- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1403-1404

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi lidandes bröder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Förbundet mellan Sveriges K. F. U. M. grundades 1887
och omfattade 1897 60 föreningar med omkr. 6,000
medlemmar. Fastigheter och inventarier, tillhöriga
föreningen, hade vid 1896 års slut ett gravationsfritt
värde af 442,987 kr.; utgifterna för verksamheten
under samma år belöpte sig till 82,868 kr.
K. F.

Kristliga föreningen af unga qvinnor
(förk. K. F. U. K.) räknar sin upprinnelse
från år 1855, då miss Emma Robarts i London
bildade den första föreningen af detta slag. Dess
verksamhet gestaltar sig på liknande sätt som
K. F. U. M:s. Såsom verldsförening eger den bestånd
sedan 1892. Den första svenska föreningen, som tillika
utgör centralpunkten för de öfriga 30 i Sverige
bestående, bildades i Stockholm 1885. De svenska
föreningarnas sammanlagda medlemsantal uppgick 1897
till 3,500, världsförbundets till omkr. 500,000.
K. F.

Kristna bröder. Se Plymouthbröder.

*Kristofer (sp. 54, r. 7 nedifr.). Klostret hette Ry
(ej Ryd).

*Kristofer Andersson, riksråd, tillhörde det
lägre frälset i Vestergötland, var son till ett af
offren i Stockholms blodbad och förde tre ekblad
i sitt vapen. Med understöd af konung Gustaf och
andra skickades han på 1520-talet till Tyskland,
der han bl. a. studerade i Wittenberg under Luther
och Melanchthon samt blef magister. I början på
1530-talet återvände han till fäderneslandet och
synes der under ett par år hafva stått i spetsen
för kansliet, i så fall den förste egentliga
lekmannachefen för detsamma, men användes äfven
gång på gång på beskickningar. Derjämte blef han
riksråd och riddare samt gift med den rika fru
Brita till Ervalla, Måns Bryntessons (Lillie-höks)
enka. Sedan emellertid v. Pyhy 1538 kommit till
Sverige, inträdde snart en brytning. Herr Kristofer
satte sig emot de nyheter, som den tyske kansleren
ville införa, förklarande dem strida emot Sveriges
lag. År 1542 fick han tillfälle att lemna landet på en
beskickning till Danmark och återvände aldrig. (Den
vanliga uppgiften, att han 1542 blef kansler,
är ogrundad.) Hans politiska bana var afbruten;
hans tid upptogs i stället af en med pennan förd,
psykologiskt märklig fejd mot konung Gustaf, som
slutade dermed, att han, när han på inga villkor kunde
förmås att återvända, såsom den der brutit sin rådsed
och följaktligen vore förrädare, dömdes sin egendom
förlustig. Han dog kort derefter, d. 25 Mars 1548,
i Lybeck, Ehd.

Kristoforidis, Konstantin. Se Albaneser. Suppl.,
sp. 141.

*Kristvalla. 11,968 har. 1,716 innev. (1896).

Kriti, Nygrek. Se Kreta.

Kritiska dagar. Se Falb, R., Suppl., Krislära och
Väderleksförutsägelse, sp. 1540.

Kritisk temperatur, kritiskt tryck. Se Värme.

*Kritsystemet 1. Sp. 81, r. 18 uppifr. står Magos,
bör vara Magas.
— 2. Om belemniterna (sp. 84) i
Sveriges kritlager se Belemnit. Suppl.

Križanitj, J. Se Ryska literaturen, sp. 134.

Krkonoše l. Krkonošské hory. Se Riesengebirge.

Krnow. Se Jägerndorf.

*Kroasera. Se vidare Korsning.

Kroatien (Kroatien-Slavonien, Magyar.
Horvát-Szlavonoroszág) hade 1890 2,201,927 innev.,
af hvilka 1,921,719 voro kroater och serber,
117,493 tyskar och 68,794 magyarer. 1,558,075 voro
rom. katoliker, 566,983 grek. orientaler,. 12,367
grek. katoliker, 23,786 lutheraner, 12,365 reformerta,
17,261 mosaiska trosbekännare. S. å. voro 39,36
proc. af den manliga och 25,25 proc. af den qvinliga
befolkningen öfver 6 år kunniga i läsning och
skrifning. Jämte det 1874 öppnade universitetet eger
K. 11 gymnasier, 6 realskolorr 3 lärareseminarier, 4
biskopliga seminarier, 1 musikkonservatorium m. m. —
Af kronlandets inkomster gå 56 proc. till ungerska
kronans gemensamma utgifter, hvaremot återstående 44
proc. användas till att bestrida egna utgifter. De
sistnämnda utgjorde för 1894 7,63 mill. gulden,
hvaraf kommo omkr. 4 mill. på den inre förvaltningen
(jämte landtdag och ban), 1,52 mill. på kult och
undervisning och 2,1 mill. på rättsväsendet. Sedan
1886 är kronlandet, med upphäfvande af den äldre,
i hufvudartikeln meddelade indelningen, indeladt
i 8 komitat: Lika-Krbava, med hufvudstaden Gospič,
Modruš-Fiume, med hufvudorten Ogullin, Agram, med
hufvudorten Agram, Varasd, med hufvudorten Varasd,
Belovár-Körös (B.-Kreuz), med hufvudorten
Belovár, Požega, med hufvudorten Požega,
Virovitica (Veröce), med hufvudorten Essek, och Syrmien,
med hufvudorten Vukovar.

Krocket. Se Croquet.

*Krogsered. 8,114 har. 711 innev. (1896).

*Krohg. 3. Kristian K., väckte 1886 stort uppseende
med sin naturalistiska roman Albertine, som på
grund af osedlighet togs i beslag af polisen. —
4. O. Th. K. tog d. 1 Jan. 1877 på grund af
tilltagande sjuklighet afsked från prestämbetet,
flyttade till Molde och afled d. 22 Okt. 1889.
O. A. Ö.

*Krohn. — 2. Pietro K. var 1880–93 ekonomie-inspektör
och sedan 1885 scen-instruktör vid k. teatern och är
nu direktör för konstindustrimuseet.

*Krohn, J. L. F., omkom under segling vid Viborg
d. 28 Aug. 1888.

*Krokek, socken, 9,331 har. 1,491
innev. (1896). K. utgör ett regalt pastorat i
Norrköpings kontrakt.

Kroki. Se Croquis.

Krokodilfloden. Se Limpopo.

*Krokstad. 15,474 har. 2,566 innev. (1896),

Krolewiec [-vjets], polska namnet på Königsberg
(se d. o. 2).

Krollhönsen. Se Krullhönsen.

Kroll-lilja, bot. Se Lilium.

Kroman, Kristian Frederik Vilhelm, dansk filosof, född
d. 29 Mars 1846 i Mariebo, blef 1865 seminarist och
1869 student, tog 1874 magisterkonferensen och
1877 doktorsgraden. 1883 blef han docent och 1884
professor i filosofi och pedagogik vid Köpenhamns
universitet. — Hans förnämsta arbeten äro Vor
naturerkjendelse. Bidrag til en matematikens og
fysikens theori
(1883) och Om maal og midler for den
höjere skolundervisning
(1886). I det senare arbetet
framlägger han förslag till en skola för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free