Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronopark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Kronopark. Genom vederbörande revirförvaltares
(jägmästares) försorg säljes, der så pröfvas lämpligt,
under hand torr, vindfälld och eljest skadad skog. I
vissa trakter af Södermanland, Östergötland och
Vestergötland afyttras emellertid äfven hela eller
större delen af årsafkastningen från kronoparkerna
under hand. (Instr. för skogsstaten d. 29 Nov. 1889;
k. förordn. d. 26 Jan. 1894 ang. hushållningen med
de allmänna skogarne i riket.) Kronoparkernas areal
vid slutet af år 1895 var 3,741,762 har (1870 endast
425,794 har), motsvarande 19,5 proc. af hela rikets
utmarksareal. Betydande arealer — inalles 105,853
har t. o. m. 1895 — hafva tillkommit genom förvärf af
enskilda marker för utvidgning af äldre eller bildning
af nya kronoparker. Medel till sådana inköp hafva
erhållits dels genom för ändamålet särskildt anvisade
anslag (åren 1875–79), dels och hufvudsakligast
genom försäljningsmedel för mindre kronolägenheter,
hvilka i mån af arrendeledighet blifvit försålda
(k. br. d. 29 Maj 1874, d. 29 Maj 1875 samt d. 27
Juni 1887). Antalet kronoparker 1895 var 823. H. Szs.
*Kronoskog. Se K. förordn. d. 26 Jan. 1894
ang. hushållningen med de allmänna skogarna i riket.
*Kronotionde. Se vidare Grundskatt. Suppl.
Kronovall, 1 mtl frälsesäteri i Fogeltofta
socken, Kristianstads län, med omkr. 10,3 mtl
underlydande inom socknen, taxeradt till 655,000
kr. (1896). Egendomen, som förut egts af grefve
A. H. Raoul Hamilton, tillhör nu genom gifte
grefve K. G. Sparre, som genom prof. I. G. Clason
låtit ombygga det långsträckta tvåvåningshuset till
ett slott efter 1700-talets franska slottstyp, med
framspringande tornbärande flyglar. I slottet är
inredt ett katolskt kapell.
Kronovimpel. Se Örlogsvimpel.
*Kronprins. Vice-konungadömet i Norge afskaffades
genom beslut i norskt statsråd d. 30 Juni 1891.
*Kronprinsens husarregemente aflemnade i Sept. 1897
en af sina sqvadroner till Lifgardet till häst
och utgöres numera af 5 sqvadroner, med 27
officerare, 31 underofficerare (och trumpetare),
5 civilmilitärer, 500 korpraler, trumpetare och
husarer samt 460 nummerhästar. Regementet är i
sin helhet förlagdt i Malmö (ny kasern 1897),
men utför regementsöfhingarna på Bonarps hed.
C. O. N.
*Kronstadt 1. Staden hade 59,539 innev. 1897. Genom
den 1875–85 byggda kanalen af 7 m. djup kunna nu
de till Petersburg destinerade fartyg gå direkt dit
utan att behöfva lossa i Kronstadt, hvilket förut
var nödvändigt för de större fartygen.
Kronstam, bot. Se Stam.
Kronsåg. Se Sågning.
Kronvittne (Eng. Queen’s evidence), i England
deltagare i ett brott, hvilken mot löfte om nåd
vittnar mot sina medbrottslingar.
Kropatschek, Alfred, Ritter von, österrikisk
faltmarskalklöjtnant, har konstruerat bl. a. ett af
Frankrike 1878 antaget gevär för marinen och det
nu i Portugal brukliga infanterigeväret. Se derom
Eldhandvapen. Suppl. (Tabell). K. valdes 1897 till
led. af svenska Krigsvet. akad.
Kropotkin [krapå’tkin], Petr Aleksejevitj, furste,
rysk revolutionsman, geograf, f. 1842 i Moskva,
var 1862–67 officer vid ett kosakregemente i
östra Sibirien, studerade derefter de matematiska
vetenskaperna vid Petersburgs universitet och
vardt sekreterare i en sektion af geografiska
sällskapet. 1871 undersökte han de glaciala
aflagringarna i Finland och Sverige (Forskningar
öfver glacierperioden, I, 1876), och sedermera skref
han afdelningen Ryssland för E. Reclus’ »Géographie
universelle». Invecklad i nihilisternas uppviglingar,
inspärrades han 1874 i fängelse, lyckades fly 1876 och
uppsatte 1879 i Genève anarkistidningen »La révolte»,
som numera utgifves i Paris. 1881 förvisad från
Genève, dömdes han 1883 i Lyon för uppvigling till
5 års fängelse, men benådades 1886 och bosatte sig i
London, der han utgör anarkisternas andliga medelpunkt
(se Anarkism. Suppl.).
*Kropp. 3,844 har. 1,249 innev. (1896).
*Kroppa. 25,653 har. 2,699 innev. (1896).
*Kropps aktiebolag uppgick 1895 i Billesholms–Bjufs
aktiebolag (se Billesholm. Suppl.).
Kroppspulsådern, stora. Se Aorta.
*Kroppsstraff. I Finland upphäfdes stadgangena om
spö- och risstraff och hudstrykning genom den nya
strafflagen (1889). J. H–r.
Kroppstemperatur. Se Feber, Termometri och Varmblodiga
djur.
Kroppås, kroppåstak. Se Tak.
*Krossmina. Se vidare Inslagsmina och Minkrig.
*Krotonkloral. Jfr Butylkloralhydrat. Suppl.
Krouthén, Johan Fredrik, landskapsmålare, f. i
Linköping d. 2 Nov. 1858, studerade en kortare tid
vid konstakademien i Stockholm 1878 och var elev af
Perséus, men har till största delen utbildat sig på
egen hand under vistelse i sin hembygd (sedan 1883),
hvarifrån han gjort utflykter till vestkusten, Skåne
och Skagen samt korta besök i Paris, andra orter på
kontinentett och i London. K. väckte uppseende med
Stenigt landskap från Bohuslän (1883; på Skandinaviska
konstutställningen i Köpenhamn), hvarefter
följda en sommarbild från Skagen På ängen (1884:
i Göteborgs museum) och Vattenvegetation (1885; på
opponenternas utställning; nu i Nationalmuseum). Bland
hans öfriga verk märkas Vår i trädgården (1889;
3:dje medalj i Paris), Mellan regnskurarna (1895)
och porträtt af bibliotekarien. E. H. Segersteen.
J. K–e.
Kruhs, Daniel August, poetisk öfversättare, född i
Falun d. 27 Juli 1839, blef 1861 student i Upsala,
der han 1864 aflade filos. kandidatexamen. Sedan
1892 är han föreståndare för Statistiska kontoret
i Jernvägsstyrelsen. K. har på ett synnerligen
förtjenstfullt sätt tolkat ett antal af H. Heines
Dikter (1877) och Byrons Riddar Harolds vallfärd
(1882).
Krumlov. Se Krumau.
*Krummacher. 1. F. A. K. föddes 1767.
*Krupp, A., föddes d. 26 April 1812 och dog d. 14
Juli 1887. Till Kruppska verken höra utom de i
Essen stålverk i Annen (Westfalen), Grusonverken
vid Magdeburg (köpta 1893), jernverk vid Duisburg,
Neuwied och Engers m. m.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
