Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuopio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Kuopio. — 4. Staden hade 9,566 innev. 1895. Staden
eger ett finskt klassiskt statslyceum, ett svenskt
och ett finskt privat reallyceum, i hvilka hvartdera
äfven flickor intagas, en finsk statens äfvensom
en svensk och en finsk flickskola och förberedande
skola. Sedan 1890 är Finlands jernvägsnät utsträckt
till K. Å Fagernäs vid K. finnes sedan 1885 en kur-
och vårdanstalt för sinnessjuka (för 120 patienter). —
5. Stiftet omfattar efter den omreglering af
biskopsstiften i landet, hvilken inträdde med
år 1897, utom sjelfva domprosteriet följande
kontrakt: Brahestads, Kalajoki, Uleåborgs, Kajana,
Kemi och Lappska. Karelens öfre och nedre kontrakt,
hvilka före 1897 hörde till stiftet, öfverfördes vid
regleringen till det nybildade Nyslotts stift (se
d. o. Suppl.). Biskopsstyrelsens och domkapitlets säte
är tillsvidare Kuopio stad, men förslag föreligger om
dess förflyttning till Uleåborg. I förhållande till
läns- och häradsindelningen omfattar stiftet hela
Uleåborgs län samt Kuopio, Idensalmi, och Rautalampi
härad af Kuopio län med inom dessa områden befintliga
städer. — Stiftets areal är 183,747 qvkm., med 422,037
innev. (1894). A. G. F.
Kuorevesi, konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Tammerfors kontrakt, Borgå stift, Finland,
Tavastehus län, Jämsä härad och domsaga. Areal 388
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,672 pers. (1894).
A. G. F.
Kuprili, turkiska statsmän. Se Köprili.
*Kur (Kura) har en längd af omkr. 1,300 km.
Kurbskij, Andrej, Michailovitj, furst, rysk
härförare och författare, f. 1528, d. 1583. Se Ryska
literaturen, sp. 133.
Kuren. Se Kuldsja 2.
Kurg, hindustam. Se Coorg. Suppl.
Kuria-Muria-öarna, en af 5 bergiga öar bestående
grupp på Arabiens sydkust, mellan Ras Hassik i
v. och Ras Sjirbedat i ö., tillsammans 55 qvkm. De
afträddes af sultanen af Maskat till England 1870,
då kabeln genom Röda hafvet lades, äro bebodda af
några arabiska familjer från motliggande fastland
och äro rika på guano, som bortarrenderats.
Kurikka, konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Vasa öfre kontrakt, Åbo ärkestift, Finland,
Vasa län, Ilmola härad och domsaga. Areal
498 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 7,543
pers. (1894). A. G. F.
Kurjner, folkstam. Se Lesger.
Kurion, fordom stad på Cyperns södra kust. Om de af
Cesnola der gjorda fynden se Cypern. Suppl.
Kurkijoki. Se Kronoborg.
*Kurland hade 672,539 innev. 1897.
Kurmandsj. Se Kurderna och Kurdiska språket.
Kur-Pfalz. Se Pfalz.
Kurprins (T. kurprinz), fordom titel på arfprinsen
i ett kurfurstendöme.
Kur-rhenska kretsen. Se Neder-rhenska kretsen.
Kur-Sachsen. Se Sachsen och Sachser.
Kur-seme. Se Kurer.
*Kursk. 1. Guvernementet hade 2,394,893 innev. 1897. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 52,908 innev.
Kurskontrollören, sjöv., ett af svenske sjökaptenen
F. W. Gleerup och belgiske professorn E. Bech
1896 konstrueradt instrument, medelst hvilket man
kan erhålla ett diagram öfver den styrda kursen,
d. v. s. giringarnas och afvikelsernas storlek
uttryckt såväl med afseende å vinkeln från den rätta
kursen som beträffande den tid kursen varit felaktig.
Kurtén, Joachim, finsk affärsman och landtdagsman,
f. å kronobostället Fiskarholmen, Kronoby
socken, Österbotten, d. 15 Jan. 1836, student
1852, sedermera anställd i handel, var 1861–65
kompanjon i firman A. A. Levón & c:o i Vasa
och dref efter dess upplösning exporthandel
under eget namn. Han blef verkställande direktör
1862 i Föreningsbankens filialkontor i Vasa och
1879 i Vasa aktiebank. För Vasa stad, till hvars
utveckling han verksamt bidragit, har han varit
representant i borgareståndet vid landtdagarna allt
sedan 1872. 1877–78 och 1882 var han borgareståndets
vice talman och 1885, 1888, 1891, 1894 och 1897
dess talman. Såsom medlem af statsutskottet 1877–78
och 1882 arbetade han för utvidgande af ständernas
inflytande på statsbudgeten. Såsom vice talman
och talman ådagalade han oveld och iakttog en
strängt konstitutionel hållning. I sitt tal vid
landtdagens öppnande 1891 betonade han, att det
borde förunnas Finlands ständer att uttala sig i
fråga om de då vidtagna åtgärderna för närmande i
vissa afseenden mellan Finland och kejsaredömet.
M. G. S.
*Kurtz, J. H., dog 1890 i Marburg.
*Kurtz, K. afled i Stuttgart 1887.
Kuru, konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Tammerfors kontrakt, Borgå stift, Finland,
Tavastehus län, Ruovesi härad och domsaga. Areal 949
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,057 pers. (1894).
A. G. F.
Kurucz [ku’rruts], Magyar. (af Lat. cruciatus),
egentl. korsfarare, sedermera namn på ett upprorsparti
i Ungern (se d. o., sp. 1370).
Kuruma, stad på japanska ön Kiusiu, vid venstra
stranden af Tsjikugava. Omkr. 25,000 innev.
Kuruman, ort i Britiska Betsjuanaland, Afrika,
160 km. n. om Griquatown, och station för Londons
missionssällskap, med stor skola m. m. Der började
Livingstone sin missionsverksamhet.
Kusaie, ö bland Karolinerna (se d. o.).
Kus-Kus (khus-khus). Se Vetiveriarot.
*Kussmaul, A., lemnade professuren 1889.
*Kustbevakning. Se äfven Tullbevakning.
Kustklimat. Se Maritim.
Kustlandet, Österrikisk-illyriska. Se Litorale.
Kustprovinsen (Primorskiska provinsen). Se Sibiriska
kustprovinsen.
Kustvipan, zool. Se Tringa.
Kusunda, folkstam. Se Himalaja-folken.
*Kutais. 1. Guvernementet hade 1897 1,144,459 innev. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 32,492 innev.
Kutei (Koti, Holl. Koetei), till nederländska syd-
och östafdelningen af Borneo hörande sultanat i
floden Mahakkams bäcken, mellan Mangkassar-sundet
i ö., Bandjermassing i s. och v. samt Beru i
n. Omkr. 136,000 innev. Sultanen residerar i
Tangarung, der norrmannen C. A. Bock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
