringen inneburo alltså en bekännelseförändring,
som man ej ville vara med om. Den senare åsigten
segrade, med endast 2 rösters pluralitet (30 mot 28),
hvadan alltså kyrkolagen bibehöll sin ursprungliga
lydelse. Konkordieboken utgafs på svenska senast
1895 af biskop Billing, med inledning och noter. Jfr
H. Levin: »Den svenska kyrkans bekännelse i historisk
belysning» (1897). H. L.

*Konkurs. Den finska konkurslagen (af 1868)
ändrades i sammanhang med utfärdandet af den nya
utsökningslagen af d. 3 Dec. 1895.

Konkursmassa, detsamma som konkursbo (se d. o.).

Konnektiv, bot. Se Connectiv. Suppl.

Konning. Se König, Nils.

Konnivens. Se Connivence. Suppl.

*Konnossement. Enligt nya
sjölagen af 1891 skall, när särskilda exemplar
af konnossement företes af olika innehafvare,
företrädet tillkomma innehafvaren af det exemplar,
hvilket öfverlåtaren först lemnat från sig.
För att göra en dylik undersökning obehöflig
medgifves emellertid, att exemplaren från
början numreras; har detta skett, bestämmes
företrädet efter nummerordning, så att lägre
nummer gifves företräde framfor ett högre.
I. Afz.

Konopischt, by och slott. Se Beneschau. Suppl.

*Konotóp har nu omkr. 20,000 innev.

Konow [kånå], Vollert, norsk politiker, född d. 16 Aug. 1845
på gården Stend, Fane socken, vid Bergen, blef 1864
student, aflade 1865 Anden examen, var 1868–73
folkhögskolelärare och blef sistn. år egare af
Stend. Han var 1879–88 en af vensterns yppersta och
mest sympatiska representanter (för Söndre Bergenhus
amt) i stortinget samt hedrades med presidiet
1884 i odelstinget och 1886 i stortinget. 1891
afböjde han anbudet att blifva norsk statsminister i
Stockholm, men antog 1895 kallelse till ledamotskap
af unionskomitén. 1897 valdes han åter till
stortingsman. — Hans frände Vollert Konow, till Stange,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free