- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1401-1402

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi lidandes bröder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kristi lidandes bröder. Se Serviter.

*Kristina, församlingar. 1. I Falun. 6,868
innev. (1896). — 2. I Jönköping (Östra
församlingen). 8,930 innev. (1896). — 3. I
Göteborg. 10,738 innev. (1896).

*Kristina, finsk socken, tillhör sedan 1897
Nyslotts stift.

Kristina från Stumbelen, tysk svärmerska, f. af
ett fattigt bondfolk i byn Stumbelen (ej långt
från Köln) omkr. 1240, fick ingen undervisning,
var af ett nervöst temperament och hade en liflig
fantasi, som ytterligare uppjagades genom legender och
helgonhistorier. Vid 13 års ålder rymde hon hemifrån
till beguinklostret i Köln, der hon stannade i fyra
år. Genom fasta, späkning och annan askes utmärglades
hennes kropp, hon fick kataleptiska anfall, led af
hallucinationer, blef föremål för den såsom underverk
betraktade företeelsen, hvilken kallas stigmatisering
(se d. o.), och vann rykte såsom helig. Den bekante
svenske dominikanmunken Petrus de Dacia, som
1266–67 mycket umgicks med henne, egnade henne en
till gudomlig dyrkan gränsande beundran och skildrade
hennes lif. Hon dog 1312. Hennes reliker förvaras i en
af de katolska kyrkorna i Jülich, der ock finnas i en
pergamentfoliant under 1300-talet gjorda afskrifter af
Petrus’ biografi samt af K:s och hans brefvexling. Se
vidare Petrus de Dacia (äfven i Suppl.).

*Kristineberg. Se Zoologiska stationer. Jfr
J. H. Theel: »Om Sveriges zoologiska hafsstation
Kristineberg» (1895).

*Kristinehamn, hvars område nu utgör 2,225 har,
hade vid 1896 års slut 6,325 innev. 1895 var
antalet bebyggda tomter 306 1/2, obebyggda 187 och
boningshus 643. Taxeringsvärdet 1896 var 6,766,000
kr., deraf 564,100 å jordar. Hemmantalet var 8 7/8
mtl. Handelsflottan räknade 1895 23 fartyg, om 3,723
tons (deraf 12 ångfartyg, om 3,043 tons och 586
hästkrafter). S. å. besöktes hamnen af 1,234 ankomna
och afgångna fartyg, om 122,472 tons. De handlandes
antal s. å. var 61, med 42 biträden, handtverkarnas
76, med 30 arbetare, och fabrikernas 7, med 214
arbetare och ett tillverkningsvärde af 455,000 kr.,
hvaraf 311,000 kr. kommo på 3 mek. verkstäder. Staden
har äfven ett elementarläroverk för flickor och en
handtverksskola för blinda. Sv. missionsförbundets
kolportörsskola flyttades 1890 till Stockholm. Omkr. 2
km. från staden ligger det nya hospitalet Marieberg
(öppnadt 1887). — Natten till d. 1 Maj 1893
utbröt en eldsvåda, som lade ett 50-tal gårdar i
södra stadsdelen i aska. För riksdagsmannaval är
staden förenad med Filipstad och Askersund till en
valkrets. Jfr G. Lindberg: »Kristinehamns stad med
omnejd, historia och beskrifningar» (I, 1894).

*Kristinehof innehafves nu (1898) af grefve T. Piper.

Kristine kapell. Se Qvarsebo.

Kristiner. Se Mynt, sp. 589.

*Kristinestad hade 2,695 innev. 1895. En svensk
statens elementarskola och en privat svensk
flickskola finnas i staden.

*Kristi-orden. Det portugisiska riddaretecknet har
förändrats (se Ordenskartan). — I Brasilien upphäfdes
orden 1890 efter kejsaredömets fall.

Kristi pinas historia. Se Passionshistorien.

Kristkyrkan. Se Trondhjems domkyrka.

Kristliga föreningen af unga män (förk. K. F. U. M.),
Eng. The young mens Christian association, hvars
uppgift är att verka för unga mäns väl i fysiskt,
intellektuelt, moraliskt och andligt afseende,
stiftades i London 1844 af dåv. handelsbiträdet
George Williams (f. 1821). Då föreningen 1894 vid sin
13:de verldskonferens firade sitt 50-års jubileum,
erhöll Williams, numera chef för ett af Londons
större affärshus, såsom ett offentligt erkännande
för sin lifslånga verksamhet till ungdomens bästa,
adelskap och hedersborgareskap i London. Den af honom
bildade föreningen växte så hastigt, att den vid 1851
års verldsutställning i London tilldrog sig mångas
uppmärksamhet och genom deltagare deri fortplantades
till skilda land. Vid verldsutställningen i Paris 1855
samlades ombud från föreningar inom 8 olika nationer,
och då uppställdes de grundsatser, som bildat basen
för verldsförbundet mellan K. F. U. M. Enligt dessa
kan aktivt medlemskap vinnas af sådana unga män,
som, såvidt menniskor kunna döma, med lefvande
tro omfatta Kristus såsom frälsare. Olikheter uti
dogmatiska, kyrkliga och politiska frågor böra enligt
grundsatserna icke utgöra hinder för sammanslutning
och gemensam verksamhet. Den enskilda föreningens
angelägenheter handhafvas af en styrelse, som
väljes af och bland de aktive medlemmarna. De olika
verksamhetsgrenarna äro fördelade på permanenta
komitéer. I närmaste hand ledes verksamheten af
en eller flere fast aflönade sekreterare. Såsom
passiv medlem mottages hvarje välkänd ung man,
som respekterar föreningens grundsatser och
syftemål. Till följd deraf räknar föreningen
t. ex. i Indien i sina led bl. a. buddhaister,
brahmaner, parser och muhammedaner. Utom den
direkta religiösa verksamheten bereder föreningen
sina medlemmar tillfälle till undervisning i
språk, stenografi, handelsvetenskap, sång och
musik m. m.; föredrag och diskussioner anordnas i
allmänt bildande och humanistiska ämnen, samqväm
hållas, tillfälle lemnas till att öfva gymnastik,
slöjd och idrotter af hvarje slag, bibliotek
och tidningar tillhandahållas. Bostadsanvisning
och platsförmedling besörjas för unga män både
inom och utom föreningen. Sjukkassor finnas
inom flere föreningar. Medlemsafgiften vexlar
efter föreningens storlek och de förmåner den
erbjuder. I Sverige är den i mindre föreningar
vanligen 5 kr., i större 10 kr. Som dessa afgifter
ej äro tillräckliga att betäcka utgifterna, fylles
bristen medelst frivilliga bidrag af medlemmar
och understödjare. Medlemskap i en förening
medför medlemsrätt i alla till verldsförbundet
hörande föreningar. Dessas antal uppgick 1897
till något öfver 6,000 inom verldens mest skilda
land. Medlemssiffran är omkr. 500,000. Hvarje lands
föreningar äro sammanslutna till ett nationalförbund
med sin centralkomité eller förbundsstyrelse i
spetsen. Verldsförbundets konferenser, till hvilka de
resp. nationalförbunden sända ombud, anordnas af den
1878 inrättade »verldskomitén» i Genève. Den förmedlar
beröringen emellan nationalförbunden och verkar för
rörelsens vidare utbredning. Verldsförbundets 11:te
konferens hölls i Stockholm i Aug. 1887.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:54:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free