- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1417-1418

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronopark ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Kukuljevič-Sakčinski, I., afled 1889.

Kula, artill. Se Kastkropp och Projektil.

Kulbakterier. Se Bakteriologi. Suppl. sp. 515.

*Kulbana (sp. 213, r. 10 nedför.). Projektilen
sänker sig 9,818/2 m.

*Kulier. förbudet mot kinesers inflyttning till
Nord-Amerikas Förenta stater förnyades 1892 på
ytterligare 10 år.

Kuling, sjöv. Se Kul.

Kulla, bot. Se Anthemis.

*Kulla. 1. Nu Roslags-Kulla, socken i Stockholms
län. 4,380 har. 657 innev. (1896). — 2. Socken i
Upsala län. 1,272 har. 337 innev. (1896).

Kullastammen. Se Ultuna landtegendom, sp. 1324.

*1. Kullberg, K. A., afled d. 22 Okt. 1897 i Sköfde.

*Kullberg, V., afled d. 7 Juli 1890 i London.

*1. Kulle, J., har utöfvat en banbrytande verksamhet
i den textila konstens tjenst.

3. Kulle, Sven Servatius, medaljgravör, den
föregåendes, broder, f. i Lund d. 13 Maj 1860,
var elev af Tekniska skolan i Stockholm samt af
prof. A. Lindberg 1876–87 och utbildade sig i Paris
1887–92 under Paulin Tasset och Gauthier. Bland
hans arbeten märkas S. Genoveva (1890), Ars longa,
vita brevis
(1892), Sport vélocipédique (1893),
Vin-utställningen i Bordeaux (1895), Société
Philomatique de Bordeaux fondée 1805
(1895) samt
porträttmedaljerna öfver A. le Grand aîné (1895)
samt Herr och fru P. Fürstenberg. K. har äfven
graverat mynt (för Monaco, Abessinien, Guatemala,
franska kolonier). Han är bosatt i Paris.
J. K–e.

Kullerstad. 3,968 har. 1,561 innev. (1896).

*Kullings härad omfattar ej vidare någon del af Magra,
Östad och Hellestad. Socknarna Sköfde och Härene
kallas Kullings-Sköfde och Södra Härene. 75,519
har. 17,072 innev. (1896).

*Kullings kontrakt. Socknarna Sköfde, Härene och
Björke kallas Kullings-Sköfde, Södra Härene och Södra
Björke. 1,018 qvkm. 25,160 innev. (1896).

Kullings-Sköfde, socken. Se Sköfde. 3.

*Kulltorp. 1. Socken. 9,413 har. 1,294 innev. (1896).

*Kulnev, J. P. — Enligt uppgift i »Mémoires de
Marbot» skall K. hafva stupat vid ett öfverfall, som ett
franskt kavalleriregemente under Marbots befäl natten
till d. 1 Aug. 1812 gjorde på det af K. kommenderade
Wittgensteinska avantgardet (8,000 man, med 14
kanoner) vid Drissa, en biflod till Düna. Nästan
yrvaken och under flykt dödades K., som ryssarna
kalla »hjelten 1812», inför Marbots ögon af en fransk
underofficer Legendre medelst ett sabelhugg i strupen.

Kulram, pedag. Se Räkneram.

*Kulspruta. Se Rättelser, bd 18, sp. 846.

Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige
stiftades i Lund i Dec. 1882, närmast i syfte att
öfvertaga och utveckla de kulturhistoriska samlingar,
som under sommaren s. å. bragts till hopa i östra
Skåne af föreningens nuvarande sekreterare (sedan
1884) och intendent (sedan 1893) Georg Fredrik
Johanson Karlin
(f. i Norra
Åkarp d. 23 April 1859, student i Lund 1879, känd
bl. a. genom sina kyrko- och grafundersökningar samt
genom utgräfningar vid Falsterbo). Med museet, till
hvilket Skånska fornminnesföreningen öfverlemnade
sin lilla samling, afsåg föreningen att skapa ett
kulturhistoriskt centralmuseum for södra Sverige
samt höja slöjd- och yrkesskickligheten inom
samma landsändar. Museet, det i sitt slag största
provinsmuseum i Skandinavien, är förlagdt till Lund;
det räknar (1898) 10,200 n:r med omkr. 25,000 föremål,
ungefär lika fördelade på en svenskt etnografisk och
en konstindustriel afdelning. Genom sin redan 1890 med
inköpet af P. H. Lings gamla gård förbundna plan att
ordna museet efter paviljongssystem, gaf föreningen
uppslaget till de friluftsmuseer, som sedermera
rest sig i alla de nordiska hufvudstäderna. Nu
äro samlingarna inrymda i en komplex af åtta
originalbyggnader (bland dem en liten träkyrka från
Småland). Genom inköp 1897 af den tillgränsande
Lindforska gården disponerar museet ett område
af 85,000 qv.-fot, hvarigenom en utvidgning af
byggnadsplanen kan genomföras. Sin praktiska
verksamhet har föreningen oafbrutet bedrifvit
sedan 1890 med tillhjelp af ett lotteri (från
1894 benämndt »Sydsvenska konstindustrilotteriet»),
genom anordnande af konstslöjdundervisning,
föreläsningar och konstslöjdutställningar,
genom utlemnande af mönster och modeller,
utdelande af resestipendier samt genom inköp af och
förmedlande af försäljning af sådana konstslöjdalster
o. s. v. Sedan flere år har föreningen arbetat för den
tekniska skolundervisningens ombildande till direkt
fackskoleundervisning och har 1897 sjelf gjort början
genom att inrätta en konsttextilfackskola. Föreningen
räknar 845 ledamöter; dess bokförda behållning är
144,000 kr. Sedan 1894 utger föreningen genom
sin sekreterare »Kulturhistoriska meddelanden»,
illustrerad qvartalsskrift för fornminnen och
konstindustri.

Kumamoto, stad på japanska ön Kiusiu, på högra
stranden af Sirakava, 8 km. ofvanför dess utlopp
i Simabaraviken. 69,828 innev. (1890). Det har en
stor, stark borg med väldiga cyklopiska murar och är
hufvudort i ett af Japans militärdistrikt.

Kuminol, kem. Se Cuminum cyminum.

*Kumla. 1. Härad. 54,631 har. 17,042 innev. (1896). —
2. Kontrakt. 1,183 qvkm. 32,552 innev. (1896). —
3. Socken i Vestmanlands län. 6,145 har. 1,557
innev. (1896). — 4. Socken i Örebro län. 11,926
har. 7,416 innev. (1896). — 5. Socken i Östergötlands
län. 1,262 har. 286 innev. (1896).

Kumla–Yxhults jernväg. Se Yxhult.

*Kumlien,y A. F., är sedan 1877 arkitekt vid
Medicinalstyrelsens afdelning för hospitalsärenden
och sedan 1887 hofintendent. — Hans broder Knut
Hjalmar K
., född d. 17 Mars 1837, afled i Stockholm
d. 12 Okt. 1897.

*Kummer, E. E., lemnade professuren 1884 och dog 1893.

*Kummer, K. R., dog 1889 i Dresden.

Kummerska ytan. Se Kummer, E. E.

Kumminost. Se Ost, sp. 441.

Kunar (Chitral), flod i Afganistan och
nordvestligaste Indien, upprinner under namnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0717.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free