Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronopark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3 stenkolsgrufvor och 547 jernmalmsgrufvor. De
sysselsätta öfver 25,000 arbetare, hafva egna
jernvägar till 85 km. längd samt egna telegraf-och
telefonnät med resp. 20 och 200 stationer. Chef är
A. Krupps ende son, Friedrich Alfred K. (f. 1854),
ledamot af tyska riksdagen.
Kruse, J. M. Se Malling. Suppl.
*4. Krusenstjerna, J. E. von. När den
frihandelsvänliga Themptanderska ministèren efter
tullskyddspartiets seger 1888 afgick, bibehöll
K. sin civilministerportfölj, i Bildts kabinett (se
Bildt. Suppl.), men afgick med detta d. 12 Okt. 1889
och utnämndes s. d. till generalpostdirektör samt
ordförande i styrelsen för postsparbanken. Såsom
generaldirektör var K. Sveriges ombud vid
verldspostkongressen i Wien 1891, underhandlade
1894 i Petersburg om en ny postkonvention emellan
Sverige och Ryssland och afslöt 1896 öfverenskommelse
om sjöpostforbindelsen Trelleborg–Sassnitz. Sedan
K:s mandat i Första kammaren 1893 utgått, valdes han
s. å. till en af Stockholms stads representanter i
Andra kammaren, hvilket uppdrag förnyades 1896. Han
var 1895–96 vice ordförande i lagutskottet. Den 6
Okt. 1896 kallades K. å nyo att öfvertaga chefskapet
för Civildepartementet. — K. var ordförande i
komitéerna rörande post- och telegrafverkens förening
(1889) och ang. förbättrad post- och personförbindelse
mellan Sverige och kontinenten (1890) samt i den 1893
tillsatta jernvägskomitén. Han blef 1884 led. och
1898 hedersled, af Landtbruksakademien.
Krusflor. Se Krepp.
Krusfrö, bot. Se Selinum.
Krustacéer, zool. Se Kräftdjuren.
*Krut. Se vidare Rökfritt krut och Ballistit. Suppl.
Krutved. Se Mantalsräntan.
Kruus, Filip von. Se Krusenstjerna 1.
*Krüdener, N. P. von, afled 1891.
*Krüger, H. A. Minnesstod öfver honom restes 1884
i Ribe.
Krüger [uttalas i Transvaal Kruger], Stephanus
Johannes Paulus, president i Sydafrikanska republiken
(Transvaal), f. i Kapkolonien d. 10 Okt. 1825, följde
1835 sin familj, då den i förening med 6,000 andra
boers lemnade Kapkolonien och drog norrut samt mot
suluerna tillkämpade sig ett hem i Transvaal, och hans
ungdom förflöt under krig med dessa. 1877 annekterade
England Transvaal. K., som då var vicepresident,
sändes jämte två andra deputerade till England
för att protestera emot annexionen och var 1880
högstkommenderande i kampen för sjelfständigheten,
som erkändes utom i fråga om utrikesärenden
genom konventionen 1881. Han valdes 1883, 1888,
1893 och 1898 till republikens president. Under
en ny resa till Europa 1884 lyckades han utverka
ökad sjelfständighet åt Sydafrikanska republiken,
i det att England förbehölls endast ett suspensivt
veto mot republikens fördrag med främmande makter och
infödingarna. K:s fasthållande vid författningen trots
de invandrade engelsmännens (»uitlanders») starka rop
på fullkomlig likställighet med boers ledde till ett
uppror i Johannesburg (1895), som han undertryckte,
och ett plötsligt öfverfall (Jan. 1896) från Britiska
sydafrikanska kompaniets sida under
Jameson, som han tillbakaslog. K., af sina landsmän
kallad »Oom Paul» (»gamle Pål»), förenar med fast
karakter, fromhet och en äkta boers styfsinthet
verklig statsmannaförmåga.
Krümmel, Otto, tysk geograf, f. 1854, sedan
1883 professor i geografi vid universitetet i
Kiel och lärare vid marinakademien derstädes, har
företrädesvis gjort oceanografien till sitt studium
och i detta ämne offentliggjort bl. a. Versuch
einer vergleichenden morphologie der meeresräume
(1879) och Die bewegungsformen des meeres (1887;
bd 2 af Boguslawskis »Handbuch der ozeanographie»)
samt skildrat Planktonexpeditionen, i hvilken han
deltog (1889).
Kryddättika. Se Röfvareättika.
Krylbo–Norbergs jernväg, tillhörig Krylbo-Norbergs
jernvägsaktie bolag, öppnades i Sept. 1874. Se
vidare Krylbo.
Kryokonit (af Grek. kryos, is, och konis,
dam), meteorstoft på is och snö i polartrakterna. Se
Kosmisk.
Kryostaz (af Grek. kryos, is, och stazein, drypa),
en af Helbig 1895 upptäckt blandning ai lika delar
karbolsyra, kamfer och zapon, med en obetydlig
tillsats af terpentinolja. Kryostazen flyter i köld
och blir fast vid högre temperatur.
Kryptofon (af Grek. kryptos, hemlig, och fone,
ljud), en af K. Henry 1883 uppfunnen apparat afsedd
att förebygga fartygssammanstötningar. Instrumentet
består af en vibrator, som genom dallringen i luften
försättes i svängningar, hvilka öfverföras till
en mikrofon och derifrån genom tråd ledas till en
telefon. Kryptofonen skall vara så känslig, att ett
på 3 km. afstånd befintligt ångfartygs hjul- eller
propellerslag tydligt förnimmas.
Krysarobin, farmak., erhålles från det i
brasilianska staten Bahia växande trädet Andira
Araroba Aguiar (fam. Leguminosae) och möjligen andra
Andira-arter. Genom omvandling af vedväfhaden uppstå
i stammarna håligheter, fyllda med ett mörkgult
pulver, som i ljuset snart antager gulbrun eller
grönbrun, ofta i violett dragande färg och går i
handeln under flere olika namn: araroba, Bahia-pulver,
Goa-pulver (emedan andra nationer plägat hemta det
i Goa, dit portugiserna fört det från Brasilien),
råkrysarobin etc. Drogen är lätt, voluminös, lukt-
och smaklös. Pulvret är kristalliniskt, vanligen
mycket uppblandadt med växtrester och skräp. Det
består till 75 à 84 proc. af krysarobin (C30 H26
O7), som i rent tillstånd utgöres af små, gula,
tafvelformiga kristaller, nästan olösliga i vatten,
svårlösliga i sprit och eter, lättare i benzol
m. m. samt i kalilut (med rödgul färg). Inledes
luft i en alkalisk lösning, syrsättes och spjelkas
krysarobinet, hvarvid bildas krysofansyra (C15
H10 O), en ofta i medicinsk rabarberrot (radix
Rhei), såsom sönderdelningsprodukt af glykosiden
krysofan, samt i vägglafven (Physcia parietina
Koerb.) förekommande kropp. — Den råa drogen renas med
benzol och ger då renadt araroba l. krysarobin, som
är officinelt bl. a. i Tyskland och användes (endast)
utvärtes i salvor m. m. vid åtskilliga hudsjukdomar,
ofta med framgång. Hud och naglar färgas deraf lifligt
rödbruna eller kopparröda. Invärtes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
