Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kremer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till tjenstgöring, på sätt i kommandoväg
närmare bestämmes, erinras om de honom åliggande
skyldigheter och ansvaret för deras åsidosättande.
H. L. R.
*Krigsmanshuskassan hade vid 1896 års slut en
nettobehållning af 4,539,513 kr.
*Krigsskola. Elev-antalet är ökadt till 125, och
kursen pågår från slutet af Sept. 15–16 månader med
afbrott under tiden för regementsöfningarna, då
eleverna såsom fanjunkare återgå till sina regementen
(k. regl. d. 7 Juni 1895, i Sv. förf.-saml. n:r 51,
med ändringar af d. 9 Juli 1896, i Sv. förf.-saml. n:r
52). C. O. N.
*Krigstelegraf (sp. 1564). Fältsignalkompaniet
benämnes numera fälttelegrafkompani.
Se Fortifikationen. Suppl.
*Krijevac. 1. Genom den nya politiska indelningen
af Kroatien-Slavonien 1886 förenades norra delen
af detta komitat med Varasd, södra delen med det
nybildade komitatet Belovár-Körös (se d. o. Suppl.).
Kriminal-antropologi. Jfr Antropologi. Suppl.
Kriminalistföreningen. Se Internationella
kriminalistföreningen. Suppl.
*Krimkriget. Se Rättelser, bd 18,
sp. 845.
*Krimmitschau hade 23,554 innev. 1895.
Kringsjaa [-sjå], N. (»rundskådning»), norsk
tidskrift, som sedan 1893 utkommer i Kristiania med
ett häfte hvarannan vecka, innehåller ej många
originalartiklar, men ett godt och omsorgsfullt urval
ur utlandets tidskrifts- och tidningsliteratur,
i hvilket resultaten af nutidens forskning på
åtskilliga områden framställas i en för den stora
allmänheten passande form. Tidskriften redigeras af
H. Tambs Lyche. O. A. Ö.
Kriosfinx (af Grek. krios, vädur). Se Sfinx.
Kristall-linsen, fysiol. Se Lins 2. och Öga.
Kristberg, socken i endast Bobergs härad. 16,640
har. 2,314 innev. (1896).
*Kristdala. 23,871 har. 3,568 innev. (1896).
*Kristian, skandinaviska konungar. — 4. K. IV. Jfr
C. A. Bricka och J. A. Fridericia: Kristian
IV:s egenhændige breve (7 bd, 1878–91). —
6. K. VI. Jfr L. Koch: »Kristian VI» (1885)
och H. L. Möller: »Kristian VI og grev Stolberg»
(1889). — 7. K. VII. Jfr J. C. Blangsturp:
»Christian VII og Caroline Mathilde» (1890). — 8.
K. VIII. A. D. Jörgensen har i två afhandlingar
(1894–95) sökt att framställa K. i en annan och
långt förmånligare dager än den, i hvilken han
förut Vanligen framstälts. Redan 1815 insåg K.
vigten af att häfda det danska språket i Slesvig
och den statsrättsliga olikheten emellan det
danska hertigdömet Slesvig och det tyska hertigdömet
Holstein, och 1831–32 försökte han, ehuru förgäfves,
att hindra den närmare sammanslutningen mellan
dessa båda land äfvensom att utverka införandet af
danskt rättsspråk i hela Nordslesvig. Det var
K., som 1838 skaffade P. K. Koch tillåtelse att
utgifva »Dannevirke» och som 1840 af egen drift
utfärdade reskriptet om danskt rättsspråk, och
det var sedermera, i synnerhet 1842, hans afsigt
att förskaffa Sönderjylländarna full rättvisa, men
han fick intet understöd hos sitt statsråd och var
dessutom tvungen att lugna sinnesstämningen och ej
ytterligare upphetsa tyskarna. Han ville derför
endast efter hand göra det danska språket
likstäldt med det tyska. — A. Ahnfelt utgaf 1883
K. VIII:s dagbog fra regenttiden i Norge. — 9. K. IX
har under flere år, förnämligast på höstarna,
samlat omkring sig på Fredensborg många af sina
barn, magar och sonhustrur, ett slags europeiska
furstemöten, och har dessutom mottagit besök
af de flesta andra europeiske herskarna. 1888
firades både hans 70-års födelsedag och hans
25-års regeringsjubileum, och 1892 firades hans
guldbröllop med stor högtidlighet. En sträcka af
östra Grönland kallas efter honom »K. IX:s land».
E. Ebg.
*Kristiania. Areal 1,599 har. Jämte Homans-byen hafva
åtskilliga delar af staden, hvilka ligga utom de
1877 införlifvade gamla förstäderna, bebygts i
villastil. De tvåvåningshus, som funnos i stadens
centralaste del, hafva på senare tid till stor del
utbytts mot stora, vackert utstyrda byggnader, och en
mycket liflig byggnadsverksamhet är rådande. Äfven
de tätt och illa bebygda förstäderna Piperviken och
Vaterland, hvilka hysa dräggen af hufvudstadens
befolkning, hafva på de senare åren blifvit
förbättrade. Den förr illa kända Kuselöbakken
har, på initiativ af generalkonsul P. Petersen
(d. 1895), förvandlats till storartade qvarter,
»Viktoriaterrassen». En liknande förvandling väntar
den till en stor del afröjda gamla Hammersborg. K. är
ej längre »en stor småstad». Bland parkanläggningar
märkas den storartade, för sin härliga utsigt
berömda S:t Hans Haugens park, rundt om den stora
bassäng, från hvilken större delen af staden får
sitt vattenförråd, Stensparken, Harald Hårdrådes
och S:t Halvards pläds (de två sistnämnda i Oslo)
och Kampens bassäng, med vidsträckt utsigt. Nya
monumentala konstverk äro P. Kr. Asbjörnsens staty
(i S:t Hans Haugens park), H. Kjerulfs (pä Kjerulfs
plads), J. H. Wessels och E. Sundts (på Olaf Ryes
plads). P. Tordenskiolds staty skall resas på den
efter honom uppkallade stora planen vid Pipervikens
hamn. Kyrkornas och bönehusens antal har ökats
under det sista decenniet. De döfve hafva fått egen
kyrka, så ock engelska episkopalförsamlingen. Den
katolska församlingen, som tillväxt starkt,
har ett nytt kapell, invigdt åt S:t Halvard,
Östlandets skyddshelgon under den katolska tiden,
och i förbindelse med S:t Olafs kyrka står nu, utom
S:t Josefs institut, den storartade stiftelsen
Vor Frue hospital. »Stiftsgården» öfvergick 1896
i enskild ego (ny ämbetsbostad föi statsministern
har inredts i närheten af slottet). Ett nytt
frimurarehus uppfördes 1894 vid stortingsbyggnaden,
och en ny tidsenlig nationalteater, nära slottet
och universitetet, står under byggnad; i eller
invid denna komma statyer öfver Björnson, Ibsen och
J. Brun att resas. Bland öfriga byggnader må nämnas
det nya badhuset, tullhuset, »Norske selskabs»
och Athenaeums lokaler, handelsföreningens lokal,
militärsamfundet, brandstationen och de två stora
stiftelserna Kong Oskars minde samt Mogens Thorsens
og hustrus stiftelse.
Innevånarnas antal utgjorde d. 1 Jan. 1894 167,150
och utgör f. n. (1897) sannolikt 190,000. Deras
sammanlagda förmögenhet antogs 1896 utgöra
292,4 mill. kr., deras årsinkomst 1895 68
mill. kr. Assuranssumman för brandförsäkrade
fastigheter uppgick till 239 mill. Stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
